Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Geologi och terrängförhållanden - Floder och vattenkraft - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
tytts som en gigantisk gapande spricka, har
sedan fyllts av mäktiga ungtertiära sediment, och
här ha vulkaniska processer tornat upp en
mängd höga vulkaner. Bland dessa märkas det
Vesuvius-liknande Asama yama (2,494 m.) och
det berömda, av andesit från pliocen och
kvar-tär uppbyggda Fuji(yama). I de vulkaniska
områdena är reliefen ganska djärv, men över
huvud äro unga former utmärkande för J:s
morfologi, och erosionen är mycket aktiv. Fuji
når lika litet som övriga bergtoppar i eg. J.,
med undantag för ett par i Kurilerna, ovanför
snögränsen, men är snötäckt 10 mån. under
året. Den stora gravsänka, som fossa magna
utgör, står i samband med och bildar en direkt
forts, av den långa tektoniska ledlinje, som
avgränsar den undervattensrygg, som härifrån
sträcker sig mot s. och uppbär de vulkaniska
Ogasawara-öarna, vidare Marianerna m.fl.
öar. Den s.v. delen av Hondo kännetecknas
av samma zoner som n. delen. Den yttre av
dessa med bl.a. berget Shirane san (3,151 m.)
består mest av paleozoiska sediment och
saknar vulkaner. Denna zon fortsätter på Shikoku.
Den mellersta zonen bildar i ö. närmast
Fuji-zonen J:s högsta bergland, Hida, med många
toppar över 3,000 m., bl.a. Ontake san (3,185
m.) och Norikura dake (3,170 m.) samt flera
ännu verksamma vulkaner. I Hidabergen ha
många toppor på gr. av sin stora höjd ö.h.
under den kvartära istiden haft lokala glaciärer
och uppvisa glaciala former, bl.a. cirkusdalar.
F.ö. finnas i J. icke många spår av glacial
påverkan. Längre v.-ut blir zonen lägre öch
karakteriseras av talrika insänkningsområden.
Ett av dessa innehåller bl.a. Biwa-sjön, J:s
största sjö. Den inre zonen har i n. enstaka
höga vulkaner men blir längre mot s. lägre,
och hela v. delen av Hondo utgör ett bördigt
och naturskönt berg- och kullandskap utan
större bergstrakter. — Shikoku är uppfyllt
av skogklädda bergryggar, skilda av odlade
dalar. Här saknas aktiva vulkaner. — K y u s h u
uppvisar samma geologiska zoner som Hondo.
Den n. av dessa bildas av låga berggrupper av
granit och sediment samt innehåller värdefulla
tertiära kollager. Mellanzonen är starkt
vulkanisk liksom den sydligaste. — R y u k y
u-bå-gens byggnad erinrar om Kurilernas. öarna
ligga i serier, som stå något snett i förhållande
till hela ögruppens längdriktning. De bestå
mest av yngre sediment och ha få vulkaner. —
Om Formosa se d.o. — Slätter intaga ringa
del av landets yta. De som finnas, ligga mest
vid östkusten och äro att betrakta som utfyllda
och höjda havsbukter. J:s viktigaste
alluvial-slätt är slätten kring Tokyo; vidare märkas
slätterna omkr. Nagoya, omkr. Osaka och
Kyoto, landets äldsta kulturtrakter, på n.ö.
Hondo, Shikokus n. kustslätt samt slätter på
Kyushu och v. Formosa. — J:s västkust är
täml. regelbunden, medan östkusten är rikare
utvecklad och har gott om hamnar. F.Hj.
Floder och vattenkraft. Några stora
vattendrag giva icke öarna plats för; dock äro
många floder längre, än man skulle vänta
sig på gr. av öarnas ringa bredd, emedan de
ofta följa längsdalarna. J:s längsta flod
finnes på Hokkaido, Ishikari gawa, 655 km.
Hondos längsta, 369 km., är Shinano gawa, som
mynnar vid Niigata. Viktiga äro här också
To-ne gawa, som genomflyter Tokyoslätten, och
Kiso gawa, som bevattnar slätterna omkr.
Nagoya. Floderna ha i regel starkt fall och
hastigt lopp och äro ej segelbara för större
fartyg. De utgöra t.o.m. ett hinder för sjöfarten,
i det att de äro starkt sedimentförande och ha
uppgrundat flera av landets bästa hamnar. J:s
floder ha starkt växlande vattenstånd och
åstadkomma ofta svåra översvämningar. J. har
stora vattenkraftstillgångar, och betingelserna
för utbyggnad äro gynnsammare än kanske i
något annat land. Den ekonomiskt
utnyttj-bara effekten beräknas till 6,12 mill. hkr.; den
utbyggda effekten uppgick 1930 till 3,«4 mill.
hkr. F.Hj.
Klimat. J. har ett mildare klimat än
öst-asiens fastland på motsvarande breddgrad,,
beroende på det maritima läget och på
inverkan av havsströmmar. Kuroshio-strömmens
varma vattenmassor, som komma från s., gå
med sin huvudgren efter J:s ostkust upp till
38° n.br. om vintern och 41° om sommaren.
Samtidigt går en sekundär gren,
Tsushima-strömmen, in mellan Ryukyu-öarna och
fortsätter längs västkusten av Hondo, varigenom
hamnarna här hållas isfria. Däremot komma
kalla strömmar norrifrån efter öarnas
östkuster, efter Hondo ned tills de möta
Ku-roshio, som här på gr. av jordrotationens
inverkan drives ut från kusten. — På
Hokkai-dos östkust är medeltemp. för kallaste mån.
(febr.) —5,3, för varmaste (aug.) 17,4°; i öns
inre är vintern strängare. Tokyo har under
jan. 2,9°, aug. 25,4°, Formosa jan. 13,5°, juli
27,7°. — Det eg. J. ligger inom samma
bredd-gradsbälte som Medelhavsområdet och inom
den del av detta bälte, som behärskas av
mon-sunvindarna. Om sommaren sugas dessa in
mot lågtrycket över den uppvärmda
kontinenten och ha därför en s.—s.ö. riktning; om
vintern är riktningen den motsatta. Därför ha
östkusterna och bergens ö. sluttningar
sommarregn, västsidan vinterregn. De senare
framkallas till stor del av vandrande
barometerminima, som komma från kontinenten.
Neder
— 317 —
— 318 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
