Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juan Fernandez - Juan José de Austria - Juan-juan - Juan Manuel - Juanschi-kai - Juárez, Ciudad - Juárez, Juan och Nicolas - Juárez, Benito
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUÄREZ
ön Mas Afuera, Juan Fernandez.
kust, på 33°35’ s.br. och mellan 79°15’ och
81°20’ ö.lgd. öarna, som sedan 1810 tillhöra
Chile och räknas till dess prov. Aconcagua, ha
en areal av 185 kvkm. med 217 inv. (1923).
ögruppen består av 2 större öar, Mas a tierra
(88 kvkm.) i ö., Mas Afuera (53 kvkm.) i v.
och klippön Santa Clara samt några mindre
skär. Hela ögruppen är av vulkaniskt ursprung.
Berggrunden består uteslutande av lavor och
tuffer. Någon vulkankrater är dock icke
bevarad. Mas a tierra utgöres av en enda
långsträckt rygg, vars högsta topp El Yunque når
930 m. Bergsidorna äro fårade av
erosions-rännor och klyftor. Vid Cumberlandbay ligger
den enda bebodda platsen, ett fiskläge vid en
användbar landningsplats. Mas Afuera bildar
en platå, vars v. sida med 900—1,500 m. höga
branter stupa mot havet, medan dess yta sluttar
mot öster. Klimatet är maritimt. Den kallaste
mån. är aug. med 12,3°, den varmaste febr, med
19,5°. Nästan hela året härskar s.ö. vind,
vilken medför regn på öarnas ö. sidor, medan
v. sidorna ha torrt klimat. Cumberlandbay har
1,081 mm. årlig regnmängd. I bergen är dock
nederbördsmängden på lovartsidorna mycket
större. På båda öarna är låglandet till några
100 m.ö.h. bevuxet med örtvegetation. Högre
upp börjar på Mas a tierra täta snår av den
från Chile införda busken Aristote’lia ma’qm.
Ovanför dessa vidtager på ö. sluttningarna den
numera dock svårt skövlade skogen, som liknar
den sydchilenska regnskogen. Liksom i denna
är Drimys Wi’nteri ett av karaktärsträden.
Betydelsefulla äro också 2 arter endemisk myrten
(Myrgeuge’nia), en på vardera av de 2 större
öarna. Trädormbunkar äro vanliga, och
dessutom finnes en palm, Jua’nia austra’lis. På
öarnas v. sluttningar är vegetationen stäppartad.
Den urspr. floran är av tertiär prägel, och över
hälften av arterna äro endemiska. Även några
endemiska fågelarter finnas. Inhemska
däggdjur saknas, men förvildade getter finnas i stor
mängd. På bankarna vid kusterna lever en
jättelangust, och fisklägets inv. vinna sin
utkomst huvudsaki. genom att fånga denna och
exportera den levande el. som konserver. J.
upptäcktes av spanjoren Juan Fernandez 1563
och har blivit namnkunnig genom att den
skotske sjömannen Alexander Selkirk (d. 1723),
som anses vara förebilden för Defoes
”Robin-son Crusoe”, mellan åren 1704 och 1709 ensam
levde på Mas a tierra. — Litt.: C. Skottsberg,
”Till Robinsonön och världens ände” (1918),
”The islands of J.” (i ”Geographical review”,
s.å.), ”The natural history of J. and Easter
islands” (3 bd, 1920—24). J.F.
Juan José de Austria [zoa’n zåse’ dä åu’stria],
(1629—79), naturlig son till Filip IV av Spanien
och Maria Calderön, erkändes 1642 av fadern
och blev infant. 18-årig kuvade J.
Masaniel-los uppror i Neapel. 1656 generalguvernör i
Nederländerna, led J. 1658 mot Turenne
nederlaget i dynerna. Senare förde J. en tid
befälet mot Portugal, till en början med
framgång, men blev sedan slagen av Schomberg
(1663). I onåd vid hovet efter faderns död, fick
J., sedan brodern Karl II blivit myndig, åter
stort inflytande men dog snart. P.S.
Juan-juan, asiatiskt folkslag, se A v a r e r 1).
Juan Manuel [zoa’n manoä’1], spansk furste,
krigare och förf. (1282—1348), har behandlat
en mångfald ämnen: historia, sociologi, jakt
m.m. Hans ”Libro del Conde Lucanor” el. ”De
los Enxiemplos” (1335, tr. 1575) är ett slags
motsvarighet till ”Tusen och en natt”. Hans
arbeten ha haft stor betydelse för det spanska
språkets utveckling. Ed. i ”Biblioteca de
auto-res espanoles”, 51 (1860). J.V.
Juanschi-kai, kinesisk statsman, se Y ü a n
S h i-k a i.
Juarez [zoa’rät>], Ciudad J., stad i n.
Mexiko, vid Rio Grande och gränsen mot U.S.A.
mittemot El Paso; 39,375 inv. (1930). J. var
före förbudets tillkomst i U.S.A. en obetydlig
gränsstad men har sedan mer än fördubblat sin
folkmängd (1921 19,457 inv.). K.E.B.
Juarez [zoa’räp], Juan Rodriguez och N
i-c o 1 a s Rodriguez, mexikanska målare, bröder,
verksamma vid 1700-talets början; av dem
finnas stora religiösa bilder i katedralen och
klosterkyrkor i Mexico city; N.J. var också
porträttmålare. E.W.
Juarez [zoa’rä[>], B e n i t o, mexikansk
president (1806—72), en av Latinamerikas största
statsmän, utgick från en fattig indianfamilj,
lyckades trots stora svårigheter etablera sig
som examinerad advokat 1834 och kastade sig,
ivrig liberal, in i det politiska livet; 1847—52
staten Oajacas guvernör, drevs J. 1853 i
landsflykt av diktatorn Santa Anna, återvände vid
— 657 —
— 658 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
