Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jennymaskin, jennystol - Jens Andersen Beldenak - Jens Dros - Jens Grand - Jenseits von Gut und Böse - Jensen, Alfred - Jensen, Christian Albrecht - Jensen, Niels Peder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JENSEN
Jenny maskin, j e nny s t o 1, se
Spinnmaskiner.
Jens Andersen Beldenak, dansk biskop, se
B e 1 d e n a k.
Jens Dros, ärkebiskop av Lund (d. 1289), var
1256 kanik i Lund, blev o. 1279 ärkediakon
där och vid ärkebiskop Trugots död 1280
dennes efterträdare. Han fortsatte företrädarens
fredliga politik mot kungamakten och synes
ha tagit dennas parti i kampen mot
stormännen; juldagen 1287 krönte han Erik Menved i
Lund. H.Bg.
Jens Grand, ärkebiskop (d. 1327). Efter
studier i Paris blev J. o. 1280 domprost i Roskilde
och 1289 ärkebiskop av Lund. Han hade tidigt
tagit parti för stormannaoppositionen mot Erik
Klipping, bland vilken han ägde flera fränder,
och fortfor under Erik Menved att stödja de
fredlösa kungamördarna, vilket ledde till en
med största förbittring å ömse sidor förd
kamp mellan honom och Erik. I april 1294
lät Erik sätta honom i hårt fängelse på Söborg,
men han lyckades rymma i dec. s.å. och tog
sin tillflykt till Rom, där han 1296—97 förde
en stor process mot Erik Menved. Den slutade
med att J. vann; Erik måste betala ett drygt
skadestånd och insätta honom i hans forna
rättigheter. Efter långvariga förhandlingar
med påvens legat Isarn avslöts striden med
att J. erhöll ärkebiskopsstolen i Riga 1302. J.
begav sig dock till Paris, vann Clemens V:s
bevågenhet och utnämndes 1310 till ärkebiskop
av Bremen. Hans härsklystnad och
våldsamhet reste ett starkt motstånd mot honom, så att
han måste lämna staden och 1316 förklarades
avsatt ss. vansinnig. Han återinsattes 1318 av
Johannes XXII men stannade i Avignon till sin
död 1327. J. efterlämnade ett av de största
från Nordens medeltid kända bibi. H Bg.
Jenseits von Gut und Böse [jè’nzalts fån göt
ont bö’za] (ty., ”bortom ont och gott”), till
slagord vorden titel å ett arbete av filosofen
Friedrich Nietzsche (utg. 1886), vari denne
förbereder sin senare och sista lära om ”viljan
till makt” ss. det innersta i tillvaron. Jfr
Amoralisk. A.N.
Jensen, Alfred, skriftställare (1859—1921).
J. var efter sin studenttid i Uppsala verksam
ss. journalist i ”Göteborgs handels- och
sjö-fartstidn.” (från 1884), företog vidsträckta
resor, särsk. i de slaviska länderna, med vilkas
språk han blev förtrogen på ett mångsidigt
sätt, utsågs 1901 till medl. av Sv. akad:s
No-belinst. och blev 1907 fil. hedersd:r i Uppsala.
J. var en varmt hänförd och outtröttlig
översättare av slavisk litteratur och har gjort en
betydelsefull insats för att sprida kunskap om
den slaviska kulturvärlden. Hans tolkningar
— oftast i bunden form — äro förtjänstfulla,
om de än icke alltid träffa originalets mening
och anda. Bland hans
talrika poetiska
översättningar märkas:
A. Pusjkin, ”Eugen
Onegin” (1889; ny
uppl. 1918), A.
Mic-kiewicz, ”Herr
Ta-deusz” (1898), S.
Cech, ”Dikter” (s.å.)
m.fl., ”Ur Böhmens
moderna diktning”
(1894), ”Polska
skalder” (4 bd, 1899—
1906). Rik på
intres
santa iakttagelser är hans ”Slavia. Kulturbilder
från Volga och Donau” (2 bd, 1896—97).
övervägande litteraturhistorisk och i det väsentliga
kompilationsartad är ”Rysk kulturhistoria” (3
bd, 1908). J:s värdefullaste forskningsinsats
är en monografi över Gundulié (1900, ”G. und
sein Osman”). J. utgav även monografier över
tjecken Vrchlicky (1904) och lillryssen
Sjev-tjenko (1916) samt skildrade ”Slavisk kultur
och litteratur under 19:e årh.” (1920). Av hans
hand föreligga även originaldikter med
älskvärt och stämningsfullt innehåll, dock utan
starkare egenart. — J:s hustru Karin J., f.
Lidforss (1866—1928), var verksam ss.
journalist och översättarinna. Agr.
Jensen, Christian Albrecht, dansk
porträttmålare (1792—1870), bördig från
Sön-derjylland och utbildad i Köpenhamn,
Tyskland och Italien. Med den borne målarens
dristiga penseldrag fäste han sina modeller på
duken utan att låta sig bindas av den inom
Eckersbergs skola utbildade, varsamma och
tålmodiga studiemetoden. Hans ojämna, men ofta
genialiskt träffande porträttkonst med dess
framträdande grå toner påverkade flera
Ec-kersbergelever, bl.a. Köbke. J:s lilla
porträtt av pastor A. G. Rudelbach (1858), ett
förvånande virtuost och karaktärsfullt
ålder-domsarbete, rättfärdiggör benämningen
”Danmarks Frans Hals” (Kunstmuseet,
Köpenhamn). I Hirschsprungska galleriet märkas
J:s fyra barnporträtt av syskonen Magens
från 1831. — Bild se sp. 403. H.G-e.
Jensen, Niels Peder, dansk militär och
förf. (1830—1918), inträdde ss. frivillig i
armén vid krigsutbrottet 1848, officer 1849,
överste 1890, avsked 1895. J. deltog i
fälttågen 1848—50, varunder han sårades vid
Hel-ligbæk 24 A 1850, och 1864, tjänstgjorde i
generalstaben 1860—63 och 1870—79. Han var
en flitig militärförf. och har bl.a. utg.
”Na-poleons Felttog 1814” (1891), ”Den förste sles-
— 401 —
— 402 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
