Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Försvarsväsen - Vapen - Flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
behovet. Med hänsyn till vägförhållandena
på de sannolika krigsskådeplatserna torde
mo-torisering i mycket ringa omfattning ha
kommit till stånd. — Kostnaderna för lantförsvaret
uppgingo 1930/31 till 210 mill. yen.
Fasta försvaret utgöres av
kustfästningar till stöd och skydd för flottan samt
för denna viktiga farvatten och militära
anläggningar. Sålunda skyddas huvudstaden
Tokyo med hamnstaden Yokohama och
örlogs-basen Yokosuka genom Tokyogruppens
befästningar vid inloppet till Saganibukten, den
stora fabriksstaden Osaka, örlogsbasen Kure
och Hiroshimas hamnstad av de inloppen till
Inlandssjön spärrande befästningarna vid
Gei-vosundet, Kiikanalen, Bungosundet och
Shi-monosekisundet, samt Chinkais örlogsbas av
Tsushimasundets befästningar, vilka samtidigt
behärska detta. Vid Tsugarusundet finnas
befästningar till skydd för örlogsbasen Ominato
och batterier vid staden Hakodate.
Kustfästningar skydda dessutom örlogsbaserna
Mai-zuru på Hondos v.-kust, Sasebo på Kjushu
och Bako på Pescadorögruppen, Port Arthur
samt den viktiga hamnstaden Nagasaki med
där liggande stora varv.
Flottan. Betydande kostnader ha nedlagts
på utbyggnad och modernisering av flottan,
som står icke blott materiellt utan även
personellt på höjden av effektivitet. Den räknar:
6 slagskepp, varav 2 på 34,500 ton med
8 st. 40,6 cm. och 20 st. 14 cm. kanoner och
23 knops fart samt 4 på o. 31,000 ton med
12 st. 35,6 cm. och 16—20 st. medelsvåra
kanoner; 3 slagkryssare på 28,000 ton med
8 st. 35,6 och 16 st. 15 cm. kanoner samt 26
knops fart; 3 hangarfartyg, varav 2 på
28,600 ton med 50—60 flygplan och 33 knops
fart samt 1 på 9,600 ton med 26 flygplan och
25 knops fart; härjämte befinner sig ett
hangarfartyg på 8,000 ton under byggnad; 12
kryssare, varav 8 på 10,000 ton (1927–31)
med 10 st. 20,s cm. kanoner och 33 knops fart,
4 kryssare på 7,200 ton (1925—26) med 6 st.
20,s cm. kanoner och 33 knops fart samt 17
st. lätta kryssare (1918—25) på 3,000
—5,500 ton med i regel 7 st. 14 cm. kanoner
och 33 knops fart; 66 jagare, varav 24 på
1,850 ton (1927—31) med 6 st. 13 cm. kanoner,
9 torpedtuber och 34 knops fart, 36 på 1,400
ton (1919—26) med 4 st. 12 cm. kanoner och
6 på 800—900 ton (1916—18) med 3 st. 12 cm.
kanoner, 4 torpedtuber och 31 knops fart; 70
ubåtar, varav 25 på 1,200—2,000 ton (1921
—31) med 2 st. 12 cm. kanoner, 8 torpedtuber
och högst 21 knops fart samt 45 st. på 700—
1,000 ton (1920—27) med 1 st. 76 mm. kanon,
6 tuber och 17 knops fart. Sammanlagda
per
sonalstyrkan uppgår till o. 85,000 man.
Flottbudgeten (1930/31) 37,800,000 yen.
Flygstridskrafterna äro
uppdelade på och underställda resp, armén och
marinen. Enl. 1925 års plan skall a r m é f 1
y-g e t bestå av 8 flygreg. med sammanlagt 800
flygplan samt 6,000 officerare och manskap.
1927 erhöll marinflyget eget dep. inom
marinen; nuv. styrka 500 flygplan samt 6,500
officerare och manskap; 5 moderfartyg ingå. På
slagskepp och kryssare kunna dessutom 2—3
flygplan medföras. E.O.Il.;A.W.G.;H.S-k.;F.Az.
Vapen. Stiliserad
kry-santemum i guld.
Flagga. Handelsflaggan
är vit och i mitten belagd
med en röd skiva,
örlogs-flagga = handelsflaggan,
med 16 strålar utgående
från skivan. N.L.R.
Mått och vikt. Sedan 1921 är metersystemet
infört men har ej ännu utträngt det gamla
inhemska systemet. Av dess enheter, ofta med
decimalindelning, kunna nämnas alnmåttet 1
shaku — 0,363 m., 1 cho = 360 shaku = 109 m.,
1 ri = 36 cho = 3,927 m., 1 momme = 3,78 gr.,
1 kin = 0,60479 kg.; 1 koku = l,sii48 hl. N.L.R,
Mynt. J:s äldsta mynt, sen (se d.o.), av
koppar med hål i mitten efter kinesisk förebild,
härröra från början av 700-talet. Sedan denna
myntning i mitten av 900-talet upphört,
utgjordes J:s betalningsmedel till stor del av
efterbildningar av likartade kinesiska mynt.
Vid slutet av 1500-talet återupptogs den
inhemska myntningen och kom nu i motsats till
den kinesiska att jämte kopparmynt av den
gamla typen jämväl omfatta mynt av guld och
silver i olika valörer, efter finvikten
beräknade till skiftande antal riyo (se d.o.). Dessa
mynt (se K o b a n och O b a n) hade formen
av långa platta planser el. barrer, försedda
med mindre stämplar och ofta med signaturer
i bläck. 1871 inrättades myntväsendet efter
moderna linjer, grundat på dubbelmyntfot med
1 yen = 1,5 gr. guld el. 24,2606 gr. silver som
enhet. Guldmyntfot infördes 1897 med 1 yen
= 100 sen = 1,000 rin = 0,75 gr. guld = 1,86 kr.
som enhet. Myntningen omfattar i guld 20, 10
och 5 yen, i silver 50 och 20 sen, av nickel 10
och 5 sen samt av brons 1 och V2 (5 rin) sen.
Guldmynten från 1871—97 äro ännu i omlopp
med dubbelt namnvärde. I dec. 1931
suspenderade J. guldmyntfoten. N.L.R.
Finanser. Budgeten för budgetåret V4 1931—
31/s 1932 slutade urspr. på 1,274 mill. yen i
inkomster och 1,397 mill. i utgifter. Utfallet
efter justeringar blev 1,531 mill. i inkomster
— 341 —
— 342 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
