Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jass (jazz) - Jassan el. jassana - Jassy - Jastrow, Ignaz - Jastrow, Morris - Jászberény - Jat - Jatagan - Jataka - Jater - Jatho, Carl - Jatropha - Jatrorrhiza - Jatuliska bildningar - Jaunpur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAUNPUR
rade) och själva kompositionsformen (nu i
senromantikens tecken), där särsk. den fria
variationstekniken, som var den urspr. j:s
innersta kärna, efter hand helt försvunnit. I
denna form, sådan den förekommer i den
moderna dansorkesterns repertoar, i ljudfilm och
nyare operettmusik, är den sentimentala, med
refräng försedda dansmelodien det mest
bekanta och mest populära alstret, i övrigt
kännetecknat av sin raffinerade, hastigt växlande
instrumentering och, som en sista reminiscens
från urspr. j., den genomkomponerade av
syn-koper präglade variationen. J. har påverkat
och inspirerat flera av det moderna Europas
kompositörer på konstmusikens område
(Stra-vinskij, Hindemith, K. Weil, Kfenek, Satie
m.fl.); å andra sidan söker j. själv höja sig till
konstmusik i den s.k. ”symfoniska j.”, vilken
kan betecknas ss. fria fantasier för
konsertbruk, begagnande j:s instrumenteringsteknik
och rytmer, utan att vara bunden till dansen.
— Litt.: A. Coeuroy & A. Schaffner, ”Le j.”
(1926). E.A.
Jassa’n el. j a s s a n a, Jaca’na jaca’na, art
av fam. bladhöns (se d.o.) bland vadarna,
ut-märkes av smäckert byggd kropp, långa ben,
ytterligt förlängda tår och klor samt smala,
spetsiga, med sporre försedda vingar. Färgen
är svart, på ryggen och sidorna rödbrun,
vingpennorna gulgröna, pannskölden och de nakna
munvinkelflikarna röda. Från Guayana till
Argentina förekommer j. talrikt vid stillastående
vatten och rör sig med förvånansvärd lätthet
på vattenväxternas flytande blad, ständigt på
jakt efter insekter och larver. H.B-n.
Jassy, stad i Rumänien, se I a s i.
Ja’strow [-ä], I g n a z, tysk nationalekonom
och historiker (f. 1856), 1905 e.o., 1919 ord.
prof, i statsvetenskap vid Berlins univ. J. har
utg. bl.a. ”Deutsche Geschichte im Zeitalter der
Hohenstaufen (1125—1273)” (2 bd, 1897—1901;
jämte G. Winter), ”Die Einrichtung von
Ar-beitsnachweisen” (2 Aufl. 1900) och ”Das
Problem der Arbeitslosenversicherung” (1910) samt
varit red. för bl.a. ”Jahresberichte der
Ge-schichtswissenschaft” (1881—94). E.Lö.
Jastrow [jä’stråu], Morris,
nordamerikansk religionshistoriker av judisk börd (1861
—1921), prof, i semitiska språk vid
Pennsyl-vaniauniversity i Philadelphia 1892. Av J:s
arbeten märkas ”The religion of Babylonia and
Assyria” (1898), ”Babylonian-Assyrian
birlh-omens” (1914), ”An old Babylonian version of
the Gilgamesh epic” (1920). S.N.
Jåszberény [jä’sbä’rèn], stad i komitatet
Jåsz-Nagykun-Szolnok, Ungern, 65 km. ö. om
Budapest, vid Zagyva; 29,874 inv. (1930). O.P.
Jat, folkstam, se D j a t.
Jataga’n, arabisk dolkkniv, se H a n d j a r.
Jataka [ja’-] (sanskr., pali jäta, ”födelse”),
”berättelser ur (åter) födelsehistorien”, i
buddistisk litteratur benämning på en litteraturform,
vari en Bodhisattva (se d.o.) spelar huvudrollen.
J. utgöra berättelser av allmänt indisk karaktär,
vilka genom införandet av en Bodhisattva fått
ett buddistiskt inslag. De torde urspr. ha varit
metriskt avfattade, sedan ha stycken på prosa
av berättande och förklarande karaktär
tillfogats. I denna form är den största och mest
bekanta J.-samlingen, den sydbuddistiska
”Ja-takatlhavannana”, återgiven. J:s ålder
framgår av förekomsten av J.-framställningar på
relieferna i stupa’erna (se
Byggnadskonst, sp. 461) i Bharhut och Sanchi från
200-talet f.Kr. till 100-lalet e.Kr. Även i den
n. buddismens litteratur ingå J. i stor
omfattning; de torde ha spelat stor roll i den
muntliga traditionen vid buddismens utbredning.
”Jatakallhavannana” har utgivits av V.
Faus-böll (se denne), övers, till engelska under
ledning av E. B. Cowell (se denne). C.F.
Ja t er, folkstam, se D j a t.
Jatho [jä’tå], Carl, tysk teolog (1851—
1913), präst i Köln 1891, avsatt 1911 på gr.
av bristande renlärighet. J:s predikosamlingar
och uppbyggelseskrifter ha utgått i många
uppl., på sv. ”Livsglad tro” (1913). S.N.
Ja’tropha, släkte av fam. törelväxter med
ett 70-tal arter i de varma länderna,
företrädesvis Amerika, utgörande örter, buskar el.
träd, stundom tornbärande, med hela el.
finger-likt flikade blad, enkönade blommor i klaselika
knippen och kapselfrukt. J. curcas och J.
mul-ti’fida, båda allmänt odlade i tropikerna,
innehålla i fröna en starkt purgerande olja (se
Curcasolja). O.Gz.
Jatrorrhi’za, växtsläkte av fam.
Menisperma’-ceæ med 2 i tropiska Afrika och på Madagaskar
inhemska arter, slingrande, strävhåriga buskar
med stora, handformigt flikade, hjärtlika blad,
små, enkönade blommor och äggformig,
en-fröig stenfrukt. J. palma’ta, kalombo- el.
ko-lumborot, med örtarlad stam, odlas för sina
officinella rotstockar på Madagaskar,
Maskare-nerna och Ceylon. Rotstockarna, vilka
användas som läkemedel vid kronisk diarré och
mat-smältningsrubbningar, äro tjocka och köttiga,
ha brungul färg och besk smak samt innehålla
stärkelse, kalciumoxalat, kalumbin,
kalumbo-syra och berberin. O.Gz.
Jatu’liska bildningar, geol., se F e n
no-s k a n d i a, sp. 225, och Prekambriska
bildningar.
Jaunpur [eng. uttal jaunpö’a], stad i
Förenade prov. Agra och Oudh, Brittiska Indien,
n.v. om Benares; 32,569 inv. (1921). J. är
be
— 373 —
— 374 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
