Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Fornminnen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
Fig. 1 och 2.
platser kända, framförallt lokaliserade till n.
J. Fornforskningen i J. bedrevs till en början
av européer som J. Milne, N. G. Munro och
W. Gowland. Först under det sista årtiondet
ha japanska arkeologer med större framgång
tagit itu med vetenskaplig arkeologisk
forskning. Främst äro därvid att nämna Y.
Koga-nei, K. Hamada, K. Oyama och J. Nakaya.
Följ, huvuddrag torde kunna utläsas ur de
framkomna fynden. Ett enstaka fynd från
mellersta Hondo visar, att J. varit bebott under
paleolitisk tid. Mellan detta fynd och den
neolitiska stenålder, som kan studeras på
boplatser av Omoris typ, finnes ett tomrum, som
ej kunnat fyllas med fynd. De äldsta
neolitiska boplatserna torde i tiden icke gå längre
tillbaka än c:a 500 f.Kr. På dessa boplatser
hittas enkla stenverktyg och en mycket
karakteristisk keramik med barocka former och
dekorerad med korg- el. textilavtryck (fig. 1).
De mest typiska formerna av denna keramik
synas ha förfärdigats av förfäder till de nutida
ainu. Dessa, som nu äro tillbakaträngda till
n. J., synas ha kommit från Ostindien till J.
över Formosa och Ryukyu-öarna. De äldsta nu
kända fornfynden vittna om att ainu då
bebodde även n. halvan av Hondo. I s. bodde
förfäder till de nutida japanerna, som under
hela förhistorien torde ha stått i skarp
motsättning mot ainu. Protojapanerna kommo
ung. vid vår tideräknings begynnelse under
inflytande av kinesisk kultur genom den
kine
siska kolonien Lo lang
på Korea. Föremål, som
exporterats från Kina
till J., erbjuda
kronologiska hållpunkter i J:s
förhistoria. Det
kinesiska inflytandet
resulterade i en
sten-bronsålders-kultur, som i mitten på
3:e årh. e.Kr. är avlöst
av en järnålderskultur,
baserad på jordbruk. De
äldre protojapanska
fornminnena äro i likhet
med ainufolkets
fornminnen boplatsfynd med
gravar, redda direkt i
kulturlagren. De ändrade
levnadsförhållandena
förhindrade uppkomsten
av tillräckligt markerade
kulturlager på
boplatserna, men med kinesiska
förebilder började
gravbyggnader uppföras,
innehållande ett mycket
rikt inventarium (fig. 2). Det största slaget
gravar, misasagi el. kejsargravar, förekomma
talrikast i prov. Yamato i mellersta Hondo och nå
väldiga dimensioner. Gravkamrarna äro byggda
av stenhällar och omgivas av i terrasser byggda
kullar av upp till 15 m. höjd och 36 hars
bottenareal. — På gr. av den högre kultur, som
japanerna förvärvade genom sina förbindelser
med Kina, lyckades de snart bli herrar över
sina medtävlare på Hondo, och o. år 1000 voro
ainu fördrivna från ön, men fortleva på
Sakha-lin, Yezo och Kurilerna, där stenåldersboplatser
med ainus karakteristiska textilkeramik finnas
i stort antal. Först under början av 1800-talet
kan ainu sägas ha lämnat stenåldersstadiet
bakom sig. Det övriga J. inträder i historisk tid
under årh. efter 500 e.Kr. — Litt.: I. Schnell,
”Prehistoric finds from the island world of the
Far East” (i ”The Museum of Far Eastern
anti-quities. Bulletin”, 4, 1932). I.Sll.
Historia. Den japanska huvudön beboddes
de närmaste årh. e.Kr. till en del av ainu, ett
jägar- och fiskarfolk, varav en spillra ännu
finns kvar i nordligaste J.; de eg. japanerna
(yamato) bodde då blott i s. hälften av Hondo
och på Kyushu. Att döma av de fåtaliga
källor vi äga (uppteckningar i dåtida
kinesiska annaler samt de icke-mytologiska
delarna av japanska historier från
700-talet e.Kr., samt ännu senare koreanska
källor), förde yamato ett ganska primitivt
jägar-och fiskarliv. Deras ättesammanslutningar
— 323 —
— 324 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
