Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jelöy - Jem - Jemappes - Jemen - Jena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEM
Utsikt över Jena.
4,388 inv. (1930). 19,27 kvkm. med 2,796 inv.
tillhör J. hd (60,so kvkm., 4,243 inv.) i östfold
fylke, resten Moss. Ett smalt näs, genomskuret
av en kanal, förbinder J. med denna stad. J.
är känd för sin vackra natur. J.C.
Jem, turkisk tronpretendent, se D j e m.
Jemappes [2ama’p], stad i s.v. Belgien, 5 km.
v. om Mons; 14,904 inv. (1928). J.C.
Vid J. utkämpades 6/u 1792 ett slag mellan
österrikarna, knappt 14,000 man under hertig
Albrekt av Sachsen-Teschen, och fransmännen,
ung. 50,000 man under Dumouriez. Efter
häftiga strider erövrade fransmännen, till stor del
tack vare sitt överlägsna art., österrikarnas
befästa ställning. Striden var ytterst
betydelsefull ss. den franska revolutionshärens första
seger i öppet slag och medförde hela Belgiens
erövring. P.S.
Jemen (arab, al-Ja’man, eg. ”landet till
höger”, d.v.s. söderut, av romarna genom
missförstånd kallat Ara’bia felix, ”Lyckliga
Arabien”) var urspr. en benämning på hela
Syd-arabien men är numera det s.v. hörnet av
Arabien, begränsat av i ö. Hadramaut, i n. Hidjaz
och i n.ö. öknen Rub al-chali. Det omfattar
brittiska protektoratet Aden, emiratet Asir (se
d.o.) och imamatet J. med huvudstaden Sana
(18,000 inv.) och en befolkning på mellan 2
och 3 mill. — Under forntiden hade J. som
centrum för minéers, sabéers och himjarers
(se d.o. och Arabien, sp. 65) riken stor
betydelse. Efter en etiopisk ockupation 525 e.Kr.
och en persisk o. 570 kom det 631 under
Muhammeds välde. Under abbasidkalifatet
uppstod i J. o. 900 en schiitisk dynasti, zaiditerna
(se d.o.), som tidvis fått vika för karmater,
hamdanider, aijubider, de egyptiska
mamluk-sultanerna, vilka 1507 erövrade Sana, och
osma-nerna, som intogo det 1546, men underkastade
sig först 1871, då J. blev ett turkiskt vilajet.
Efter världskriget blev den zaiditiske imamen
Jahja ibn Hamid ad-din (se denne) i Sèvres
1920 erkänd som suverän herre över J. G.O-r.
Jena, stad i ö. delen av Thüringen, mellersta
Tyskland, vid Saale, 160 m.ö.h., 90 km. s.v.
om Leipzig; 52,649 inv. (1925). Stadens äldsta
del, Altstadt, omgiven av resterna av en
stadsmur, som följer nu igenlagda vallgravar, ligger
på Saales v. sida, där denna genom Mühltal
mottar Leutrabach. Yngre stadsdelar sträcka
sig mot n. i Saales dalgång och åt n.v. i
Mühltal. På Saales ö. sida ligger förstaden
Jena-Ost (förr Wenigen-Jena). J. är omgivet av
bergkullar av musselkalk, i n. Landgrafenberg
(265 m.ö.h.), i v. Galgenberg (212 m.) och i ö.
Hausberg (378 m.). Inom Altstadt märkas univ.,
Universitetet i Jena.
— 395 —
— 396 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
