Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorden - Fysisk geografi, geologi - Jordfallet - Jordfallshål, jordfallstratt - Jordflyn - Jordflytning - Jordfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDFRÅGAN
Fig. 11. Sammansättningen och tätheten (D)
av de olika sfärerna i jordens inre.
Väsentligen enl. Goldschmidt.
vid våra breddgrader når till en höjd av c:a
11 km., vid ekvatorn 17 km. Troposfären
om-gives av stratosfären med en medeltemp.
av —55° och denna slutl. av v ä t e-h e 1 i u
m-zonen (fig. 12).
Ang. j:s ålder se Geokronologi och
ang. jämviktsförhållandena inom jordskorpan
se I s o s t a s i. R.N-n.
Jordfallet, färjförbindelse över Göta älv från
n. Hisingen till Bohus station vid Bergslagsbanan.
JordfaUshål, jordfallstratt, se Dolin er.
Jordflyn, namn på fjärilar, tillhörande
släktet Agrotis (se d.o.).
Jordflytning, se Flytjord.
Fig. 12. Schematisk bild av lito- och
atmosfären.
Jordfrågan, populär benämning å strävanden
och åtgärder för tillvaratagande av
jordbrukarnas och särsk. arrendatorernas ställning,
stundom, spec. i utlandet (ty. Bodenreform),
åvägabringande av annan jordfördelning än den nu
bestående el. indragande av jordvärdestegringen
(se G e o r g i s m). I Sverige ägde under
1800-talet en djupgående förändring rum i
jordbruksförhållandena. Genom byskiftets
genomförande och bördsrättens (se d.o.) avskaffande
bortföllo de skrankor, äldre lagstiftning
uppställt mot den fria jordföryttringen. Från att
förut för längre tid ha legat i samma släkts
ägo förvandlades bondejorden till en
handelsvara, som fritt fick och lätt kunde avyttras,
delas el. intecknas för gäld, samtidigt som en
ny ägare blev fullt obunden i sitt nyttjande
därav. E.K.
Under sådana förhållanden kom jorden å en
del orter, särsk. där skogsindustrin blev
huvudnäring, att fördelas på olika ekonomiska
verksamheter efter dessas för tillfället olika
lönsamhet, och under fri konkurrens kom den
att tillfalla de personer, som äro i stånd att
betala mest. Jordens fria rörlighet har utan
tvivel varit nyttig och nödvändig för modernt
näringsliv. Men å andra sidan ha uppstått
allvarliga olägenheter (se nedan). Detta har lett
till att Staten tvingats att ur samhällsnyttans
synpunkt på olika sätt inskränka och reglera
den fria äganderätten och det fria utnyttjandet
av jorden. Särsk. påtagliga voro
missförhållandena i Norrland, där sågverksbolagen
förvärvat avsevärda områden av den förut
självägande bondeklassen. 1901 års riksdag beslöt
verkställa utredning, ”huruledes genom
lagstiftnings- el. andra särsk. åtgärder den
självägande jordbrukande befolkningens ställning
i Norrland och Dalarne måtte kunna
vidmakthållas och stärkas samt jordbrukets
utveckling i nämnda landsdelar befrämjas”. Den
för utredningen tillsatta kommittén — N o r
r-landskommittén — avlämnade 1904 ett
betänkande, som bildar ett av våra viktigaste
dokument till belysande av j. — Av
kommitténs betänkande framgår, att i Norrland
aktiebolag till 1900 förvärvat icke mindre än
34,3 °/o av den i enskild ägo varande jorden
och att dylika jordförvärv där fortsatte med
oförminskad livaktighet. En målande bild ges
av de fördärvliga följderna för jordbruket av
bolagens jordförvärv. Egendomarna fingo i
regel skötas av arrendatorer på korta kontrakt.
Ofta voro arrendatorerna olämpliga för
jordbruksarbete och tvingades dessutom av
bolagen att ägna sin mesta tid åt skogsarbete och
körslor åt bolagen. Jordbruket degraderades
till en bisyssla vid sidan av skogsarbetet.
Ut
— 601 —
— 602 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
