Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jamaica - Historia - Jamaicakanel - Ja-malhalvön, Jalmal, Samojedhalvön - al-Jaman - Jamb - Jamblichos - Jamboree - Jambosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAMBOSA
trädet, Aca’cia farnesia’na, pelarkaktus,
Yucca-arter, opuntior och bromeiiacéer. På de högre
bergen finnes tropisk regnskog med palmer,
t.ex. Eute’rpe olera’cea, arter av Podoca’rpus,
Cedre’la, Terminadia. Undervegetationen
består av trädormbunkar, ss. Cya’thea arbo’rea,
vilda bananer och Canna-arter. —
Befolkningen är synnerligen blandad. 1921, då
inv.-an-talet var 858,188, var antalet vita 14,476,
dessutom 157,223 av blandras, 660,420 negrer,
18,610 indier och 3,616 kineser. Asiaterna ha
införts för att bereda produktionen tillgång till
bättre arbetskraft, sedan negrerna efter
slaveriets avskaffande visat sig ovilliga till
regelbundet arbete. Folkspråket är engelska. —
över Vs av ön intages av åker el. gräsmark,
% av skog. 70 % av den produktiva arealen
användes som betesmark el. till odling av det
s.k. guineagräset, som utgör ett utmärkt
stallfoder. Tidigare var öns ekonomi huvudsaki.
grundad på plantageodling av sockerrör, men
efter slaveriets upphörande ha negrerna i stor
utsträckning lämnat plantagerna och slagit
sig ned i höglandet, där de idka ett primitivt
jordbruk, baserat på svedjning. I någon mån
har plantageodlingen återuppblomstrat, sedan
amerikanska bolag på J. börjat bananodling i
stor skala. Den odlade jorden uppgick 1930/31
till 91,080 har, därav 18,172 odlade med
sockerrör, 33,148 med bananer, 17,120 med
kokospalmer och 2,701 med kaffe. Negrerna och
mulatterna odla huvudsaki. jams, batater och
maniok på sina småbruk. Boskapsskötseln är
rätt utvecklad. 1931 funnos 109,393
nötkreatur, 7,403 får, 30,210 hästar och mulor. —
Totalvärdet av importen uppgick 1931 till 110,i
mill., av exporten till 74,9 mill. sv. guld-kr. De
förnämsta exportvarorna voro 1930: bananer
42,3 mill., socker 18,8 mill., pimento-kryddor
3,5 mill. och kaffe 3,o mill. S.å. uppgick
värdet av importen från Storbritannien till 24,7 %
av hela importen, medan U.S.A:s del av
densamma steg till 27,5%. Motsvarande siffror
för exporten voro 24,i och 29,e %. — Litt.: E.
M. Cook, ”J.” (1924); ”The handbook of J.”
(årl. sedan 1880). J.F.
Historia. Spanjorerna, som upptäckte J. på
Columbus’ andra resa 1494 och benämnde ön
Santiago, satte sig fast på ön 1510.
Indianbefolkningen utrotades; i dess ställe
importerades negerslavar. 1655 erövrade engelsmännen
ön, de hade stora svårigheter med förrymda
slavar, som idkade röveri i skogarna, de s.k.
maronerna, vilka kuvades först 1795.
Början av 1800-talet var för J. en
uppsvings-period; slaveriets avskaffande 1839 medförde
en långvarig depression. Numera är ön av stor
ekonomisk betydelse. P.Dhl.
Uppslagsbok. XIV. __ 289 ___
10
Jamaicakanel, se Canellaceæ.
Ja-malhalvön, J a 1 m a 1, S a m o j e d h a 1
▼-ö n, låg och flack halvö i Sibirien vid Ishavet,
emllan Karahavet och Obs mynningsvik. J.C.
al-Jaman, se J e m e n.
Jamb (grek. i’ambos), tvåstavig versfot med
stigande rytm (i grekisk och latinsk vers en
kort och en lång, i modern vers en obetonad
och en betonad stavelse; schema: —). Den
i grekisk diktning viktigaste jambiska versen
består av 6 j. och benämnes s e n a r (till lat.
sex) el. trimeter (grek., tre mått); den
sista termen förklaras av att j. räknas i
versfotpar el. dipodier. I varje dipodi (dubbelfot)
kan den första korta stavelsen utbytas mot en
lång. Cesur (taktvila) förekommer i regel i 3:e
el. 4:e versfoten. — Trimetern utbildades av
Archilochos (600-talet f.Kr.) till en versform
för satirer och pamfletter; sin stora betydelse
för världslitteraturen fick den genom att bli
tragediens (Aischylos, Sofokles och Euripides)
och komediens (Aristofanes) talvers. I romar
nas drama behandlades trimetern med stor
rytmisk frihet. Jambisk vers har i modern tid
varit utomordentligt vanlig, i svensk litt. särsk.
under det franskpåverkade 1700-talet, då dess
huvudformer voro fyrfotad vers och sexfotad
s.k. alexandrin (se d.o.), båda rimmade.
Från England (Shakespeare) kommer den
fem-fotade, orimmade jambiska versen, s.k.
blankvers (se d.o.). Mycket vanlig är
rimmad, femfotad jambisk vers, bl.a. i
sydländska strofformer (sonett, ottave
rime m.fl.). Hj.G.
Ja’mblichos, nyplatonsk filosof (o. 330 e.Kr.),
lärjunge till Porfyrios, utbildade vidare, under
inflytande av bl.a. orientalisk mystik,
Ploti-nos’ (se denne) filosofiska system samt sökte
utifrån nyplatonsk metafysik och teologi
tolka Platon. Av J:s’ skrifter äga vi kvar en
biografi över Pytagoras (uppl. av A. Nauck,
1884) samt 4 filosofiska avh. Om J. är förf, till
skriften ”Om mysterierna” (uppl. av G.
Par-they, 1857), är ovisst. Jfr Emanation och
Nyplatonism. W.N.
Jamboree [jämbåri’] (eng., ”ställe, där det
råder stark trängsel”), har blivit spec. namn
för de stora internationella scoutläger, som
vart 5:e år hållas. 1924 hölls j. i Danmark
och 1929 i England (50,000 deltagare). Även
smärre, internationella scoutläger pläga
numera kallas j. W.Ln.
Jambo’sa, undergrupp av växtsläktet
Euge’-nia, omfattande särsk. de i Sydasien
förekommande arterna (se Eugenia). Ang. J.
caryophy’llus se
Kryddnejlikträ-d e t. A.V-e.
— 290 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
