Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukskassa - Jordbrukskommission - Jordbrukskonsulent - Jordbrukskredit - Jordbrukskreditkassan, Svenska - Jordbrukslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKSLÄRA
i förvaltningsbidrag 150,000 kr. Till
upplysnings-, instruktions- och
organisationsverksam-het anvisades 35,000 kr. och till
revisionsverksamhet 25,000 kr. J.L-n.
J ord bruksk om mission finnes inom varje
hushållningssällskaps verksamhetsområde och
har till uppgift att utöva den uppsikt, som
stadgas i vanhävdslagen (se Jordfrågan).
Varje j. består av ordf., utsedd av K.mrt,
en led., utsedd av landstinget, samt en led.,
utsedd av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott. Samtliga led. utses för 3 år. Till j.
utgår statsanslag med 25,000 kr. årl. J.L-n.
Jordbrukskonsulent, fackutbildad
tjänsteman, anställd av Staten el.
hushållningssällskapen ss. rådgivare åt jordbrukarna. J. finnas
för jordbruk, boskapsskötsel,
mejerihushållning, svinskötsel, får- och getskötsel samt
trädgårdsskötsel. Liknande verksamhet ha
dik-ningsförmän och vandringsrättare. Till
hushållningssällskapens 59 j. utgick för budgetåret
1932/33 statsanslag å 300,800 kr. J.L-n.
Jordbrukskredit. Med jordbrukets övergång
till penningshushållning uppstod även ett
växande behov av j. Jordbrukets säregna
produktionsförhållanden ha emellertid icke
utgjort någon lockelse för kreditinst. Den
hastigt växande industrien har lagt beslag på
större delen av det lediga kapitalet. Så har
det ständigt klagats över kapitalbrist inom
jordbruket. Man har även kunnat spåra en
kapitalbortströmning från landsbygden till
industrien och stadsnäringarna. Tydligt
framträder detta inom de kapitalförvaltande
allmänna inst. Sålunda hade
pensionsförsäkrings-fonden 1928 placerat endast 1,42% av sitt
stora kapital inom jordbruket. Till
kapitalbildningen inom fonden däremot torde rena
jordbrukskommuner ha bidragit med %.
Till belysning av sparbankernas förmedling
av j. har inom Jordbruksdep. verkställts
utredning. Enl. denna uppgick sparbankernas
medelplacering inom jordbruket 31/i2 1928 till
18,9 % av hela det förvaltade kapitalet.
Därav var ll,o% utlånat mot inteckning inom
halva taxeringsvärdet. Det torde härav
framgå, att sparbankerna ej i större utsträckning
äro inriktade på att lämna jordbruket
driftskredit. Affärsbankernas kreditgivning uppgick
l% 1930 enl. av Sv. bankföreningen verkställd
utredning till 353 mill. kr., varav 113 mill.
voro inteckningslån och 46 mill. borgenslån.
Växelkredit åt jordbrukare utgjorde 78 mill.
och till jordbrukares leverantörer 96 mill. kr.
— J. kan indelas i primär
fastighets-kredit till underlättande av
fastighetsom-sättningen, sekundär
fastighets-kredit i allm. till underlättande av
nyan
läggningar och förbättringar samt
driftskredit till anskaffande av rörelsekapital
och ofta till underlättande av kortfristiga
förbättringsarbeten.
Då jordbruket och i sht del mindre
jordbruket ej till fullo kunnat få sitt kreditbehov
fyllt från de vanliga kreditinst , har Staten
upprättat organisationer därför. För
tillgodoseende av primärkredit har upprättats den s.k.
lanthypoteksinst., bestående av Sveriges
allmänna hypoteksbank (se Hypoteksbank)
och de med denna förbundna
hypoteksför-eningarna. För tillgodoseende av
sekundär-och driftskredit har organiserats en
jord-brukskasserörelse. Organisationen består av
lokala jordbrukskassor (se
Jordbrukskassa), centralkassor (se Centralkassa
för jordbrukskredit) samt Sv.
jordbrukskreditkassan (se d.o.) som organ för
kapitalanskaffningen. De under 1931 alltjämt
försämrade konjunkturerna för jordbruket
ledde till exceptionella kreditsvårigheter. 1932 års
riksdag anvisade därför ett anslag å 15 mill.
kr. att ss. ackords- el. stödlån utgå till
jordbrukare, som genom krisen råkat i
svårigheter. Denna låneverksamhet regleras genom
K.m:ts kungörelse och instruktion av 2V? 1932.
Ackordslån beviljas för genomförande av
ackord, om sannolikhet föreligger, att
vederbörande därefter kan göra rätt för sig.
Lånet får icke överstiga 400 kr., ökat med 20 %
av taxeringsvärdei å den av gäldenären
brukade fastigheten, dock högst 5,000 kr.
Återbetalning sker med Vs årl. med början 1939.
S t ö d 1 å n beviljas för inköp av nödiga
redskap, kreatur m.m. och utgår med högst 1,500
kr. Återbetalning sker med V? årl. med
början 1936. 1 nov. 1932 hade lånenämnderna
tillstyrkt 7,208 lån å sammanlagt 4,887,582 kr.
1932 års riksdag beslutade verkställa allsidig
utredning rörande jordbrukets
skuldförhållanden. — Litt.: ”Betänkande ang.
jordbrukets kreditförhållanden” (1930). J L-n
Jordbrukskreditkassan, Svenska,
centralorgan för jordbrukskasserörelsen, upprättad
efter riksdagsbeslut 1930, har som främsta
uppgift att anskaffa kapital, vilket sedan
ställes till jordbrukskassornas förfogande. Som
säkerhet för sin upplåning har J. erhållit en
grundfond på 25 mill. kr. i 4,5%
statsobligationer. J. leder organisationsarbetet inom
jordbrukskasserörelsen och kontrollerar
lokalorganens verksamhet. Rörelsen regleras genom k.f.
% 1930. J.L-n.
Jordbrukslära, läran om jords användning
som åker, äng och betesmark. Särsk. avd.
därav behandla jordarterna och deras egenskaper,
jordens uppodling, bearbetning, torrläggning,
— 573 —
— 574 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
