Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jarrow - Jasion - Jasione - Jasmin - Jasmund - Jasnagóra - Jasnaja poljana - Jason - Jaspar, Henri - Jasper, jaspergods - Jaspers, Karl - Jaspis - Jass (jazz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JASION
från den äldre medeltiden, vid vilket minnet
av Beda venerabilis och hans skola är knutet.
K.E.B.,E.W.
Ja’sion, grek, myt., Demeters (se d.o.)
älskling, fader till Plutos, dödades av Zeus’ blixt.
Jasio’ne, bot., se Monkesläktet.
Jasmi’n [fas-], JasmVnum, släkte av fam.
olivväxter, som med o. 150 arter utbreder sig
över tropiska och subtropiska områdena. De
äro upprätta el. slingrande buskar, delvis
ståtliga lianer med pardelade blad och i knippen
el. klasar samlade, gula el. vita, oftast
välluktande blommor. Av J. grandiflo’rum, J.
odo-rati’ssimum m.fl. arter användas blommorna,
särsk. i s. Frankrike till framställning av jas
m i n o 1 j a, som i stor utsträckning nyttjas vid
parfymfabrikation. I s. Sverige odlas här och
där ss. spaljéväxter, särsk. på söderväggar, J.
nudiflo’rum, med gula blommor på bar kvist,
och J. officina’le, äkta j., med vita blommor.
Andra arter förekomma ss. kall- el.
varmrums-växter. — Ang. oäkta j., Philade’lphus, se
Schersmin. A.V-e.
Jasmund, halvö, se R ü g e n.
Jasnagöra, polskt kloster, se C z £ s t o ch
o-w a.
Ja’snaja polja’na, Leo Tolstojs lantegendom,
o. 4 km. från stationen med samma namn vid
Moskva—Kursk-järnvägen, 206 km. s. om
Moskva; numera Tolstojmuseum och skola,
grundad av Tolstoj, jämte flera andra
pedagogiska anstalter. M.H-v.
Jason, grek, myt., son till Aison, uppfostrades
av den vise kentauren Chiron. Ledare av
argo-nauternas (se d.o.) tåg till Kolchis för att hämta
det gyllene skinnet, fullgjorde J. uppdraget tack
vare konung Aietes’ dotter Medea (se d.o.). W.N.
Jaspar [zaspa’r], Henri, belgisk politiker
(f. 1870), jurist, klerikal deputerad sedan 1919,
de senaste åren partiets mest framträdande
namn. J. var minister för ekonomiska
ärenden 1918—20, inrikesminister 1920,
utrikesminister 1920—24, chef för 3 koalitionsministärer
1926—31 och är sedan okt. 1932 finansminister
i Broquevilles ministär. Ss. ministerpresident i
den nationella samlingsregeringen maj 1926—
nov. 1927 genomförde J., understödd av E.
Francqui, en stabilisering av valutan. J.
presiderade vid de båda finanskonferenserna i
Haag aug. 1929 och jan. 1930. Th.
Jasper, jaspergods, lergods, en fin,
nästan genomskinlig porslinsmassa, som färgades
på olika sätt och lätt kunde formas. J.
brukades och nådde sin fulländning i J.
Wedg-woods (se denne) tillverkning. E.F.F.
Jaspers, Karl, tysk filosof (f. 1883), prof,
i Heidelberg, började som medicinare och
psy-kiatriker (”Allgemeine Psychopathologie”, 2
Aufl. 1920; ”Strindberg und van Gogh”, 2 Aufl.
1926), ägnade sig därefter åt utforskandet av
de psykologiska grundvalarna för de olika
möjliga världsåskådningarna (”Psychologie der
Weltanschauungen”, 1925). I sin ”Philosophie”
(3 bd, 1932) har J. utvecklat sin egen
”existen-tialfilosofiska” ståndpunkt, ett slags metafysik,
som vilar på ett symboliskt förstående av vissa
”gränsfenomen”. E.v.A.
Jaspis, miner., en icke kristalliserad kvarts
(se d.o.), starkt förorenad av järnföreningar,
ogenomskinlig, av röd, gul, grön el. brun färg.
J. användes i någon mån som prydnadssten.
K.A.G.
Jass, även och urspr. jazz (av omtvistat
ursprung, enl. somliga eg.: buller), ett slags
nyare dansmusik, vars förebild varit de
nordamerikanska negrernas folkmusik
(plantations-songs, negro-spirituals), som i sin tur anknyter
till afrikansk musik, båda påverkade av de vita
kolonisternas och missionärernas musik samt
av engelsk-amerikansk folksång. Åtskilliga av
de tekniska element, som utmärka j., finnas
redan hos förebilderna: synkoper, rytmiska
och melodiska variationer över givna
melodityper, samspel av olikartade rytmer, tonernas
överglidning i varandra (portamento),
avvikelser från ”ren” intonering (på gr. av
negermusikens förbindelse med det arabiska tonsystemet),
vidsträckt bruk av slag- och bullerinstrument
ss. bärare av den rytmiska ramen samt slull.
biåsinstrumentens användning (dessa
instrument, i sht saxofonen, kände negrerna från
militärorkestrarna och utnyttjade deras register
på groteskt sätt). Efterbildningar av denna
egendomliga blandning av negroid och
europeisk-amerikansk musik sattes o. 1910 i
förbindelse med sällskapsdansens urartning
(”ca-ke-walk”). Ung. vid tiden för världskrigets
utbrott skedde en viss förändring i fråga om
själva dansstegen, i det att valsens mjuka,
vaggande rörelser följdes av stepdansernas
marschartade steg. Den av negermusiken
påverkade dansmusiken anknöt nu härtill och
förbands intimt med de nya dansmetoderna,
varvid samtidigt de ovannämnda musikaliska
elementen förfinades genom upptagandet av
en rad av den europeisk-amerikanska
konstmusikens principer (Paul Whiteman o. 1916).
Till Europa kom j. under världskriget och
blev hastigt en svår konkurrent till den äldre
dansmusiken, med vilken den alltjämt kämpar
om populariteten. Genom den
konstmusikaliska förfiningen har j. emellertid mist
förbindelsen med sitt ursprung (den förekommer så
gott som aldrig mer i sin urspr. form), detta
både i fråga om besättning (hos negrerna
betydligt enklare), harmonier (nu helt europeise-
— 371 —
— 372 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
