Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeypore - Jezdegerd I (persisk konung) - Jezdegerd II (persisk konung) - Jezdegerd III (persisk konung) - J.G.S., Kvarn-a.-b. - Jhalawar - Jhansi - Jhelum, Jhelam - Jhering, Rudolf von - Ji- - Jibaro - Jiddisch (judetyska) - Jig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JIG
Jeypore [jalpä’], se Jaipur.
Jezdegerd, persiska konungar av
sasanid-dynastien:
1) J. I, konung 399—420, efterträdde sin
farbror Bahram IV. J:s regering var en lugn
tid utåt men fylld av strider med den
inhemska adeln, vars makt J. förgäves sökte bryta.
2) J. II, konung 438—457, son till Bahram V,
som han efterträdde, företrädde en aggressiv
mazdaistisk religionspolitik, vilken bl.a. ledde
till det stora upproret i Armenien 450—51, och
låg i strid med heftaliterna (se d.o.) i ö. Iran.
3) J. III, den siste sasanidkonungen,
regerade 632—651 el. 652, sonson till Chusrau II,
utropades efter den allmänna förvirring, som
inträdde vid dennes död 628, till konung 632.
J:s regering var ett enda oavbrutet nederlag
mot islam; genom slagen vid Qadisiya 637 och
Nihavand 642 beseglades sasanidrikets
undergång. J. var därefter till sin död kung endast
till namnet. C.F.
J.G.S., Kvar n-a.-b., Norrköping, grundat
1844, a.-b. 1913, tillverkar mjöl och gryn
(tillverkningsvärde c:a 10 mill kr.). Omslutning
1931 5,700,000 kr., därav aktiekapital 2,400,000
kr. T.E-r
Jhalawar [eng. uttal jäTägäa], stat i s.ö.
Rajputana, Brittiska Indien; 2,098 kvkm.;
96,182 inv. (1921). O.P.
Jhansi [eng. uttal jä’nsi], stad i s.v. Förenade
prov. Agra och Oudh, Brittiska Indien; 66,432
inv. (1921). J., som är järnvägsknut, har stora
järnvägsverkstäder. O.P.
Jhelum [eng. uttal jiTam], J h e 1 a m, 720
km. lång flod i prov. Punjab; n.v. Brittiska
Indien, upprinner på Himalaja, inom Kashmir,
flyter först i n.v. huvudriktning, genombryter
Pir-Panjalkedjan vid Baramula, vänder sedan
mot s. och mynnar i Chenab vid Timmu. Den
övre Jhelumkanalen är mycket viktig för
bevattningen av Punjab. O.P.
Jhering [jè’], Rudolf von, tysk rättslärd
(1818—92), prof. 1845 i Basel, 1846 i Rostock,
1849 i Kiel, 1852 i Giessen, 1868 i Wien, från
1872 i Göttingen. J.
var en av de ledande
juridiska
vetenskapsmännen på
1800-ta-let. Urspr. utgick
han från den
historiska skolan men kom
snart i visst
motsatsförhållande till
denna och företrädde en
mera spekulativ
riktning. Hans
huvudverk är ”Geist des
rö-mischen Rechts” (5
bd, 1852—78; 5 Aufl. 1891—1901, d. 1 i 6
Aufl. 1907). Vidare märkas ”Über den Grund
des Besitzschutzes” (1869), ”Der Besitzwille”
(s.å.), ”Scherz und Ernst in der Jurisprudenz”
(1888; 13 Aufl. 1924), ”Der Kampf um’s Recht”
(1872; ny uppl. 1925; övers, till nästan alla
europeiska språk). J:s andra huvudverk är
”Der Zweck im Recht” (2 bd, 1877—83; 8 Aufl.
1923). Mera populära arbeten äro ”Die
Jurisprudenz des täglichen Lebens” (1870; 15 Aufl.
1925), ”Das Trinkgeld” (1882; 6 Aufl. 1901).
Från 1856 utgav J. den efter honom ofta
betecknade tidskr. ”Jahrbücher für die Dogmatik
des heutigen römischen und deutschen
Privat-rechts”. E.K.
Ji-, se även D j i-.
J i’bar o, se J i v a r o.
Jiddisch, en urspr. i Amerika (yiddish)
uppkommen stavning av ty. jüdisch, är den numera
vanliga benämningen på vad som förr kallades
judetyska, i rabbinsk litteratur i regel
”vårt” el. ”aschkenasiskt språk”. Det uppstod
i Tyskland under tidig medeltid, då de
invandrande judarna med bibehållande av en del
semitiska, ävensom tidigare upptagna romanska
språkelement tillägnade sig den medeltyska,
som alltjämt är huvudbeståndsdelen av j.
Senare tillskott ha kommit från högtyskan och,
efter den stora judeutvandringen österut undan
förföljelserna i Tyskland under korstågstiden,
från slaviska språk, främst polska och vitryska.
J. talas ännu av o. 1 mill. judar, ehuru det
under den judiska upplysningen, haskala,
bekämpades ss. ett mindervärdigt blandspråk och
föraktfullt kallades j ar gon (se d.o.), en
benämning, som upptogs av j:s förkämpar men
senare åter ogillats. Språket kan indelas i två
huvuddial., den ena, som är basis för
skriftspråket och omfattar o. 3/< av alla j.-talande,,
från Polen, Ukraina och Rumänien, den andra,
nordligare, från Litauen och Vitryssland. På
1400-talet utbredde sig j. även till Lombardiet
och senare till England. Genom emigrationen
har j. vunnit utbredning även i U.S.A.,
Argentina och Sydafrika. Uttalet av j. är ej
enhetligt. I såväl formlära som syntax avviker j.
högst betydligt från högtyska. Ändelser ha
bortfallit el. förbytts, verbalböjningen
förenklats och nya ord bildats genom kombinationer
av element från helt skilda språk. J. har
utbildat en särsk. kurrentskrift, men i tryck
användes den hebreiska kvadratskriften. Se
vidare Judisk litteratur. — Litt.: S.
Birnbaum, ”Praktische Grammatik der
jiddischen Sprache” (1916); R. Meyer, ”J.” (1918)
G.O-r.
Jig [jig] (eng.), gammal engelsk dans. Jfr
G i g u e.
— 453 —
— 454 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
