Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Historia - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
passar ej japanerna, och de kunna ej
konkurrera med kineser som jordbrukare; av
Man-churiets befolkning på o. 29 mill. äro minst 20
mill. kineser och o. 250,000 japaner).
Motsatsen skärptes, när Chang 1928 dog och hans
son och efterträdare Chang Hüe-liang anslöt
Manchuriet till Kina under den nationalistiska
regeringen i Nanking. I J. bragte de ökade
svårigheterna i Manchuriet ånyo chauvinistiska
kretsar till större inflytande, och när
sommaren 1931 den stora ekonomiska krisen bröt in
över Europa, vilken uteslöt risk för
främmande inblandning, tog i J. militärpartiet åter
ledningen: 18/a besattes Mukden m.fl. platser i
Manchuriet av japanska trupper, och Chang
tvangs snart att med sina trupper draga sig
s. om kinesiska muren. Under hösten 1931
skickade J. — samtidigt som det försäkrade
Nat. förb:s råd, att det alls inga planer hade
på Manchuriet utöver att skydda sina
medborgares liv och intressen och att dess trupper
nu ”successivt minskades” — ständigt nya
trupper till Manchuriet och genomförde en
regelrätt erövring av landet. Kineserna
föranledde Nat. förb. att (10/i2) tillsätta en
internationell undersökningskommission, ledd av Lord
Lytton, som inträffade i Mukden 21/4 1932. I
Kina ledde tvisten om Manchuriet till en
väldig bojkott av japanska varor. För att bryta
detta motstånd, lät J. sin generalkonsul i
Shanghai 22/i s.å. ge stadens borgmästare
ultimatum med order att upplösa alla
bojkottorganisationer, och 28/i besatte japanska
marinsoldater stadsdelen Chapei i Shanghai.
Kineserna satte sig dock till motvärn, och Chapei
förstördes under striderna. J. skickade nu
större truppstyrkor till Shanghai, medan
kinesiska trupper koncentrerades dit (främst 19 :e
armén, bestående av kantoneser under Tsai
Ting-kie). Forten vid Wu-sung försvarades
länge framgångsrikt, och regelrätta fältslag
höllos mellan Wu-sung och Shanghai, varvid
stor förödelse vållades, framförallt i Shanghai
med omnejd. Strider rasade från % till %,
varvid de i utrustning vida underlägsna
kineserna försvarade sig med stor tapperhet. Inför
hot av stora nya japanska trupper, som
landstigit i deras flank, måste kineserna slutl. draga
sig tillbaka ett stycke från Shanghai, varpå
striden där bilades. Shanghaiepisoden skärpte
starkt motsättningen mellan J. och Kina och
eggade det senares motståndskraft även
beträffande Manchuriet. Den kinesiska
befolkningen här gjorde under hela 1932 ständiga
revolter än här, än där, särsk. sedan
Manchuriet % utropats ss. självständigt rike,
Manchu-kuo, med egen ”nationell” regering av kineser,
marionetter i japanernas händer, runt den
ki
nesiske exkejsaren (Süan-tung, som abdikerat
1912) Henry Pu-yi ss. ”provisorisk
riksföreståndare”. Dessa revolter ha fått stöd genom
manskap och materiel från n. Kina, och
revolternas omfattning har blivit allt större och
svårare. Då Lyttonrapporten förväntades bli
ogynnsam för J., beslöt japanska regeringen
att ställa Nat. förb. inför ett fullbordat faktum
och erkände därför (sept. 1932) Manchuriet
som självständigt rike; ansträngningarna att få
Ryssland till liknande åtgärd ha ännu ej
lyckats. Lyttonrapporten, publicerad i okt., tog
bestämt ställning mot erkännande av
Manchu-kuo och yrkade på Kinas suveränitet över
Manchuriet; dock borde detta tillförsäkras ett
stort mått av självstyre, och tillräckliga
garantier för japanska ”speciella intressen” där
borde skapas. Kostnaderna för krigen i Shanghai
och Manchuriet ha starkt påverkat J:s
finanser, illa skadade även av den kinesiska
bojkotten och minskade affärsmöjligheter i
Manchuriet, och en stark ekonomisk kris i J. har
blivit följden. Sjunkande priser på
jordbruks-alster ha gjort de flesta av J:s bönder
insol-venta, och deras oerhörda skuldsättning har
framkallat planer på flerårigt moratorium
(ännu ej genomförda) samt en statlig hjälpaktion
på flera milliarder yen, varav en del
utanord-nats redan 1932. Kejsar Yoshihito efterträddes
dec. 1926 av sonen Horihito (regeringsnamn
Showa). — Litt.: B. Karlgren i ”Världshistoria”,
utg. av S. Tunberg och S. E. Bring, 15 (1928),
med litteraturanvisningar. B.K.
Författning. J:s författning är daterad n/2
1889. Kronan är ärftlig på manliga linjen.
Kejsaren (tenno- mikado, titel använd huvudsaki.
utanför J.) har vid sin sida ett ministerkabinett
(naikaku) med en ministerpresident i spetsen.
Författningen ger kejsaren stor makt (se ovan
Historia) och talar endast om ministärens
ansvarighet inför monarken; efter 1918
tillämpas i praktiken ett slags
underhusparlamentarism. ”Hemliga rådet” (sümitsu-in), där
ministrarna och 26 av kejsaren utsedda f.d. högre
statsfunktionärer ha säte, rådfrågas av
kejsaren i särsk. viktiga statsangelägenheter. -—
Riksdagen består av pärernas kammare
(kizokuin) och deputeradekammaren (shugiin).
Den förra räknar o. 400 led., fördelade på följ,
grupper: 1) manliga medl. av den kejserliga
familjen (16); 2) furstar (14) och markiser (28);
3) grevar (18), vicomter (65) och baroner (65),
valda av sina ståndsbröder; 4) 125 led.,
utnämnda av kejsaren för livstiden bland personer,
som gjort sig särsk. förtjänta om det allmänna;
5) 4 led., valda av kejserliga vetenskapsakad.;
6) 66 led., valda till ett antal av 1 el. 2 inom
varje fu el. ken jämte ön Hokkaido av de 100
— 337 —
— 338 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
