Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japanvax, japanskt fettvax - Japarandiba - Japetos - Japurá (Yapurá) - Japyger - Jaques-Dalcroze, Émile - Jaqut, ibn Abdallah - Jarabub - Jardin, Nicolas Henri - Jardin des plantes - JardinjärxeJargong - Jarimar II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JARIMAR
po’nica, genom utkokning med vatten av
stenfrukten av Rhus succeda’nea och Rh.
verni’cife-ra erhållet fett, innehållande glycerider av
pal-mitinsyra, japansyra, pelargonsyra m.fl.
Användes som ersättning för bivax. J.H.
Japara’ndiba, växtsläkte, se G u s t a v i a.
Ja’petos (grek.; lat. -us). 1) Astr., en av
planeten Saturnus’ månar. — 2) Grek, myt., en av
titanerna (se d.o.), fader till Allas, Prometheus,
Epimetheus och Menoitios. W.N.
Japurä (Yapurå), flod i Brasilien, i sitt
övre lopp kallad Caquetå, se d.o.
Japy’ger, i antiken sammanfattande
beteckning för stammarna i nuv. Apulien och
Kala-brien, av vilka de viktigaste voro messapier
och dauner el. apuler. Med de förra kommo
grekerna tidigast i beröring, och deras namn
användes därför ofta liktydigt med j. J. voro
av illyrisk härstamning; de kommo tidigt under
grekiskt kulturinflytande, och en ej ringa del
av det grekiska inflytandet på den romerska
kulturen torde ha kommit genom förmedling
av j. Under Roms välde kommo j. i samband
med samniterkrigen (c:a 300 f.Kr.). Av
messa-piernas språk finnas ett antal glossor samt
ett ej ringa förråd av inskrifter bevarade (se
Italiens fornspråk). C.F.
Jaques-Dalcroze [zak-dalkrå’z], É m i 1 e,
schweizisk tonsättare och pedagog (f. 1865),
studerade för bl.a.
Bruckner och
Deli-bes, ledde 1911—14
bildningsanstalten
J.-D. i Hellerau vid
Dresden, sedermera
liknande anstalter i
Genève och Paris.
(Hel-lerauskolan flyttades
1925 till Laxenburg
vid Wien.) J.-D. har
vunnit världsrykte
genom den av honom
uttänkta ”rytmiska
gymnastiken”, som, i viss mån
anknytande till grekernas plastik och byggande på
Rousseaus uppfostringsideal, utvecklar
musiksinnet på samma gång som kroppens
uttrycksförmåga, närmast med rytmen som grund
och med ständigt anlitande av lärjungens
självverksamhet. Förutom alt J.-D. givit goda
uppslag åt hela den moderna musikpedagogiken,
har hans metod även öppnat vissa perspektiv
åt dans-, scen- och läkekonsten samt åt den
allmänna pedagogiken. I Sverige har metoden
införts av Anna Behle. Bland J.-D:s
kompositioner märkas operor, kantater, 2
violinkonserter, danssvit och balettsvit för orkester,
pianoverk, sånger. Han har skrivit ”Methode
J.-D.” (1906—07), ”Rhythmus, Musik und
Er-ziehung” (1922). — Litt.: E. Feudel,
”Rhyth-mik” (1926). F.S-l.
Jaqut, i b n A b d a 11 a h, se J a k u t.
Jarabub, oas i Libyska öknen, se D j a r
a-b u b.
Jardin [zarda’], Nicolas Henri, fransk
arkitekt (1720—99), inträdde 1755 i dansk
N. H. Jardin: Marienlyst.
tjänst, utnämndes till kungl. intendent och
prof, vid konstakad. samt var verksam särsk.
vid anläggningen av Marmorkirken, byggde
Bernstorffs slott och Marienlyst, Del gule
Pa-læ vid Amaliegade, Sölvgades kasern, ombyggde
Thottske Palæ m.m. J. har i nyklassisk
riktning utövat ett betydande inflytande på
Danmarks byggnadskonst. 1771 återvände han till
Frankrike. E.W.
Jardin des plantes [zardå’ dä plä’t], botanisk
trädgård i Paris, grundad 1597 genom J. Robin.
Urspr. avsedd att skaffa blommönster för
särsk. gobelängfabrikalionen, förvandlades den
1626 genom Guy de la Brosse till Jardin
royal des plantes médicinales och
tjänade huvudsaki. farmaceulisk-medicinska
ändamål, tills anläggningen, efter vanvård och
förfall, 1739 av Buffon omskapades till J a
r-din du r o i, då även ett museum för
naturvetenskapliga samlingar där upprättades. Un
der Bernardin de Saint-Pierre inrymdes i J.
även en zoologisk trädgård, och sedan
trädgårdens bibliotek 1794 öppnats för allmänheten,
fick inst. sitt officiella nuv. namn, M u s é u m
d’h istoire naturell e. O.Gz.
Jardinjä’r [jar-] (fra. jardinière, till jardin,
trädgård), blomsterskål el. -korg el. -bord; låg
blomskål.
Jargong [fargå’ij] (fra. jargon), kotterispråk,
slang; ordflöde, svada, prat. Jfr Argot, Cant
och Slang.
Ja’rimar II, furste av Rügen (d. 1260),
efterträdde 1249 sin fader Vitslav I. J:s tid
sammanföll med det danska Östersjöväldets
nedgångsperiod, vilket kom honom att närmare
ansluta sig till småmakterna längs s.
östersjö
— 365 —
— 366 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
