Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jervis, John - Jesaja - Jesajas himmelsfärd och martyrium - Jeschibah - Jeschil-yrmak, Yeshil-irmaq - Jesd, Yezd - Jesdedjerd - Jesenin, Sergej - Jesid - Jesider - Jesmas - Jeso (Yezo) - Jespersen, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JESPERSEN
Earl of Saint Vincent” (2 bd, 1844); W.
An-son, ”Life of John J., Earl of Saint Vincent”
(1913). E Bz.
Jesaja (grek. Esaias), profet i Juda rike i
slutet av 8:e årh. f.Kr., vilkens profetior bilda
stommen i Jesajas bok 1—35 i G.T. J:s
äldsta profetior röra kriget mellan Juda å ena
sidan samt araméerna och Israel å den andra.
Med skärpa vänder sig J. mot Ahas’ allians
med Assyrien, liksom senare mot förbund med
Egypten. Tydligt framträder den profetiska
ideologien som motsats till konungarnas
realpolitik. J. förkastar all förtröstan på yttre
hjälpmedel, på politiska förbund, på soldater
och hästar (Jes. 30:16). Han kräver tro (Jes.
7:9), som för honom innebär att stilla och
lugnt lita på att Jahve skall ingripa (Jes. 30151.
Karakteristiskt för J:s trosbegrepp är, att det
är passivt, vidare är tron ett krav, ej en nåd,
tron har ett kollektivt subjekt, folket, den är
till sist helt mirakulös, det gäller att tro Jahve
el. hans profet i stånd till vilket mirakel som
helst (Jes. 7:11 ff.). Historiskt sett anknyter
J. här till äldre religiositet, som levat bland
de lägre sociala skikten, de pacificerade
småbönderna och herdarna. Personligt är hans
trosbegrepp betingat av hans erfarenhet av
Jahve som den översvinneligt helige, så
framför allt i kallelsevisionen (Jes. 6). Till skillnad
från de äldre profeterna siar J. om en ”rest”,
som skall räddas undan Jahves dom, en tanke
som blev betydelsefull för den senare
eskato-logien. Omkr. J. fylkade sig en skara
lärjungar (Jes. 8:16), bland vilka bevarandet
och samlandet av J:s profetior ägde rum. Den
nuv. J.-boken (Jes. 1—39) består av 5
självständiga samlingar: kap. 1—12, om Juda,
Ef-raim, Damaskus och Assyrien; kap. 13—23 om
främmande folk; kap. 24—27 en sen
eskatolo-gisk apokalyps, kap. 28—35 hotelser och
löften; kap. 36—39 J.-legender. Om kap. 40—
66 se D e u t e r o-J e s a j a och T r i t
o-Jesaja. — Litt.: B. Duhm, ”Das Buch
Je-saia” (4 Aufl. 1922); S. Mowinckel, ”Profeten
J.” (1925). G.Bsm.
Jesajas himmelsfärd och martyrium, en
skrift innehållande i kap. 1—5 en judisk
legend om Jesajas söndersågande (jfr Hebr.
11:37), bevarad på etiopiska, i kap. 6—11 en
kristen skrift om Jesajas himmelsfärd sedd i
en vision, från 2:a el. 3:e årh. e.Kr., bevarad
på etiopiska och i latinsk och slavisk övers.
G.Bsm.
Jeschibah (hebr.), öst judisk talmudhögsk.,
vari lärokursen i cheder (se d.o.) fortsättes
och avslutas.
Jeschil-yrmak, Y e s h i 1-i r m a q, c:a 420
km. lång flod i Mindre Asien, mynnar med
sumpigt delta i Svarta havet ö. om Samsun.
Största biflod är Kelkit-yrmak. O.P.
Jesd, Y e z d, huvudstad i prov. J., mellersta
Persien, 1,280 m.ö.h., vid foten av Kuh
Kha-runa; c:a 30,000 inv. Den förr betydande
sidenindustrien har gått tillbaka. J. är en viktig
knutpunkt för karavanvägar. O.P.
Jesdedjerd, se Jezdegerd.
Jesenin [jese’nin], Ser ge j Alexandrovitj,
rysk diktare (1895—1925). J. uppväxte hos
sina
”gammaltroende” farföräldrar på
landet, framträdde
som skald 1915 och
förvärvade snart
många beundrare.
Hans diktsaml., ”En
bypsalmbok” m.fl.,
visa stor formtalang,
i hans bondenaivitet
finnes dock något
tilltvunget och ibland
poserande. Efter
revolutionen 1917 var
J. först anhängare till
socialrevolutionärerna men övergick snart till kommunisterna.
Han blev en av de ledande inom de s.k.
ima-ginisternas litterära skola och redigerade dess
manifest. 1922 utgav han ett lyriskt poem
med episk bakgrund ”Pugatjov”, ett som
konstprodukt mycket ojämnt alster. I ”Moskva
ka-bakskaja” (”Krogarnas Moskva”) ger ett
tygellöst svirarliv sin brutala bikt. J. besökte 1919
—21 Tyskland och Amerika. En tid var han
g.m. Isadora Duncan (se d.o.). J. begick
självmord efter en alltmer disharmonisk tillvaro.
Någon i djupare mening övertygad anhängare
av bolsjevismen var han icke men sökte
anpassa sig efter dess program. Agr.
Jesi’d, kalifer, se J a z i d.
JesPder, folkstam, se J a z i d e r.
Jesmas, se D i s m a s.
Jeso (Y e z o), äldre namn på Hokkaido, Ja
pans nordligaste ö.
Jespersen, Jens Otto Harry, dansk
språkforskare (f. 1860), prof, i engelska språket och
litteraturen i Köpenhamn 1893—1925, är en av
vår tids främste språkforskare. Hans
forskning, som kännetecknas av tankeskärpa,
självständighet och mångsidighet, har med förkärlek
rört språkliga principspörsmål,
språkriktighets-frågor, språkfilosofi. Intresserad pedagog, har
han varit en förkämpe för en reformerad språk
undervisning (t.ex. i ”Sprogundervisning”, 1901)
och utg. högt skattade läroböcker även för
skolstadiet (t.ex. ”Engelsk fonetik”, 1912, ”The
England and America reader”, ”Engelske
læse-stykker med övelser”, vilka utgått i talrika
— 429 —
— 430 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
