Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Läge och gränser - Geologi och terrängformer - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
Srba, Hrvata i Slovenaca (serbernas,
kroaternas och slovenernas kungarike), förk. S.H.S.,
konungarike, omfattande Balkanhalvöns n.v.
del och några angränsande delar av
Mellaneuropa; 248,665 kvkm.; 13,930,918 inv. (1931).
Huvudstad Beograd (Belgrad). J.F.
Innehåll:
Sp.
Läge och gränser ... 691
Geologi och
terrängformer ........... 691
Klimat ........... 692
Växtvärld ........ 693
Djurvärld ........ 693
Befolkning ....... 693
Fornminnen ....... 694
Historia ......... 694
Författning och
förvaltning ....... 697
Rättskipning...... 698
Försvarsväsen .....698
Läge och gränser. J. har bildats som en
följd av världskriget genom sammanslagning
av Serbien, Montenegro, Bosnien, Hercegovina,
Kroatien, Slavonien, Dalmatien, delar av Krain,
Steiermark och Ungern. Det ligger mellan
40°50’ och 46°53’ n.br. och mellan 13°42’ och
23°7’ ö.lgd. I s.v. gränsar J. till Adriatiska
havet, och av dess 2,408 km. långa landgräns är
en del gemensam med Italien i v., medan det
i n. gränsar till Österrike och Ungern, i ö.
till Rumänien och Bulgarien och i s. till
Grekland och Albanien. J.F.
Geologi och terrängformer. J. är till större
delen berg- och högland. Längst i n. på
gränsen mot Österrike ligger mellan Mura (Mur)
och Drava Austridernas (östalpernas
kristal-liniska kärnzons) s.ö. utlöpare Possruck (1,851
m.ö.h.), vars forts, vidare mot ö. långsamt
sänker sig mot den ungerska slätten. Längre
mot s. uppfylles J. av det dinariska
bergssystemet, som liksom Alperna tillhör den
terti-ära veckningszonen, men i motsats till dessa
har bildats genom en veckning från n.ö. Till
Dinaridernas innerzon räknas n. delen av s.
Kalkalperna och deras ö. forts., de Karniska
alperna. Dessa fortsätta mot ö. i de av
trias-kalk på en sockel av paleozoiska bergarter
uppbyggda Karavankerna (2,239 m.), som
längst i v. bilda gränsen mellan J. och
Österrike. Längre söderut på andra sidan Sava
resa sig Juliska alpernas kalkstensmassiv med
J:s högsta topp Triglav (2,863 m.) tätt intill
italienska gränsen. De räknas också åtm.
delvis till Dinaridernas innerzon, och dénna
fortsätter sedan mot s.ö. genom det inre av
Kroatien och Bosnien till trakten av floden Ibar
och ö. Montenegro. Den består av mäktiga
täcken av särsk. triaskalksten, över vilka resa
sig långa, 2,000 m. höga ryggar av paleozoiska
skiffrar och sandstenar, som bilda bergsyste-
mets höjdaxel. Denna zon är gencmsatt av
sänkningsfält med en berggrund av kalksten,
S.v. om innerzonen stryker Dinaridernas
ytter-zon längs Adriatiska havets kust. Den utgör
forts, av de Venetianska alperna i Italien, vilka
i ö. övergå i Karsts kalkplatåer och dessa
sedan i Dalmatiens, Kroatiens, Bosniens och
Hercegovinas karst. De bestå av mäktiga
kalk-stenslager från krit- och eocentiderna, som
starkt veckats och överskjutits mot s.v.
Landskapet präglas här av de för karstområden
typiska terrängformerna: doliner och poljer,
grottbildningar och underjordiska flodlopp (se
Kar st). Dinaridernas karstzon delas i 2
bälten. Det yttre, vanl. kallat låg- el.
kust-karst, består av 200—300 m. höga
kalkstens-platåer. Detta bälte är i n. helt begränsat till
de dalmatiska öarna, i s. omfattar det även
fastlandskusten. Innanför reser sig
högkars-tens kant som en brant vägg (Dinara Planina,
1,800—1,900 m.). Högkarst fyller v. Kroatien,
Bosnien, Hercegovina och Montenegro med
1,000—1,200 m. höga platåer, över vilka resa
sig mera än 2,000 m. höga ryggar och
oregelbundna massiv (Durmitor 2,534 m.). I
platåerna finnas även talrika fruktbara poljer
nedsänkta, ö. om Dinaridernas innerzon
stryker ett bälte av serpentin, hornsten och
sandstenar. Detta bergland är mjukt modellerat,
genomsatt av fruktbara bäcken och sänker
sig långsamt mot n.ö. under den ungerska
slätten. Största delen av eg. Serbien är
uppbyggt av gnejser o.a. kristalliniska skiffrar,
vilka icke deltagit i den tertiära veckningen, utan
detta område har utgjort ett resistensfält i
förhållande till denna. N. om v. Morava är detta
bergland relativt lågt, leende och fruktbart,
längre i s. däremot vildare och kargare. Här
finnas sänkningsfält, omgivna av 2,000 m. höga
berg. En av de högsta topparna i dessa
trakter är Ljubotin (2,510 m.) n.v. om Skoplje.
Sydligaste J. avvattnas genom Vardar till
Egeiska havet, men större delen av ö. J.
genom Morava till Donau och Svarta havet. I
n. omfattar J. en del av den ungerska
slätten, som dräneras av Tisa (Theiss) till Donau.
Marken består här av sentertiära lager,
avsatta i ett bäcken med bräckt vatten och
flerstädes täckta av kvartära flod- och
lössediment. J.F.
J:s klimat är synnerligen olikartat. Medan
kusten vid Adriatiska havet har ett milt
vinterklimat, har den n. slätten och framförallt
berglandet stränga vintrar. Ä andra sidan äro
somrarna heta, icke minst i de i berglandet
isolerade sänkningsfälten. Även
nederbörds-mängden är mycket växlande från trakt till
trakt.
— 691 —
— 692 —
Vapen och flagga .. 698
Mynt och mått....... 699
Finanser .......... 699
Bankväsen ......... 699
Ekonomisk geografi.. 700
Religiösa
förhållanden .............. 701
Undervisningsväsen . 702
Tidningspress ..... 702
Litteratur ........ 702
Teater............. 702
Musik.............. 702
Konst ............. 703
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
