Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukarpartier - Jordbrukarungdomens förbund (J. U. F.) - Jordbruksdepartementet - Jordbruksfastighet - Jordbruksförsök - Jordbrukskassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKARUNGDOMENS FÖRBUND
taga klassintressen: så samarbeta Bulgariens
s.k. agrarer med kommunisterna, och det
kroatiska bondepartiet i Jugoslavien är icke blott
språkrör för långt gående radikalism utan även
för den kroatiska befolkningens krav på
autonomi. Även Rumäniens ”nationella
bondeparti”, de s.k. nationalzaranisterna (se d.o.),
företräda vänstersynpunkter och stödde Karl
II:s statskupp. I Polen ha flera olika j.
funnits, representerande olika lager inom
jord-brukarklassen och med skilda politiska
inställningar. De baltiska randstaternas j. äro av stor
betydelse och ha en moderatkonservativ
inställning i motsats till det mer radikala
Agrarpartiet (se d.o.) i Finland. Ingenstädes torde j.
vara äldre än i Norden. Sveriges politiska
liv dominerades under årtiondena efter
representationsreformen av Lantmannapartiet (se
d.o.), som slutl. 1912 utvecklades till den sv.
a.k.-högern, Lantmanna- och borgarpartiet.
Redan 1913 framträdde dock ånyo i
Bondeförhun-det (se d.o.) och 1915 i Jordbrukarnas
riksförbund (se d.o.) två spec. j., som 1921
samman-slogos under Bondeförbundets namn. I Norge
går den politiska bonderörelsen tillbaka till
1820-talet, ehuru ett eg. j. först 1865 kom till
stånd med de radikala Bondevennerne (se d.o.),
det uppgick senare i vänsterpartiet. Norges
bondelag (se d.o.) stiftades 1896 under
namnet Norsk landmansfoibund, bytte namn 1912,
uppträder ss. politiskt parti sedan 1921 och
intar en markerad mellanställning. I Danmark
började den politiska bonderörelsen redan på
1840-talet i Bondevänliga vänstern (se d.o.),
den direkta föregångaren till våra dagars
Venstre, som reellt kan betraktas ss. j. Dylika
j. till gagnet men ej till namnet finnas många,
så t.ex. Canadas progressister. U. S. A:s
Farmer labor party är delvis ett j., dess
progressis-tiska rörelse har stark förankring bland
farmarna. B.
Jordbrukarungdomens förbund, J. U. F., en
1918 bildad sammanslutning av
jordbrukarungdom med uppgift att genom studiearbete och
praktisk verksamhet stärka lantungdomens håg
och fallenhet för jordbruk. J. U. F. anordnar
tävlingar och undervisar genom
ungdomskonsulenter i rationell jordbruksskötsel. Det
omfattade 1931 20,593 medl. i 432 avd.; åtnjuter
statsanslag. J.L-n.
Jordbruksdepartementet, ett av statsdep.,
upprättat 1900. Enl. lag om statsdep. av 19/s
1919 omfattar dess verksamhetsområde
jordbruk, domäner och skogar. Enl. stadgan av 12/i2
1930 tillkommer J. att handlägga följ,
förvaltningsärenden: rörande jordbruk och
lantmannanäringar med försöks- och
undervisningsväsende, fiske, stuteriväsendet, det civila
ve
terinärväsendet, egnahemsväsendet och
jordbrukets andelsverksamhet, Kronans fasta
egendom, skogar och skogshushållning med
försöks- och undervisningsväsende, lantmäteriet,
viss tillämpning av vattenlagen, tillstånd för
bolag och förening att förvärva fast egendom
i vad dylika ärenden ej tillhöra annat dep.
m.m. J. handlägger även lagstiftningsärenden
ang. skogar och skogsvård. Statsrådet och
chefen för J. kallas vanl.
jordbruksminister. Hans närmaste man är en
statssekreterare. Anslag till J. och underlydande inst.
uppföras under nionde huvudtiteln.
Motsvarande dep. heter i Danmark och Fin
land: Landbrugs-, resp. Lantbruksministeriet,
i Norge: Landbrugsdepartementet, i Storbritan
nien: Ministry of agriculture and fisheries, i
Tyskland: Beichsministerium für Ernährung
und Landwirtschaft. J.L-n.
Jordbruksfastighet i skatteteknisk mening är
sådan fastighet, som användes för jordbruk
el. skogsbruk. Del av fastighet kan taxeras som
j. och annan del som annan fastighet. Oanvänd
fastighet taxeras som j., såvitt den ej
påtagligen är avsedd till annan användning. Den
kamerala naturen är ej avgörande vid
hänfö-ring till j. i skattehänseende. Sedan samma
re-partilionstal gälla för såväl j. som annan
fastighet, är skillnaden av mindre betydelse. A.Vr.
Jordbruksförsök, se
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet.
Jordbrukskassa är en ekonomisk förening
m.b.p.a. av jordbrukare med uppgift alt lämna
sina medl. kredit. J.-rörelsen grundades i
Sverige efter beslut av 1915 års riksdag. Långt
tidigare skapades den kooperativa
jordbruks-låneverksamheten i Tyskland, där F. \V.
Raiff-eisen 1877 lade grunden. Verksamheten
regleras genom k.f. om jordbrukets kreditkassor av
% 1930. Detta år genomfördes näml, en
genomgripande omorganisation av rörelsen. En
j. består av minst 15 medl., och
verksamhetsområdet får ej vara större, än att medl. känna
varandras personliga och ekonomiska
förhållanden. Medl. är delaktig i kassa med högst
1 andel för varje 500 kr. av fastighetens ss.
delaktighetsunderlag bestämda värde. Insatsen
utgår med minst 5 kr. pr andel. Viss del därav
överföres till reservfond. Kassas utlåning
består av reverslån samt förmedling av
växelkredit el. kredit i räkning hos vederbörande
centralkassa. Lånemaximum är 200 kr. pi
andel. 1932 funnos 380 kassor med 24,500 medl.
Det utlånade beloppet är ännu relativt
blygsamt och uppgick vid samma tidpunkt till 21,s
mill. kr. Staten understöder på olika sätt
j.-verksamheten. För budgetåret 1932/33 utgick
— 571 —
— 572 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
