Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Finanser - Bankväsen - Jordbruk och boskapsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
med ett inkomstöverskott på 19 mill., som
åstadkoms genom tillgripande av
amorteringsfond och lån, ty i verkligheten blev det
underskott med 46 mill. För 1932/33 beräknas
inkomsterna till 1,297 mill. och utgifterna till
1,455 mill. Skillnaden skulle täckas genom lån.
För 1933/34 har preliminärt beräknats i
inkomster 1,337 mill. och i utgifter 2,232 mill.
Underskottet 895 mill. beräknas kunna täckas
genom lån. Krigskostnader, som kullkastat
beräkningarna, jämte jordbrukshjälp orsaka de
stora underskotten. — Av inkomsterna komma
500 mill. från statliga företag och statens
egendom (enbart kommunikationsmedlen dra dock
i utgifter nära 300 mill.), 210 mill. genom
spritskatt, 165 mill. genom inkomstskatt, 112 mill.
genom tullar, 75 mill. genom vardera
sockerskatt och stämpelskatt o.s.v. Av utgifterna
föllo 310 mill. på statsskuld o.d., 310 mill. på
försvaret, 130 mill. på undervisningen o.s.v.
Kostnaderna för de militära operationerna i
Manchuriet och Kina kunna icke exakt anges
men belöpa sig till åtskilliga hundra mill. —
Statsskulden uppges i mars 1931 olika till
mellan 6 och 12 miljarder yen, huvudsaki.
konsoliderad inländsk, men har 1931 och 1932
betydligt ökats och kommer enl. budgeterna att
ytterligare stiga. — Kommunernas av olika slag
inkomster 1931/32 uppgingo till o. 1,6 miljarder
yen; skulderna anges till 2,2 miljarder yen 1930.
ÆVr.
Bankväsen. Först under senare delen av
1800-talet fick J. sitt penningväsen ordnat efter
moderna linjer. Efter förebild av det
amerikanska nationalbanksystemet antogs 1872 en
banklagstiftning, i enlighet med vilken 4
banker omedelbart grundades; antalet sedelbanker
ökades raskt och var inom få år 180. Detta
hade till följd, att sedelcirkulationen växte
mycket hastigt och framkallade allvarliga
penningkriser. Tanken på en centralbank med
sedelmonopol började allmänt omfattas, och
1882 upprättades efter europeiskt mönster
Nippon Ginko, J:s bank, närmast med
den belgiska centralbanken som förebild. De
gamla bankerna behöllo sin sedelutgivningsrätt
fram till 1897, men därefter har sedelrörelsen
för det eg. J. varit monopoliserad hos
centralbanken, i vilken staten ägde halva
aktiekapitalet. De förutvarande sedelbankerna
ombilda-des till vanliga affärsbanker, och småningom
framväxte ett stort antal nya inst. utan
sedelutgivningsrätt. Före 1914 funnos således 1,620
affärsbanker, de flesta med rent lokal rörelse,
men under och efter kriget uppstodo genom
sammanslagningar och kapitalemissioner allt
större inst. av interlokal karaktär. Även
utvecklingen efter den stora jordbävningen 1923
har varit av den största betydelse för J:s
bankväsen. — Utom Nippon Ginko finnas två andra
sedelutgivande banker för landets utländska
besittningar, Bank of Taiwan (1899) för
Formosa och Bank of Chosen (1909) för Korea;
dessa jämte de båda specialbankerna
Yokohama specie bank (1880) för utlandsaffärer och
Industrial bank of Japan (1902) stå under
statens kontroll. Bland affärsbankerna, av vilka
flera vuxit fram ur gamla ansedda
familjebo-lag, ha många ett betydande filialnät, och några
äro representerade icke blott i Kina utan även
på viktigare platser i det övriga Asien, i U.S.A.
och i Europa. Antalet affärsbanker har nu
nedgått till o. 1,000. — En del utländska
banker äga även kontor i J., t.ex. Honkong and
Shanghai banking Corporation, och
International banking Corporation. — Hy p o t eks
väsende t är sedan 1896 ordnat efter moderna
principer. Hypothec bank of Japan utgör den
centrala organisationen för 25 agricultural and
industrial banks i olika delar av landet och står
under statens kontroll. Sp a r banks väse
n-d e t tog på 1890-talet stark fart, och 1920
funnos 660 sparbanker, men en lagändring 1920
medförde sådana restriktioner i verksamheten,
att de flesta ant. ombildats till el. övergått i
vanliga affärsbanker. 1928 funnos 100
sparbanker med en omslutning på 1,250 mill. yen.
Sparkasserörelse bedrives även av
postverket. — Dessutom finnas flera tusen
kooperativa kreditsammanslutningar med omfattande
rörelse. K.W-B.
Jordbruk och boskapsskötsel. Jordbruket är
sedan gamla tider J:s modernäring och
sysselsätter ännu omkr. 60 % av befolkningen. Dock
utgör åkerarealen ej mer än c:a 16 °/o (el.
6,035,300 har, 1928) av hela arealen på gr. av
landets bergiga karaktär. Jordbruket blir
därför ytterligt intensivt och påminner mera om
vårt trädgårdsbruk. Det bedrives oftast med
synnerligen primitiva metoder; endast på
Hok-kaido har man börjat använda moderna
jordbruksmaskiner i större utsträckning. J:s
lantbruk kan icke längre tillfredsställa den
industriella befolkningens konsumtion. Man anser
emellertid, att stora arealer ytterligare skulle
kunna läggas under kultur, men eftersom ris
odlas i dominerande utsträckning, har man
först tagit de områden i bruk, som lättast
kunna bevattnas. Procenten odlad jord i
förhållande till totalarealen är störst i de områden,
som ha största befolkningstätheten. Trots
åtgärder från statsmakternas sida har jordbruket
mindre utvecklats än övriga näringar. En av
orsakerna härtill ligger i att jorden är
uppdelad i små brukningsdelar. Mer än hälften
jordägare ha mindre än 1 och endast 1 °/o har
— 343 —
— 344 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
