Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - James, 1. William - James, 2. Henry - James bay - Jameson, Leander Starr - James river - Jamestown (Virginia) - Jamestown (New York)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAMESTOWN
dical empiricism”, utg. av Perry, 1912), gör
allvar av regeln att betrakta ”även de säkraste
slutsatser ang. fakta ss. hypoteser, vilka äro
underkastade modifiering genom framtida
erfarenheter”. Vidare räknar J:s’ empirism
varken med en transepirisk verklighet (mot
Mill) el. med något transcendentalt
relations-sättande subjekt (mot Kant och Green), utan
betraktar kunskapen ss. ett empiriskt
förhållande mellan två erfarenhetsmoment. Från
dessa tankar har neorealismen (se d.o.) utgått. —
Hårt pressad av kritik från alla håll, sökte J.
samla sig till en helhetsbild av sin filosofi,
varav endast några kapitel förelågo vid hans
död (”Some problems of philosophy”, 1911).
— J:s’ ”Memories and studies” (1911; sv. övers,
i urval, 1919) och ”Letters” (2 bd, 1920) ha
utgivits av hans son Henry J., hans ”Collected
essays and reviews” av Perry (1920). — Litt.:
R. B. Perry, ”Annotated bibliography of the
writings of W. J.” (1920) samt ”The place of
W. J. in the history of empiricism” (i
Oxford-kongressens ”Proceedings”, 1931); monografier
av J. Royce, E. Boutroux och Th. Flournoy
(alla 1911); J. Wahl, ”The pluralist
philoso-phies of England and America” (fra. uppl. 1920,
eng. 1925); E. Leroux, ”Le pragmatisme
améri-cain et anglais” (1922, med bibliogr.); J. S.
Bixler, ”Religion in the philosophy of W. J.”
(1926); C. H. Grattan, ”The three Jameses”
(1932). E.Å-n.
2) Henry J., den föregåendes bror, förf.
(1843—1916), tillbragte flera av sina
uppväxtår i Europa och
mottog där
livsavgörande intryck; 25-årig
slog han sig på
allvar ner i Europa och
blev slutl. kort före
sin död engelsk
medborgare. Många av
J:s’ talrika romaner
och noveller
skildra amerikanares
konfrontation med
europeisk miljö och
kultur. Bland hans
tidigare arbeten märkas ”Roderick
Hudson” (1876; sv. övers. 1877), ”The
American” (1877; sv. övers. 1884), ”Daisy Miller”
(1878), ”The portrait of a lady” (1881—82).
I sina senare böcker, ss. ”The wings of the
dove” (1899), ”The ambassadörs” (1903), ”The
golden bowl” (1904), har han drivit sin subtila,
stundom nästan preciösa, psykologiska
skildringskonst till dess höjdpunkt; ofta använder
han den s.k. point-of-view-tekniken. J. var
starkt påverkad av den franska realismen och
av rysk romankonst och bildar i sin tur en av
utgångspunkterna för den nutida psykologiska
engelska romanen. — Sami. uppl. av J:s’
romaner och noveller, 35 bd, 1921—23. Monogr.
av R. West (1916), F.M. Hueffer (s.å.), P.
Ed-gar (1926), V. W. Brooks (1928). A.Km.
James bay [jéimz bél], se Hudson bay.
Jameson [jeTmsan], Leander Starr,
sydafrikansk politiker (1853 -1917), skotsk
läkare, utvandrade
1878 till Sydafrika,
öppnade praktik i
Kimberley och
användes till en mängd
uppdrag; bl.a. ledde
han viktiga
underhandlingar å C.
Rho-des’ vägnar hos
mata-belekungen Lobengula 1888. 1889 trädde
J. i tjänst hos
Sydafrikanska kompaniet, vars
administra
tör han blev i Rhodesia; i 1893 års fälttåg mot
Lobengula förde han befälet. Hösten 1895
bildades under ledning av C. Rhodes m.fl. en
konspiration, som avsåg att anordna en
revolution i Transvaal och med hjälp av där
bosatta utlänningar störta boerregimen. J. skulle
understödja upproret med 400 man (”the
Jameson raid”). Revolutionen misslyckades. J. blev
tillfångatagen vid Doornkop (2/i 1896) och
utlämnades till engelsmännen, som, för att
rädda skenet, dömde honom till 15 mån:s
fängelse. 1904—08 var J. Kapkolonins
premiärminister, och han medverkade till
Sydafrikanska unionens upprättande 1909. P.Dhl.
James river [jelmz ri’va], flod i Virginia,
U.S.A., upprinner i Appalacherna, genombryter
Blue ridge och mynnar med ett estuarium i
Chesapeake bay. 675 km. lång; segelbar till
Richmond. J.C.
Jamestown [jelTnztåun], Nordamerikas
äldsta stad, i nuv. staten Virginia, vid floden
James rivers mynningsvik, n.v. om Norfolk.
J. grundades 1607, led svårt av hungersnöd,
inre oro, indiananfall och sjukdomar, vilka
befordrades av J:s sumpiga läge och osunda
klimat. Sedan kolonien Virginias administration
1699 flyttats till Williamsburg, förföll J., som
ej mer existerar. B.
Jamestown [jelTnztåun], stad i staten New
York, vid Chautauqua lake, c:a 95 km. s.s.v.
om Buffalo; 45,155 inv. (1930). J. torde vara
den mest ”svenska” staden i U.S.A.; närmare
hälften av inv. äro av sv. härstamning. De
svenskföddas antal uppgick 1920 till 6,989 och
utgjorde 18% av hela befolkningen samt 62%
- 293 —
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
