Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktflygplan, jaktplan - Jaktgevär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKTGEVÄR
förrådet är ringa och i regel beräknat för
endast 1,5—2,5 tim. J:s huvuduppgift är
bekämpande av flygplan. Jfr Flygplan. F.Az.
Jaktgevär, för jakt på villebråd avsett
handeldvapen. Jfr Jakt. J:s utveckling har i
huvudsak förlöpt jämsides med militärgevärens
(se H a n d e 1 d v a p e n). Först sedan
handeld-vapnen försetts med ”lås”, blevo de lämpliga
för jakt; ännu vid 1400-talets slut torde dock j.
allmänt ha ansetts mindre verksamma än
armborsten men vunno på 1500-talet mer och mer
terräng. Luntlåset, som ännu förekommer bl.a.
i Centralasien (enl. Sven Hedin), avlöstes snart
i Europa av hjullåset och senare av
snapp-(flint) låset. Först sedan slaglåset (med
knallhatt) uppfunnits (i början av 1800-talet),
lyckades man få den snabba och säkra tändning av
skottet, som erfordras för ett framgångsrikt
flyktskytte. Under senare hälften av 1800-talet
undanträngdes de gamla framladdarna av bak
laddningsgevären, gastäta patroner infördes,
först med stift-, senare med centralantändning,
svartkrutet ersattes av röksvagt krut,
stängnings- och avfyringsmekanismerna utvecklades
till allt större precision och säkerhet o.s.v. —
De äldsta j. voro k u 1 g e v ä r (för 1 kula, vanl.
av bly). För att öka utsikten till träff
laddade man stundom bössan med 2-3 mindre
kulor; senare (1500-talet) började man vid jakt
på mindre villebråd använda ett stort antal
mycket små kulor, hagel (se d.o.), under det
att storvilt alltjämt jagas med kula. Av äldre
reff-lade kulgevär funnos i Sverige redan på
1500-talet s.k. lodbössor med o. 11 mm. kaliber
el. mindre (ned till 5 mm.) samt studsare med
grövre kaliber och kortare pipor. S ä 1 b ö
s-s a n, med 15 mm. el. grövre kaliber, anses som
en variant av lodbössan. Dessa bösstyper, med
flint- el. slaglås, ha varit i bruk långt fram
på 1800-talet. Benämningen studsare
användes ännu för moderna kulgevär, avsedda
för jakt. På 1600-talet förekommo rätt
allmänt hagelgevär, utförda som
dubbelbössor. De’ äldsta hade piporna över
varandra och endast ett lås (en hane), så att
piporna måste vridas runt ett halvt varv, när
skottet i den undre skulle avfyras, s.k. Wender
(jfr vridbara pipor på revolverns föregångare,
wender-pistolen). Utvecklingen av
dubbelbössorna gick sedan till två fasta pipor, över el.
bredvid varandra, med ett lås för vardera
pipan. Hagelgevär med en pipa förekommer
alltjämt. Dubbelbössor äro emellertid numera
vanligare som j. än enkelbössor.
Moderna j. äro bakladdningsgevär, ant.
hagel- el. kulgevär el. en kombination av båda
slagen. Vissa hagelgevär kunna omändras till
kulgevär genom insättning i loppet av en här-
Fig. 1. Dubbelbössa. 2 hagelpipor bredvid
varandra, hävarm under kolven (Lefaucheux’ system),
synliga hanar, centralantändning. Fig. 2.
Dubbelbössa. 2 hagelpipor över varandra, hävarm över
kolven (top-lever), osynliga hanar
(hammer-less). Fig 3. Dubbelbössa. 1 hagel- och 1
kulpipa bredvid varandra, hävarm under kolven
(Lefaucheux’ system), synliga hanar,
centralantändning. Fig. 4. Dubbelbössa. 1 hagel- och 1
kulpipa över varandra, top-lever, ynliga hanar.
Fig. 5. Dubbelstudsare. Top-lever, hammerless.
för konstruerad kulpipa. Hagelpiporna äro
ofta trångborrade, d.v.s. loppet är på en
kortare sträcka närmast mynningen (vanl. 2—
3 cm.) något trängre (0,i—1 mm.) än loppet i
övrigt. Härigenom sammanhålles
hagelsvär-men, så att verkan på något längre håll kan
påräknas. Kulpiporna äro refflade och ha i
regel tjockare gods än hagelpiporna på gr. av
högre gastryck vid skottlossningen. J. äro
1-el. flerpipiga, upp till 4-pipiga. Mest
förekomma dubbelbössor med 2 hagelpipor bred
— 275 —
— 276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
