Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbävning, jordskalv - Jordbävningsförsäkring - Jorddelning - Jorddelningsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBÄVNINGSFÖRSÄKRING
GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT
av telcgrafkablarna på havsbottnen, t.ex. på
Newfoundlandsbankens djuphavssockel, ha
genom djuplodningar konstaterats ryckvisa
vertikalförskjutningar intill några 100 m. med
nybildade tvära stup i bottenreliefen. —
Genom sin geologiska byggnad och sitt avlägsna
läge i förhållande till jordklotets nuv. aktiva
störningszoner komma Fennoskandia och n.
Europa att tillhöra jordskorpans seismiskt mest
stabila delar. J. här äro alltid av tektoniskt
ursprung och betraktas allmänt ss. en
språngvis, efter ännu ej hopläkta spricklinjer skeende
utlösning av de alltjämt pågående isostatiska
utjämningsrörelserna efter nedisningen.
Mak-roseismiska j. äro sällsynta i Fennoskandia,
flertalet äro mikroseismiska. Den totala
frekvensen är störst i Norge med c:a 15 pr år,
i Sverige 6—7 och i Finland 3. Fyra starkare
seismiska områden kunna urskiljas: 1)
Oslo-Vanernområdet med två större högseismiska
centra, ett kring inre Oslofjorden, det andra
i mellersta Värmland, samt två mindre, det
ena i det inre av Västergötland och det
andra n. om Vättern. J. den 23/io 1904, den
största hittills iakttagna i Norden med en areal
av 900,000 kvkm., synes ha utgått från
Skageracks botten och sträckte sig över stora delar
av Nordeuropa. Den nådde ända till styrkan
8 i den Forelska skalan och framkallade
sprickor i marken, remnor i murar och husväggar
och nedstörtandet av skorstenar. 2) Norska
Västlandet, med den högsta frekvensen; dess
j. nå ofta in i Sverige. 3) Norska Nordlandet
4) Norrlandskusten och mellersta Österbotten
i Finland med två kulminationscentra, det ena
mellan Sundsvall och Härnösand, det andra
på Västerbottenskusten. Utpräglat aseismiska
äro däremot inre Norrland samt ö. Svealand
och Götaland. De fennoskandiska
makroseis-miska j. te sig vanl. ss. hastigt sig närmande
dån, kulminerande i en knall med åtföljande
darrningar i marken, varvid lösa föremål
kunna komma i rörelse, fönsterrutor skallra och
väggar skaka. Karakteristiskt för dem äro svaga
verkningar men vidsträckt utbredning. — Litt.:
J. J. Sederholm, ”Jordbäfningar och vulkaner”
(1909); R. Kjellén, ”Sveriges jordskalf” (1910);
B. Gutenberg, ”Grundlagen der Erdbeben
kunde” (1927); K. E. Sahlström, ”A
seismo-logical map of Northern Europé” (i ”Sveriges
geologiska undersöknings årsbok”, 1930). G.Fn.
Jordbävningsförsäkring. San Franciscos
brand i samband med jordbävningen 1906
förorsakade brandförsäkringsbolagen, även de
svenska, oerhörda förluster och föranledde
dessa att i sina försäkringsvillkor därefter göra
undantag för brand i samband med
jordbävning. Mot särsk. tilläggspremie kan dock
klausulen i fråga utgå. Jordbävningskatastrofen i
Japan 1923 gjorde liksom den 1906 och flera
andra, särsk. i Sydeuropa, frågan om en
självständig j. aktuell. Problemet är dock ännu i
stort sett olöst. Endast i U.S.A. har j. hittills
i nämnvärd utsträckning förverkligats. Jfr
Elementarförsäkring. T h.Dn
Jorddelning, jur., se Delning av jord.
På gr. av de mångfaldiga offentliga och
enskilda intressen, som i ett rättssamhälle knyta
sig till jorden, är j. städse föremål för
övervakning och reglering från det allmännas sida
Skilda synpunkter (kamerala, agrikulturella,
sociala, tekniska) ha därvid tid efter annan
varit bestämmande. De nu gällande sv.
lagstad-gandena om j. återfinnas huvudsaki. i lagen
18/o 1926 om delning av jord å landet, som
motsvaras, för vad jord i stad beträffar, av lagen
12/ä 1917 om fastighetsbildning (se d.o.) i stad.
J. genom vederbörandes privata
överenskommelse (”sämjedelning”) är icke förbjuden och
saknar icke rättslig betydelse, men utesluter å
andra sidan icke delägares befogenhet att
påkalla laglig j. Särskilda ägodelningsrätter (se
d.o.) ha att upptaga dc domstolsärenden, som
sammanhänga med j. C.G.Bj.
Jorddelningsmål benämnes enl.
jorddelningslagen 1926 skiftes- och avstyckningsmål, tvister
om ägoutbyte, rågångar, omfånget av
jord-bruksservitut m.m. J. handlägges av ägodel
ningsrätten i orten. Härifrån må klagas di
rekt hos Högsta domstolen, icke i hovrätt. E.K
— 583 —
— 581 —
JORDSKALV
I SKANDINAVIEN
OCH FINLAND
Antal jordskalv under
perioden 1600—1925
Fig- 4.
Skala 1.25 000 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
