Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jokkmokk - Jokkmokk lappmarks tingslag - Jokohama - Jolaos - Jole - Joliba, Djoliba - Joliet - Jolin, 1. Johan - Jolin, 2. Severin - Jolin, 3. Ellen - Jolin, 4. Einar - Joll - Jolly, 1. Philipp Gustav von - Jolly, 2. Julius - Joloffer - Joloöarna - Jolster, Jolsterpil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOKKMOKK LAPPMARKS TINGSLAG
n. om polcirkeln, c:a 600 inv. J.k. är en
gammal marknadsplats, där redan 1607 en nu
försvunnen kyrka uppfördes. F.n. finnes i byn
en äldre kyrka, byggd 1754 i lapsk stil, och
en nyare, byggd 1888. K.E.B.
Jokkmokk lappmarks tingslag, Norrbottens
län, omfattande Jokkmokks s:n, tillhör
Gällivare fögderi och Luleå domsaga. Tingsställe:
Jokkmokks kyrkstad. K.E.B.
Jokohama, stad i Japan, se Yokohama.
Jo’laos, grek, myt., se I o 1 a o s.
Joie, grek, myt., se I o 1 e.
Jo’liba, D j o 1 i b a, övre delen av floden
Niger (se d.o.).
Joliet [jåu’ljat], stad i Illinois, U. S. A., vid
Des Plaines river, c:a 60 km. s.v. om Chicago;
42,993 inv. (1930). Järn- och kemisk
industri. J.C.
Jnli’n. 1) Johan J., förf., skådespelare
(1818—84). Efter studier i Uppsala debuterade
J. 1845 i sin egen
sångkomedi ”En
komedi” på Kujigl.
teatern, där han sedan
verkade till 1868,
först som
skådespelare, sedan även som
litteratör och chef
för elevskolan. 1845
vann han Svenska
akad:s pris för
poemet ”Fjellbruden”.
Under de följ, åren
framträdde han
före
trädesvis som dramatiker och bearbetare. Än
gav han uttryck åt tidens melodramatiskt
sociala patos (”Barnhusbarnen”, 1849), än
gjorde han försök i den efterromantiska
historie-genren ("Ung-Hanses dotter”, 1860). Sin största
popularitet vann han dock som förf, av
vaude-viller, lustspel och tillfäilighetsstycken, där hans
episka fabuleringsförmåga och glättiga
kupletthumör kom till sin rätt. Alster sådana som
”En man af verld och en man af värde”
(1846) och ”Friaren från Vermland” (1864) ha
ett visst tidstypiskt intresse. Även som
skådespelare var J. en betydande humorist i den
små-roliga stilen. Till tidens kalender- och
följe-tongslitteratur lämnade han flitigt bidrag under
sign. ”Jo.Jo”. J:s ”Skrifter” ha utgivits i 3
serier och upplevt flera uppl. — Litt.:
Minnesteckning av H. Wieselgren i ”Skrifter”; Ellen
Jolin, ”J.J. och hans vänner” (1913). G.A-m.
2) Severin J., den föregåendes son,
kemist (1852—1919), docent i kemi vid univ. i
Uppsala 1875, med. d:r 1888, s.å. e.o. prof, i
kemi och farmaci vid Karolinska inst. i
Stockholm, led. av farmakopékommittén 1894 och
Farmaceutiska inst:s styrelse 1902. J. var
Sveriges ombud vid den internationella kongressen
i Bryssel 1902 ang. enhetlighet i
sammansättningen av häftigt verkande medel. J. har utg.
flera skrifter rörande medicinska och till
farmacien hörande ämnen. J.H.
3) Helena (Ellen) Maria J., den föregåendes
syster, målarinna och författarinna (f. 16/e 1854),
har utfört landskap, mestadels i akvarell, samt
arkitekturbilder från olika delar av Europa
och från Orienten. J. har utg. ”Studiefärder i
Medelhavsländerna” (1911) och ”Jo. Jolin och
hans vänner” (1913). E.W.
4) Johan Einar J., son till J. 2), målare
(f. 7/s 1890), har efter studier i
Konstnärsförbundets skola tagit starka intryck av
Matis-ses dekorativa stil och arbetar med ljust,
läckert färgval i naivistisk riktning (ex.:
”Begravning i Florens”, akvareller från
Nordafrika, Stockholmsbilder). J. har utställt med
konstnärsgruppen Falangen och är företrädd i
Nationalmuseum och Göteborgs museum. K.E.S.
Joll, liten båt, 2—5 m. lång, den minsta av
ett fartygs båtar; för jakter erforderlig för
kommunikation med land. Enklaste slag av j.
är den s.k. prammen (eg. norsk benämning),
vilken förut avslutas med en liten spegel i st. f.
förstäv. J. framdrives vanl. med rodd. Jfr
Hopfällbara båtar. T.Hrn.
Jolly [jåTi]. 1) Philipp Gustav von J.,
tysk fysiker (1809—84), 1847 prof, i Heidelberg,
från 1854 i München. J. har gjort experimentella
arbeten över endosmos och över gasers
utvidg-ningskoefficient. De senare undersökningarna
möjliggjordes av J:s gastermometer,
konstruerad 1874, vilken tillät mycket noggranna
temp.-bestämningar. 1878 konstruerade J. en
högkänslig våg, med vilken han undersökte
tvng-dens ändring med avståndet från jordytan och
med vilken han erhöll ett för sin tid utmärkt
värde på gravitationskonstanten. A.B.L.
2) J u 1 i u s J., den föregåendes son, indolog
(1849—1932), 1877 e.o., 1886 prof, i Würzburg,
bereste 1882—83 Indien. J. har i sht gjort sig
bemärkt ss. den främste kännaren av den
indiska rätts- och sedvanetraditionen; här
märkes hans framställning av ”Recht und Sitte” i
”Grundriss der indo-arischen Philologie und
Altertumskunde” (1896) och ett flertal
text-uppl., bl.a. av ”Manavadharmagastra” (1887).
J. var även en grundlig kännare av den
indiska medicinen och har i ”Grundriss” förf,
avsnittet ”Medizin” (1901). Därjämte märkes
uppl. av Kautilyas ”Arthagastra” (jämte R.
Schmidt, 2 bd, 1923). C.F.
Jolo’ffer, negerfolk, se D j o 1 o f f e r.
Joloöarna, se Suluöarna.
Jolster, Jolsterpil, växtart, se S a 1 i x.
— 539 —
— 540 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
