Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jensen, 1. Johannes (Ivar Lykke) - Jensen, 2. Thit - Jensen, Christian Axel - Jensen, Peter Boysen - Jensen-Sönderup, Jens - Jens Nilssön - Jenson, Nicolas - Je pense, done je suis - Jeppesen, Knud - Jeppo - Jeppson, Ola - Jepua - Jequiritin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEQUIRITIN
följd av ”Einar Elkær”, båda skildringar
av nervös och uppriven ungdom, skrivna
i en på en gång överkänslig och brutal
stil. Med sin första saml.
”Himmerlands-historier” (1898; senare saml. 1904 och 1910)
slog J. igenom som novellist, med ”Kongens
Fald” (3 bd, 1899—1902) som romanförf.;
från ett uppehåll i London och Paris stamma
resenovellerna ”Intermezzo” (1899). I ”Den
gotiske Renæssance” (1901) tar han i en
något hetsig ton till orda för ”den jyske
Be-vægelse”, ett slags pangermanistiskt
självförhärligande av den nordiska rasen, föranlett
av J:s resor till Spanien och Paris. 1902
be-leste han Indien, Kina och Japan och begav
sig hem via Amerika. Sina eggande men
di-lettantiska rasteorier o.a. praktiskt-filosofiska
idéer har han framlagt i en lång rad volymer.
I sht har han varit en oförtruten förkunnare
av Darwinismen, uppfattad som religion och
som ett slags ersättare för den kristna tron.
Men det är på diktningens område, som J.
gjort sin huvudinsats. Hans största arbete är
romanserien ”Den lange Rejse” (6 bd, 1908—
21), som skildrar den nordiska folkstammen
från dess primitiva lyckoår i tropisk miljö,
genom istiden, stenåldern, vikingatiden fram
till Columbus* upptäckt av Amerika. I
”Ma-dame d’Ora” (1904; dramatiserad som
”Sanger-inden”, 1921) och ”Hjulet” (1905) har han
tecknat bilder ur det moderna Amerikas liv.
I mindre format men präglade av en
oförgänglig stilkonst äro hans ”Myter” (6 bd, 1907
—32), livsbilder öppnande perspektiv mot
tidens och rummets oändlighet. Bland hans
dikter, som höra till det yppersta i dansk
litteratur, märkas saml. ”Digte” (1906, 1921),
”Aars-tiderne” (1923), ”Aarets Höjtider” (1925). En
samlad uppl. av J:s arbeten utkom i 8 bd 1916.
Många av dem äro övers, till sv. 1933 utkom
en bibliogr. över J:s skrifter av F. Johansen
& A. Marcus. — J. blev fil. hedersd:r i Lund
1929. P.R-tv.
2) Maria Kirstine Dorothea (T h i t) J., den
föregåendes syster, författarinna (f. 1876), g.
1912—18 m. målaren G. J. Fenger, har utg. en
lång rad romaner, noveller och
upplysnings-skrifter och verkar under stor anslutning som
folklig föredragshållare i Danmark. Hennes
specialitet är det moderna äktenskapet; hon
kämpar för kvinnans rättigheter emot
mannens lättsinne och har energiskt arbetat för
sexuell upplysning och frivilligt moderskap.
P.R-U).
Jensen, Christian Axel, dansk
konstskriftställare (f. 1878), 1896 anställd vid
Nationalmuseets historiska avd., 1903 assistent,
1918 inspektör där, från 1915 inspektör för
Köpenhamns stadsmuseum, från 1921 även för
provinsmuseerna. J. har med stor energi och
framgång verkat för danska kulturminnens
bevarande och beskrivning; bl.a. har han
undersökt och beskrivit flera av dess äldre
herrgårdar. Bland hans talrika skrifter märkas
”Danmarks Snedkere og Billedsnidere i Tiden 1536
—1660” (1911) och ”Stilarternes historie”
(1912, jämte E. Rondahl). E.W.
Jensen, Peter Boysen, dansk botanist,
se Boysen Jensen.
Jensen-Sönderup, Jens, dansk politiker (f.
1862), urspr. lantbrukare, senare en duglig och
mycket använd ämbetsman, 1909—10 och från
1921 direktör för Hypotekbanken, 1914—21
ar-betsanvisningsdirektör. Medl. av Folketinget
1896—1910 och 1911—20, var J. 1908—09
trafikminister, 1910—13 inrikesminister och
genomförde åtskilliga viktiga lagar. Hans
huvudintresse är kyrkopolitiken, hans betydelse
som grundtvigiansk ledare obestridlig. Fl.D.
Jens Nilsson, norsk präst (1538—1600),
biskop i Oslo och Hamar stift 1580. J. var nitisk
i sin ämbetsgärning och befäste reformationen
i sina stift samt utövade ett avsevärt
förf.-skap. Hans visitationsböcker utgåvos 1880—
85 och predikningar 1917. S.N.
Jenson [zäså’], N i c o 1 a s, fransk
boktryckare (d. 1480), se Boktryckarkonst,
sp. 436.
Je pense, donc je suis [za pä’s dä za süi’j
(fra.), se Cogito, ergo sum.
Jeppesen, K n u d, dansk musikforskare (f.
1892), har studerat musikhistoria vid
Köpenhamns univ. och hos Th. Laub samt
komposition för Carl Nielsen; fil. d:r 1922 (”Die
Dissonanzbehandlung in den Werken
Palestri-nas”), lärare i teori vid konservatoriet i
Köpenhamn samt organist vid Holmens Kirke.
J har även skrivit en lärobok i kontrapunkt
(1930) och utg. ”Der Kopenhagener
Chanso-nier” (1927). E.A.
Jeppo, fi. Jepua, kommun i Vasa län,
Finland, s.ö. om Nykarleby; 1,165 kvkm.; 2,637 inv.
(1931), befolkningen övervägande svensk, 191
finsktalande inv. 1930. Mdn.
Jeppson, Ola, politiker (f. % 1887). J., som
till yrket är lantbrukare, blev efter en
omfattande kommunalpolitisk insats i sin hemsocken
Mörrum 1917 ss. representant för Frisinnade
folkpartiet invald i A.k., som han sedan
tillhört med undantag av år 1920. Han var
kommunikationsminister i C. Ekmans och F.
Hamrins ministärer 1930—32. Inom partiet har
J. vunnit en betydande auktoritet. T.E-r.
Je’pua, se Jeppo.
Jequiriti’n, se A b r i n.
— 405 —
— 406 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
