Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Vapen och flagga - Mynt och mått - Finanser - Bankväsen - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
blått, vitt; örlogsflaggan var belagd med
vapnet.) N.L.H.
Mynt och mått. Efter efterkrigstidens
inflation övergick J. 1931 till guldmyntfot, och 1
dinar (=100 para) stabiliserades vid 6,572 öre.
— Metersystemet är infört, men bredvid detta
användes turkiska enheter, t.ex. 1 oka = 1,282
kg. 1 tovar = 100 oka brukas för spannmål.
N.L.R.
Finanser. Budgeten för 1930/31 slutade på
13,350 mill. dinarer (el., om man endast tar
med nettoöverskottet av statliga företag, på
8,500 mill.). Indirekta skatter lämnade 3,700
mill. (därav tullar 1,550 mill.), direkta skatter
2,000 mill., statliga företag 400 mill. o.s.v. Av
utgifterna föllo 2,500 mill. på försvaret, 1,000
mill. på statsskulden, 1,000 mill. på pensioner,
900 mill. på undervisning, 850 mill. på
offentliga arbeten, sjukvård och sociala utgifter o.s.v.
— Statsskulden uppgick 1930 till 4 miljarder
guldfrcs. A.Vr.
Bankväsen. De banker, som före 1914 funnos
i olika delar av det nuv. riket, måste under kriget
ant. starkt begränsa el. helt nedlägga sin
verksamhet. En fullst. nydaning av bankväsendet
blev därför en av de närmaste uppgifterna för
den nya staten. Sedan man på grundval av den
förutvarande serbiska centralbanken skapat en
monopolställd sedelbank, Nationalbanken för
Serbien, Kroatien och Slavonien, infördes en
enhetlig valuta i hela landet. Till stor del med
hjälp av utländskt kapital göts nytt liv i de
äldre bankorganisationerna och nya bildades i
rask fart. Redan 10 år efter statsbildningen
ägde J. 0. 640 banker. Ehuru betydande
sammanslagningar förekommit, är dock
bankväsendet ännu synnerligen decentraliserat. 1931
räknades o. 660 affärs- och sparbanker och 56
stads- och allmänna sparbanker, nästan alla
av rent lokal karaktär. Depressionen under
1931 och 1932 blev en svår hemsökelse för
bankväsendet, och ett stort antal inst. t.o.m. av
de mera betydande måste söka statshjälp, bland
dem landets största bank, Första kroatiska
sparkassan, med ett filialnät av 50 kontor. —
Sedan 1922 har J. sitt hypoteksbankväsen
centraliserat i ett enda inst., den statliga
hypoteks-banken, som i sig upptagit de olika
landsdelarnas tidigare organisationer. Hypoteksbanken
driver vid sidan av fastighetsbelåning även
vanlig affärsbanksrörelse. Sparbanksväsendet är
ej heller ordnat efter så stränga linjer som i
andra länder, i det att även sparbankerna äro
mer el. mindre affärsbanker och inräknas bland
dessa. En statlig postsparbank existerar även
sedan 1924. Dessutom finnas statligt skyddade
inst. för både hantverkets och lantbrukets
kre
ditbehov jämte ett stort antal kooperativa
kreditföreningar. K. W-B.
Ekonomisk geografi. Jordbruk. J:s inv.
äro till största delen (85 °/o) jordbrukare. 1931
uppgick arealen åker och trädgård till 7,580,000
har el. 30,5 °/o av hela arealen, 5,916,000 har el.
23,7 % voro ständig äng, 7,536,000 har el. 30,3 °/o
voro skog. Nära 85 % voro alltså produktiv
mark. 76 °/o av den odlade arealen upptogs av
spannmålsodling.
De viktigaste sädesslagens areal och skörd 1931
1,000 har 1,000 ton
Vete .............................. 2,181 2,689
Majs .............................. 2,492 3,218
Korn ................................ 447 392
Havre ............................... 396 265
Råg ................................. 252 193
Dessutom intogos 563,000 har av trädgårdar,
varav 181,000 har odlades med vin (1929).
Jordbrukstekniken är ännu i stora delar av J.
mycket primitiv, och avkastningen pr ytenhet
är relativt liten (av vete 10—12 dt. pr har).
Brukningsdelarna äro i allm. små, och de flesta
bönder äro självägande. Vid Donau, Tisa,
Dra-va och Sava ligger J:s bästa och även bäst
odlade jord. Här är centrum för dess
veteodling. Majsen är det sädesslag, som odlas på
den största arealen och ger den största
avkastningen. Dess huvudområde är Serbien, där
befolkningen i stor utsträckning lever på
majsbröd och där den betydelsefulla
boskapsskötseln även är grundad på majskultur.
Fruktodlingen är mycket utbredd, särsk. i
bergstrakterna, och produktionen av torkade plommon
räcker till för en avsevärd export. Vin odlas
i Dalmatien, där 2/s av den odlade jorden
nyttjas härtill. Även olivkulturen har här
betydelse. — Boskapsskötseln är en av
huvudnäringarna, mångenstädes i bergen t.o.m.
den viktigaste. Men den står på ett lågt plan.
Mejerihanteringen är svagt utvecklad och
flerstädes obefintlig. Kreatursbeståndet utgjordes
1931 av 1,161,235 hästar, 122,787 åsnor och
mulor, 3,812,172 nötkreatur, 7,953,139 får,
2,923,862 svin och 1,731,430 getter. —
Skogsbruket har stor ekonomisk betydelse. J.
kan sägas vara ett av Europas f.n. skogrikaste
länder. Visserligen äro s. Serbien och
Dalmatien skogfattiga; de ha länge varit utsatta för
skogsskövling. Men i Bosnien och
Hercego-vina intar skogen ung. halva arealen. Här
finnas stora sammanhängande barrskogar. I
Kroatien-Slavonien intar den 36 och i Slovenien
44 % av hela ytan. Den årl. avverkningen är
c:a 530 mill. kbfot. — Bergsbruket är
obetydligt. Brytvärda malmer synas saknas i
större utsträckning, liksom även stenkol.
Däremot finnas stora fyndigheter av brunkol.
— 699 —
— 700 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
