Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jamnitzer, familj - Jams, yams, jamsrot - Jamshedpur - Jamsrot - Jamtli - Jamuna - Jan - Jan (förnamn) - Jan, Karl von - Jana - Janáček, Leos - Janauschek, Fanny (Franziska Romance)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JANAUSCHEK
Ornamentstick av Christoffer Jamnitzer.
Wenzel Jamnitzer:
Sommaren. Kunsthistorisches
Museum, Wien.
utkast och verk kända, medan man endast kan
tillskriva brodern en enda bekant pjäs. Möjl.
går en del av dennes verk under W. J:s namn.
Hans (c:a 1538—1603) och Abraham J.
äro söner av W. J. Av den förre finnes en
rikt ciselerad silverklocka i British museum i
London, utförd för kejsar Ferdinand I, av den
senare bl.a. Hasdorf-pokalen i privat ägo.
övriga medl. voro Barthel J. (c:a 1548—
96), W:s brorson,
Christoffer J.
(1563—1618), son till
Hans J., från vilken
de flesta nu bevarade
J.-alstren utgått, och
dennes son Hans
Christoffer
(1600-talets förra
del). W.Kln.
Jams, y a m s,
j a m s r o t, kallas de
underjordiska
knölarna av olika arter
av växtsläktet
Dios-co’rea (se d.o.). J.
förekommer också ss.
namn på själva
släktet. A. V-e.
Jamshedpur [-[jäm-Jä’dpoa],-] {+[jäm-
Jä’dpoa],+} stad i prov.
Bihar och Orissa,
Brittiska Indien, v.
om Calcutta; 57,041
inv. (1921; 1930 över
130,000). J. är medelpunkt för den indiska
järn- och metallindustrien och har Indiens
största järnverk, Tata iron and Steel co. O.P.
Jamsrot, se J a m s.
Jamtli (Fornbyn J.), friluftsmuseum,
grundat 1912 av föreningen Jämtslöjd på av
Östersunds stad upplåten mark intill stadsdelen
”Norr” med vackert läge på liden vid
Östersundet och utsikt mot Frösön, Storsjöbygder,
skogsåsar samt fjäll i fjärran. Bland ett 30-tal
gamla byggnader må främst nämnas
Lillhär-dalsgården med helt kringbyggd mangård och
även uttun, ett 15-tal hus, det äldsta från 1593,
flertalet från 1600-talet, några från 1700-talet
och med kompletteringar på 1800-talet,
visande en storgårds utveckling under 3 sekler.
Mangårdsbyggnaden har märkliga
1700-talsmål-ningar. Åldrigaste byggnadsminnet i J. är
”Pil-grimsstugan”, vårt lands äldsta nu bevarade
”turisthydda”, en medeltida störristyp men
med ingång på fasaden. Vidare märkas
Ham-merdalsgården (1700-talet), Gärde
gästgivare-gård och tingshus m.fl. E.Fn.
Jamuna, se J u m n a
Jan, se Brädspel.
Jan, förnamn, se Johan.
Jan, Karl von, tysk musikhistoriker (1836
—99), var lärare vid flera tyska skolor; sedan
1883 prof, vid lyceet i Strassburg. J. skrev
värdefulla arbeten om antikens musik och
behandlade särsk. de grekiska
stränginstrumenten; han utgav 1895 en kritisk uppl. av de
grekiska musikskriftställarna. D.F.
Jana, 1,200 km. lång flod i n. Sibirien,
upprinner på n. sidan av Verchojanska bergen,
mynnar med delta i Janabukten i Ishavet. O.P.
Janåcek [ja’näcek], Leos, tjeckisk
kompositör (1854—1928), en av det moderna
Tjeckoslovakiens mest betydande musiker,
grundläg-gare av orgelskolan i Brünn, dirigent i
filharmoniska sällskapet och prof, i komposition vid
konservatoriet i Brünn. Jämte B. Bartök har J.
inlagt stor förtjänst om tjeckisk folkmusik,
biträtt F. Bartos med upptecknandet av märiska
folkvisor och utg. den intressanta
”Musika-lischer Bau nationaler Lieder” (1901). J:s
kompositioner präglas av hans sysslande med
folkmusiken, varom särsk. vittnar hans
huvudarbete, operan ”Jeji pastorkyha” (”Jenufa”),
1902, ett drama om märiskt bondeliv. J. skrev
talrika operor, förutom mässa, symfonisk dikt,
rapsodier, kammarmusik, sånger och teoretiska
verk. Hans musik utvisar den moderna
folkvisans inverkan på konstmusiken och
betecknar samtidigt den franska impressionismens
mest betydande inslag i tjeckoslovakisk musik.
— Litt.: M. Brod, ”L. J.” (1925). E.A.
Janauschek [ja’naufäk], Fanny (eg. F r a
n-ziska Romance), österrikisk
skådespelerska (1830—1904), var 1848—60 anställd vid
stadsteatern i Frankfurt a.M. och 1861—63 vid
— 297 —
— 298 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
