Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Befolkning - Fornminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
vara starkt besläktad med det nuv. aino-folket
(se d.o.), som ännu lever till största delen på
Hokkaido och s. Sakhalin. Antalet uppgår till
nära 20,000, men de absorberas efter hand
genom uppblandning med japanerna. Många
japaner visa också tydliga spår av a notypen,
mest kanske bland samuraierna, krigarkasten.
Till denna urspr. befolkning kom så ett
kore-ansk-manchuriskt inslag genom invasion från
fastlandet. Det är ett viktigt, ehuru numera
svagt företrätt element, som gör sig tydligast
märkbart inom aristokratien och utmärkes av
slank kroppsbyggnad, oval ansiktsform, sneda
ögon, något böjd näsa och lång hals. Det
tredje inslaget slutl., det malajiska, är det
dominerande och har kommit söderifrån. Det
är särsk. framträdande bland allmogen och
kännetecknas av ringa kroppslängd, rund
ansiktsform och platt näsa. Blandningen mellan
dessa olika raser har varit mycket intensiv,
och någon rasmotsättning finnes ej. Det
genomsnitt, som, ehuru starkt differentierat,
uppkommit vid blandningen, är en lågvuxen
människotyp (medellängd: män 158 cm.,
kvinnor 145 cm.) med mörkt hår och sparsam
skäggväxt, ljust gulbrun hy och något
snedställda ögon. — Folket sammanhålles av en stark
nationalkänsla. Den obrottsliga disciplinen och
pliktkänslan har sin grund i religiös moral och
vördnad för fäderna. Individens frihet är
starkt begränsad på gr. av den patriarkaliska
familjens starka band. — Japanerna ha
förstått att av den europeiska civilisationen
tillägna sig tekniska hjälpmedel och
organisationsformer. De utgöra ett intelligent och
energiskt folk, som visat sig i stånd att
framgångsrikt upptaga kampen med europeiska makter,
såväl militärt som diplomatiskt och
ekonomiskt. — I japanernas materiella liv finner
man lån från andra östasiatiska folk men
oftare en egendomlig originalitet. Det gamla
byggnadssättet, som på landsbygden och i
städernas kvarter ännu ej undanträngts av ett
modernt europeiskt, utmärkes av låga
träbyggnader med skjutbara väggar av spänd papp.
— Den japanska dräkten, kimonon, har endast
hos den manliga stadsbefolkningen ersatts av
kläder med europeiskt snitt. Japanerna äro
mycket renliga, och ett dagligt varmt bad är
sed. — De viktigaste näringsmedlen äro ris
och fisk; bredvid dessa spela alla andra en
underordnad roll. — Japanerna äro mycket
förnöjsamma, vilket givetvis är en stor
nationalekonomisk tillgång. — Ryukyu-öarnas
infödingar stå fysiskt och språkligt nära
japanerna, Formosas däremot äro mera
besläktade med malajerna. En av öns nio stammar
har fört blodig kamp med nybyggarna ända
Uppslagsbok. XIV. ___ 321 __
11
in i senare år. På Formosa utgöra likväl
kineser huvudparten av befolkningen. Japanerna
äro fåtaliga, endast 4,6 % av hela befolkningen.
— Befolkningstätheten i eg. J. uppnår den för
ett land med jordbruk som huvudnäring höga
siffran av 169 inv. pr kvkm. (1930), frånräknat
Hokkaido och Kurilerna 210. Tätheten är
emellertid mycket olika fördelad, vilket
sammanhänger med att endast 16% av J:s yta är
odlad. Den är störst i trakterna omkr.
Japanska innanhavet samt efter Hondos kust upp
till Tokyo och överstiger här och där 300 inv.
pr kvkm., på n. Shikoku och Kyushu t.o.m.
400, trots avsaknad av viktigare industri.
Ka-nagawa ken (län) med Yokohama som
huvudstad har 688 inv. pr kvkm. Dessa trakter utgöra
också gamla J :s hjärta. Utanför dessa områden
avtar befolkningstätheten hastigt. På de s.
öar-na är västsidan tätare befolkad än den magrare
östsidan; på Hondo däremot är motsatsen fallet.
Västsidan är där bergig och vänd mot en
mindre rik del av kontinenten. På n. Hondo är
folktätheten ganska låg på gr. av det jämförelsevis
hårdare klimatet. I det inre av Hokkaido
finnas stora folktomma områden, och Kurilerna
äro ganska folkfattiga. Ryukyu-öarna äro
däremot mycket tätt befolkade (242 inv. pr kvkm.),
likaså även östliga låglandet på Formosa. -—
Ett karakteristiskt drag i bebyggelsen är, att
den gärna samlas i stora byar el. småstäder,
ett annat att den — liksom i Kina — är
en slättbebyggelse och skyr bergstrakter.
Befolkningstätheten i mera kuperad terräng är
ganska ringa, det är knappast annat än
dalslätterna, som där bebos, huvudsaki. beroende
på att risodlingen kräver konstbevattning.
Under senare decennier har befolkningens
koncentration i storstäder alltmera tilltagit. 1877
funnos endast 5 städer med mer än 100,000 inv.,
1930 hade antalet växt till 21, varibland 2
millionstäder: Tokyo och Osaka med 2,07, resp.
2,45 mill. inv. — Befolkningstillväxten är
betydande, och födelseöverskottet var 1929 13 pr
1,000 inv. Faran för överbefolkning har varit
mycket diskuterad. Den emigration, som ägt
rum från J., har likväl hittills mindre orsakats
av brist på existensmöjligheter inom landet än
av förvärvsbegär. I allt leva o. 0,6 mill.
japaner utanför landets gränser, mest i Kina och
U.S.A. " F.Hj.
Fornminnen. Begynnelseåret för den
vetenskapliga fornforskningen i J. är 1878. Då
upptäckte och undersökte den amerikanske
zoologen E. S. Morse en förhistorisk boplats,
Omo-ri, vid Tokyobukten, varvid keramik och
sten-verktyg hittades i högar av musselskal. Därpå
upptäcktes slag i slag liknande boplatser, och
1928 voro icke mindre än 10,142 neolitiska bo-
— 322 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
