Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juárez, Benito - Juba (flod) - Juba I (konung i Numidien) - Juba II (konung i Numidien) - Jubal - Jubaland - Jubbulpore - Jubeldoktor - Jubelår - Jubileerboken el. Lilla Genesis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUBA
revolutionen 1855, författade största delen av
1857 års konstitution och blev Comonforts
vicepresident; under följande medborgarkrig tog
han makten i Vera
Cruz och
proklamerade omstörtande
antiklerikala lagar, bl.a.
om kyrkogodsens
försäljande. 1861
intågade han i
huvudstaden, t.v. som
Mexikos obestridde
härskare. Då
räntorna på de utländska
statslånen ej kunde
gäldas, intervenerade
England, Spanien och
Frankrike, fransmännen utropade
ärkehertig Maximilian (se d.o.) till kejsare av Mexiko
(1864). J. flydde till n. Mexiko, varifrån han
förde gerillakrig. 1866 fick han åter övertaget,
underskrev 1867 den fångne Maximilians
dödsdom och styrde Mexiko till sin död (se M e x
i-k o, historia). P.Dhl.
Juba, ital. Giuba, flod i Östafrika, c:a 1,600
km. lång, rinner upp på abessinska höglandet
ung. 2,300 m.ö.h. n.ö. om Rudolfsjön med tre
källfloder, Web, Ganale Doria och Daua från
ö. räknat. Sedan dessa förenat sig med
varandra, flyter J. genom Italienska Somaliland
och mynnar i Indiska oceanen vid Kismayu.
Under högvatten segelbar till Bardera. K.E.B.
Juba, konungar i Numidien.
1) J. I (d. 46 f.Kr.), son till Hiempsal,
Pom-pejus’ bundsförvant mot Cæsar, vars
propræ-tor Curio han slog 49 f.Kr. Besegrad av Cæsar
vid Thapsus (46 f.Kr.), tog J. sitt eget liv. W.N.
2) J. II, den föregåendes son, uppfostrad i
Rom genom Cæsars försorg och förmäld med
en dotter till Antonius och Kleopatra, erhöll 25
f.Kr. ss. kungarike en del av Numidien. J.
författade flera historiska och geografiska
skrifter. W.N.
Jubal, enl. 1 Mos. 4:21 son av Lemek ocn
Ada, uppfinnare av harpa och pipa. Jfr J
a-b a 1. S.N.
Jubaland, ital. Oltre Giuba, landskap i
Östafrika v. om Jubafloden, tillhörde förr
Kenya-protektoratet men avträddes av England i juni
1924 till Italienska Somaliland. Den nya
gränsen fastställdes i febr. 1927. Det avträdda
området omfattar c:a 85,000 kvkm. med 12,000
inv. (1928). Huvudorter äro hamnarna
Kismayu och Port Durnford. K.E.B.
Jubbulpore [ji^balpä’], se J a b a 1 p u r.
Jubeldoktor, person, som 50 år efter egen
promotion vid promotionshögtid lagerkransas
och erhåller j.-diplom. Jfr Doktor. W.N.
Jubelår (hebr. jovel, horn. 3 Mos. 25:9, Jos.
6:5, i Vulgatas övers.: annus jubilce’us; hos
Luther: Halljahr; i äldre sv. bibelövers.:
klang-el. friår) kallades hos israeliterna året efter det
7:e sabbatsåret (se d.o.), d.v.s. vart 50:e år.
Om j. stadgas i 3 Mos. 25:8—17, 23—55, 27:16—
24: j. inledes med blåsande i basuner, jorden
skall icke under j. brukas, och det, som ändå
växer på den, skall vara allmän egendom,
israelitiska slavar skola frigivas, och jord, som
ägaren nödgats sälja, skall återgå till denne. Dessa
bestämmelser, som avsågo att utjämna de
sociala olikheterna och tillförsäkra alla israeliter
den personliga friheten och jordegendom, torde
aldrig ha efterlevts. - J. el. jubileumsår
(även kallat anno santo, heliga året,
gyllene året) kallas inom katolska kyrkan de år, då
full avlat (se d.o.), jubileumsavlat,
meddelas. Det första j. firades 1300 och skulle
sedan återkomma först vart 100:e år,
mellantiden förkortades dock flera gånger, och j.
firas nu vart 25 :e år, det senaste 1925. Bestäm-
Påven lägger första stenen vid tillslutandet
av Peterskyrkans gyllene port.
melserna för erhållandet av denna avlat
meddelas i särsk. jubileumsbullor (jfr ”Credo”,
1925); utom vanliga föreskrifter för avlat
fordras som regel vissa besök i vissa kyrkor i Rom.
J. räknas från jul till jul. Till de förnämsta
ceremonierna höra öppnandet av de s.k. j u b
i-leumsportarna i 4 av Roms kyrkor (i
Peterskyrkan öppnar påven själv ”gyllene
porten”), vilka efter j. åter tillmuras. S.k. extra
j., då jubileumsavlat meddelas ad instar jubilæi
(efter j:s förebild), kunna utlysas av påven.
— Litt.: H. Thurston ”Holy year of jubilee”
(1900); en skildring av j. 1825 finnes i Fr.
Nielsen ”Romerkirken i det nittende Hundreaar” (2
Udg. 1895—98). S.N.
Jubile’erboken el. Lilla Genesis kallas
en legendarisk omskrivning av innehållet i
1—2 Mos. 12, trol. från l:a årh. f.Kr. J.
kallas den efter en indelning i jubelårsperioder
— 659 —
— 660 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
