Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenisejsk - Jenkinson, Charles och Robert Banks - Jenks, Edward - Jennequin - Jenner, Edward - Jenner institute - Jennings, ätt - Jennings, 1. John - Jennings, Sarah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JENKINSON
Tomsk—J. N.ö. om staden finnas rika
gulddistrikt. J. grundades 1618 och var huvudstad
i forna guv. J. Efter järnvägens framdragande
över Krasnojarsk har J. gått starkt tillbaka
(1900 c:a 12,000 inv.). M.P.
Jenkinson [jä’gkinsan], Charles och
Robert Banks, engelska statsmän, earler av
Liverpool (se d.o.).
Jenks [jäpks], Edward, engelsk jurist och
historiker (f. 1861), lärare i juridik vid skilda
engelska univ., i Oxford 1896—1903, 1903—24
studierektor vid juristskolan i London. Ur J:s’
rika produktion kan framhållas ”Constitutional
experiments of the Commonwealth” (1892),
”Consideration in English law” (s.å.), ”A
history of the Australian colonies” (3 ed. 1912),
”English local government” (7 ed. 1930), ”Law and
politics in the middle ages” (2 ed. 1914),
”Edward Plantagenet” (2 ed. 1923), ”Parliamentary
England” (1903), ”A digest of English civil law”
(1917), ”Husband and wife” (1909), ”The
government of British India” (4 ed. 1929), ”The
book of English law” (1928). J. har utg. uppl.
14—18 av H. J. Stephens’ ”Commentaries on
the laws of England”. E.K.
Jennequin [Éä’nakå’], se Janequin.
Jenner [jä’na], Edward, engelsk läkare
(1749—1823), son till en präst i Berkeley,
Gloucestershire, blev
efter slutad
utbildning praktiserande
läkare i sin
födelseort. Under sina
studieår hade J. (1768)
hört en bondkvinna
yttra, att hon ej
kunde få smittkoppor,
emedan hon redan
haft kokoppor. Detta
påstående gjorde ett
djupt intryck på den
unge medicinaren,
som sedan under hela sitt liv gjorde kokoppor
och smittkoppor till föremål för studier. Han
samlade erfarenheter och observationer över
kokoppors förmåga att skydda mot
smittkoppor. Hos flera personer, som för kortare el.
längre tid sedan genomgått kokoppor, ympade
han äkta koppor utan att få anslag, vilket han
tydde så, att dessa personer blivit
oemottagliga för äkta koppor. 1796 utbröto kokoppor
på en gård i Berkeley. 14/s detta år ympade
J. en 8-årig gosse med kokoppor, som
utvecklat sig på en mjölkerskas hand. En typisk
kokoppa utvecklade sig på gossens arm. Efter
6 veckor ympade J. honom med äkta koppor,
vilka ej slogo an. J. hade därmed för första
gången utfört vaccinering med human lymfa
och visat, att den skyddade mot smittkoppor.
Efter att ha samlat ytterligare erfarenheter
utgav J. 1798 sin märkliga skrift ”An inquiry
into the causes and effects of the variolæ
vac-cinæ, a disease... known by the name of the
cowpox.” Han publicerade 1799 och 1800
ytterligare två skrifter härom. Till en början
mött med kritik och misstroende, spred sig
J:s vaccinationsförfarande snart över hela
världen, och hedersbetygelser började från alla
håll att strömma mot honom. Engelska
parlamentet tillerkände honom 1804 en
national-belöning på 10,000 p. st. och 1807 en ny
belöning på 20,000 p. st. A.Fl.
Jenner institute [jä’nø i’nstitjöt], se Lister
institut e.
Jennings, adlig ätt, inkommen från Irland
till Sverige med Frans J. (1692—1754), som
på 1720-talet blev handlande i Stockholm och
g.m. en medl. av den rika släkten Bedoire; han
upparbetade en betydande exportfirma, blev
1742 naturaliserad sv. adelsman, fick
kommerseråds titel 1751 och gjorde 1753 sitt gods
Skånellaholm i Uppland till fideikommiss för
sin ätt. Hans son var J. 1); ätten utslocknade
på manssidan 1929. C.
1) John J., storköpman (1729—73), måg
till Thomas Plomgren, övertog faderns
affärsverksamhet och
grundade jämte sin
svåger R. Finlay den
stora firman Finlay &
J., vilken med
tillhjälp av millionlån
från riksbanken slog
under sig en mängd
bruksegendomar.
Genom sina ekonomiska
intressen drogs J. in i
hattpolitiken, satt i
Sekreta utskottet
1760/62 och 1769/70,
blev kammarherre 1767 och fick
hovmarskalks titel 1770. Av A. Nordencrantz blev
han 1771 i dennes till ständerna
avlämnade 4:e del av boken ”Om hemligheter och
tysthetseder” utsatt för de grövsta
beskyllningar och utpekad som den verklige
upphovsmannen till alla landets olyckor (om
anledningen till Nordencrantz’ hätskhet se R. F i
n-lay). J. försvarade sig tappert och lyckades
rida ut stormen, tills med Gustav III:s
stats-välvning hela saken nedlades. J. var en av de
verksammaste befordrarna av Trollhätte
kanalverk. C.
Jennings [Jä’nii)z], S å r a h, hertiginna av
Marlborough (se d.o.).
— 399 —
— 400 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
