Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josefinahemmet - Josefinism - Josefos - Josefson, Albert - Josefssystrar - Joseph, Pater (François Le Clerc du Tremblay) - Joséphine, Marie Rose
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOSÉPHINE
Högbergsgatan 67 finnes plats för o. 14
personer. S.N.
JosefinFsm, den upplysta despotismens stats
kyrkosystem, uppkallat efter kejsar Josef II av
Österrike (1780—90), som ansåg, att kyrkan till
det allmännas bästa borde underordnas staten:
påvens befogenhet begränsades, talrika kloster
upphävdes, gudstjänsten omformades i
upplysningens anda, religiös tolerans proklamerades
(1781) m.m. Efter Josefs död kunde hans
anordningar endast delvis upprätthållas. A.M-n.
Jose’fos (lat. Fla’vius Jose’phus), judisk
historieskrivare (37—o. 115 e.Kr.), av prästsläkt,
farisé, sökte efter en resa till Rom 64—66
förgävés stävja de judiska planerna på krig
med Rom. Då kriget likväl utbröt, blev J.
överbefälhavare i Gahléen, försvarade tappert
fästningen Jotapata men måste ge sig och kom
ss. fånge i stor gunst hos Vespasianus. Han
åtföljde hans son Titus under Jerusalems
belägring och sedermera till Rom, vistades vid
hovet och antog kejsariamiljens namn Flavius.
J. författade i Rom på grekiska en ”Historia
om judarnes krig mot romarne” i 7 böcker
(sv. övers. 1884), en judafolkets historia i 20
böcker (sv. övers. 1713, 1747—50 och 1889;
ang. J:s’ notis i 18:e boken om Jesu död och
uppståndelse, ofta åberopad ss. bevis för att
Jesus verkligen existerat, se Jesus
Kristus, sp. 437), en självbiografi och stridsskrift
mot grammatikern Apion rörande judafolkets
höga ålder. Uppl. av B. Niese (7 bd, 1885—95).
— Litt.: R. Laqueur, ”Der jüdische Historiker
Flavius Josephus” (1920). C.V.J.
Josefson, Albert Robert, läkare (f. 4/«
1870), med. d:r vid Karolinska inst. 1903
(”Ak-romegali och hypofystumörer”), docent i
praktisk medicin s.å., organiserade och ledde 1906
—08 Stockholms stads upplysnings- och
under-stödsbyrå för tuberkulossjuka, t.f. prof. 1914—
16; överläkare vid Provisoriska sjukhuset,
Stockholm, 1914—19, vid Maria sjukhus’
medicinska avd. 1919—24 och vid Sabbatsbergs
medicinska avd. sedan 1924. J. har utg. bl.a.
”Om endokrina skelett- och
utvecklingsrubbningar” (1915), ”Vad betyda
insöndringsorga-nen för vår kropp och själ?” (1925), ”Om s.k.
ischias och dess behandling” (1927). C.
Josefssystrar kallas medl. i ett flertal katolska,
kvinnliga kongregationer, vilka ha främst
sjuk-och fattigvård till uppgift. Numera verka de
även vid fängelser och fabriker, ombesörja
platsförmedling m.m. S.N.
Joseph [zåsä’f], Pater (fra. Le père J.),
fransk statsman, eg. F r a n qo i s Le Clerc
du Tremblay, ”den grå eminensen” (1577
—1638), ingick, genomträngd av djup
religiositet, 1599 i kapucinorden, var ivrigt verksam
för kättarnas omvändelse, deltog i
grundandet av en nunneorden och drömde om ett
korståg mot de otrogna. Splittringen inom
kristenheten, som omöjliggjorde detta, fyllde honom
med hat mot huset Habsburg, han blev
Riche-lieus trogne medarbetare, och ivern för
katolicismen tillbakaträngdes småningom av
patriotismen. J. verkade kraftigt för ett franskt
ingripande i trettioåriga kriget, spelade bl.a. vid
förhandlingarna i Regensburg 1630 en högst
betydande roll och kan från 1632 nästan
betraktas som Frankrikes utrikesminister. —
Litt.: G. Fagniez, ”Le père J. et Richelieu” (2
bd, 1894). P.S.
Joséphine [zåzefi’n] Marie Rose,
fransmännens kejsarinna (1763—1814). F. på
Mar-tinique, dotter till hamnkaptenen Tascher de
la Pagerie, gifte hon sig 1779 m. vicomte
Alexandre de Beauharnais och flyttade med
honom till Frankrike; i äktenskapet föddes
Eugène och Hortense. Sedan maken giljotinerats
1794, blev hon genom Barras’ inflytande, vars
älskarinna hon var, en av centralpunkterna i
det parisiska sällskapslivet. 9/s 1796 gifte hon
sig med Napoleon Bonaparte; ehuru ej
karakteriserat av trohet från någondera sidan, var
äktenskapet lyckligt. J. kröntes till fransmännens
kejsarinna 2/i2 1804. Det barnlösa äktenskapet
upplöstes på Napoleons önskan 16/i2 1809. J.
bodde därefter med titeln kejsarinna på
Mal-maison. — Litt.: ”Lettres de Napoléon å J. et
Kejsarinnan Joséphine. Teckning av
L. David.
— 637 —
— 638 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
