Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jequirity-bönor - Jeremia - Jeremiad - Jeremias, Alfred - Jeremias i Tröstlösa - Jerez de la Frontera - Jerichau, 1. Jens Adolf - Jerichau, 2. Harald - Jerichau, 3. Holger - Jerichau, 4. Jens Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEQUIRITY-BÖNOR
Jequi’rity-bönor, Semen jequi’rity, fröna av
paternosterärten, se A b r u s och A b r i n.
Jeremi’a, judisk profet av prästerlig släkt
från Anatot ej långt från Jerusalem, verkade
i slutet av 7:e årh. f.Kr. J. var typisk
extati-ker, uppträdde på tempelgården samman med
profetskarorna (Jer. 29:26 ff.), såg symboliska
syner och företog symboliska handlingar (Jer.
27). Dock möter hos J. en stigande reflexion.
Extasen är ej längre tillräckligt kriterium på
profetians sanning, först profetians fullbordan
bevisar dess gudomliga ursprung (Jer. 28:9).
Starkare än hos de andra profeterna
framträder hos J. en mänsklig medkänsla med folkets
olycka (Jer. 9:1). Ss. hos Hosea fattas
religionens väsen som kärlek, förhållandet mellan
Jahve och hans folk åskådliggöres även här
bildligt ss. ett äktenskap, och karakteristiskt
är, att brudtiden är identisk med nomadtiden
(Jer. 2:2). Härav bli J:s sympatier för
rekabi-terna (se d.o.) förståeliga (Jer. 35), och även
protesten mot den kananeiska kulten (Jer.
17:1—3), vilken folket icke kände i öknen.
Andra synder, mot vilka J. vänder sig, äro de
politiska (Jer. 2:17, 18, 36) och sociala (Jer.
22:13 ff.). Straffet för all denna
orättfärdighet är Juda undergång och templets
förstöring (Jer. 26), och i visioner ser J. den mytiske
”fienden från norr” bryta in och förhärja
landet (Jer. 1:13 ff.). Sedan denna profetia gått
i fullbordan genom Nebukadnessar, släpades J.
av flyende judar till Egypten (Jer. 43), där
han torde ha slutat sina dagar. Den nuv.
J.-b o k e n i G. T. består av: en samling äkta
je-remianska sånger, upptecknade av J:s vän
Baruk (se denne); Baruks biogr. över J. och
tillsatser i deuteronomistisk anda, t.ex. de
prosaiska predikoartade talen. — J:s brev, en
av G.T:s apokryfer, är ofta, så i äldre sv.
bibel-uppl., förd ss. kap. 6 till Baruks bok. De s.k.
J:s klagovisor placerades redan i
Septua-ginta och Vulgata efter J:s bok och tillskrevos
oriktigt J. De klaga över Jerusalems
undergång och torde stamma från 5:e årh. f.Kr. —
Litt.: S. Mowinckel, ”Zur Komposition des
Buches J.” (1914); P. Volz, ”Der Prophet J.”
(1928). G.Bsm.
Jeremia’d (i anslutning till ”Jeremias
klagovisor”, se J e r e m i a), klagovisa, enformig och
tröttande klagan, jämmer, ”gnäll”.
Jeremi’as, Alfred Karl Gabriel, tysk
assy-riolog (f. 1864), prof, i Leipzig 1922, har i
sina skrifter, bl.a. ”Das Alte Testament im
Lichte des alten Orients” (1904; 3 Aufl. 1916)
och ”Handbuch der altorientalischen
Geistes-kultur” (1913; 2 Aufl. 1929), betonat det
babyloniska inflytandet på den antika orientaliska
kulturen. Th.P.
Jeremias i Tröstlösa, pseud. för förf. L.
R i c k s o n.
Jerez de la Frontera [zä’räp öä la fråntä’ra],
stad i prov. Cadiz, s.v. Spanien, n.ö. om staden
Cadiz, nära floden Guadalete; 64,861 inv.
(1920). J. har talrika vackra kyrkor, slott
(Alcåzar), ett flertal högre skolor. Handeln
med vin (sherry) är betydande. I närheten
ligger ett berömt kartusiankloster med åldriga,
nu restaurerade byggnader. O.P.;E.W.
Je’richau [-kåu]. 1) J e n s A d o 1 f J., dansk
skulptör (1816—83), reste efter studier för
Freund till Rom 1838, året för Thorvaldsens
hemresa. J. arbetade i nyantik stil, ehuru mera
rörlig och realistisk än Thorvaldsens. Han
väckte uppmärksamhet 1845 med gruppen
”Herkules och Hebe” och ännu mera året
därpå med ”Panterjägaren”, återgiven i ett
spännande rörelsemoment. Sedan han återvänt till
Köpenhamn och blivit prof, vid konstakad:s
modellskola (1849), utförde han bl.a. ett
förslag till segermonument i Fredericia — vilket
dock fick vika för Bissens Landssoldat —,
vidare statyen ”David” utanför Fruekirke samt
monumentet över H. C. örsted i örstedsparken
(Köpenhamn). Bland J:s arbeten på
Kunst-museet och Glyptoteket märkas flera livfulla
djurbilder samt gruppen av två unga flickor,
som blivit skrämda under badning; sistn. grupp
förenar i ovanlig grad klassisk avrundning och
slutenhet med dansk behagfullhet. — J. gifte
sig i Rom med den tyskfödda målarinnan och
författarinnan Elisabeth Bauman n-J.
(1819—91), vilken utom porträtt målade
populära motiv som ”En sårad dansk soldat”
(Kunstmuseet). H.G-e.
2) Harald Adolf Nikolaj J., den
föregåendes son, landskapsmålare (1852—78),
studerade i Rom, där han också dog. Känd genom
bilder från Södern, t.ex. ”Strandparti från
Capri” (Göteborgs museum). H.G-e.
3) Holger Hvidtfeldt J., den föregåendes
bror, landskapsmålare (1861—1900), målade
motiv från Italien, Ryssland och Indien men
även danska landskap. H.G-e.
4) Jens Adolf Emil J., den
föregåendes son, målare (1890—1916), började i
Frankrike med impressionistiska landskap men
övergick snart till alltmera fantastiska
kompositioner med summariskt skisserade
människofigu-rer och fåglar. Dessa till en början dunkelt
stämda, sedan — efter en Madridresa 1915 —
våldsamt färgstrålande kompositioner röja ett
romantiskt koloristtemperament, som från
modernismens plattform vill tävla med de gamla
mästarna, särsk. Tintoretto och El Greco. J.
dog för egen hand i Paris, endast 25 år gam-
— 407 —
— 408 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
