Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Ekonomisk geografi - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress - Litteratur - Teater - Musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
särsk. i Bosnien. 1930 bröts 5,2 mill. ton kol,
därav 4,9 mill. ton brunkol. F.ö. brytes
järnmalm (1930 431,000 ton), samt utvinnes
koppar, antimon och zink. — Industrien är
outvecklad och ännu nästan endast
livsmedels-och vävnadsindustri. —
Kommunikationer. 1930 ägde J. 10,042 km. järnvägar, av
vilka de flesta funnos i de forna österrikiska
och ungerska landsdelarna. Landets
ekonomiska centrum är områdena omkr. Donau,
Tisa, Sava, Drava och Morava, och dessa
floder utgöra utmärkta naturliga
kommunikationsleder, som sammanknyta de omgivande
landskapen. Den sammanlagda längden av
dessa vattenvägar är 2,100 km., trafikerade av
ett stort antal flodångare. Däremot har den
1,500 km. långa kusten vid Adriatiska havet
ganska ringa ekonomisk betydelse för landet.
Visserligen förbinda 3 järnvägslinjer J:s inre
och centrala delar med kusten, och flera
utmärkta naturhamnar finnas där. Såväl
Dal-matiens gamla huvudstad Zara som Fiume äro
i Italiens händer, men J. har invid den sistn.
byggt en ny hamnstad, Susak. Ä andra sidan
är J. av naturen ett Donauland, och dess
förnämsta handelsförbindelser torde därför även
framdeles komma att längs denna pulsåder gå
mot Centraleuropa och Svarta havet. —
Handel. Den svaga utvecklingen av J:s industri
nödvändiggör avsevärd import av fabriksvaror,
både textil- och maskinfabrikat. Likaså måste
metaller och bränsle införas. Medel att köpa
detta erhåller landet genom export av såväl
animaliska som vegetabiliska livsmedel och av
skogsprodukter. Totalimportens värde uppgick
1930 till 459,4 mill. guld-kr. och totalexportens
till 447,5 mill.
De förnämsta export- och importvarorna 1929.
Export mill. guld-kr
Trävaror ...... 92,s
Vete........... 81,2
Ägg ........... 30,o
Koppar ........ 29,6
Svin .......... 22,o
Nötboskap ..... 18,2
Import mill. guld-kr.
Textilvaror .... 133,«
Järnvaror och
maskiner .... 96,o
Stenkol ........ 15,o
J.F.
Religiösa förhållanden. Den i J. förhärskande
kyrkan är den serbisk-ortodoxa, som med sina
5V2 mill. anhängare upptar 47 °/o av
befolkningen. Alla serber, rumänerna och en del av
albanerna tillhöra denna religionsform.
Närmast i storlek kommer den romersk-katolska
kyrkan med 4,7 mill. anhängare, bosatta i
landets n. delar, mest kroater, slovener och
ungrare. Protestanterna utgöra 235,000,
framförallt tyskar, ungrare och en del kroater.
Muhammedanerna (1,7 mill.) äro ganska talrika,
framförallt i Bosnien och räkna bland sina
anhängare såväl turkar som slaver. Bland
mindre religionsgrupper kunna nämnas gre
kiska katoliker och mosaiska trosbekännare
(72,000).— Den serbisk-ortodoxa kyrkan styres
av en patriark och en helig synod. Patriarkatet
rekonstruerades 1920, efter att ha legat nere
sedan 1766. Det finns 6 metropoliter och 20
biskopar, 2,866 församlingar och 166 kloster.
Enl. en överenskommelse med staten 1931 skall
den serbisk-ortodoxa kyrkan styras fullt
autonomt, dock med anslag ur kulturbudgeten. —
Romersk-katolska kyrkans beroende av staten
är reglerat genom avtal av 1855, för Serbiens
vidkommande reviderat 1914. —
Muhammedanerna ha tidigare varit splittrade i ett parti,
som sorterade under stormuftin i Belgrad, och
ett under Reis-ul-ulema i Sarajevo. Båda dessa
äro nu förenade. — Alla lagligt erkända
religioner åtnjuta inom staten samma rättigheter.
G.Jg.
Undervisningsväsen. 1928/29 funnos i J.
10,060 elementära skolor (folkskolor) med 8
års utbildningstid, 21,308 lärare och 983,972
lärjungar. För vidare utbildning finnas dels
fortsättningsskolor, dels allmänna lärov. och
tekniska el. andra spec. skolor, av dessa 34
lantbruksskolor, 3 konstskolor och 14
prästseminarier. För militärutbildningen finns en
krigshögsk. i Belgrad och ett marinlärov. i
Ragusa. För den högre undervisningen är sörjt
genom 3 univ.: i Belgrad (grundat 1838), i
Zagreb (det kroatiska univ.) och i Ljubljana
(1920). Hela studentantalet 1930 var 14,525 med
556 akad. lärare. I Subotica finns dessutom
en juridisk fakultet och i Skoplje en filosofisk.
I Zagreb finns en handelshögsk. G.Jg.
Tidningspress. Den ledande tidn. är
”Politika”, som utkommer i Belgrad och som är den
politiskt mest självständiga. Av övriga mera
framträdande huvudstadstidn. kunna nämnas
”Vieme” och ”Pravda”. I Zagreb utkomma 6
större tidn., bl.a. ”Novosti” och den
tyskspråkiga ”Morgenblatt”. Landets äldsta tidn. är
”Obzor”, grundad 1859. Hela tidn.-antalet
uppskattas till o. 200. Den viktigaste
nyhetscentralen är Agence Avala i Belgrad. G.Jg.
Litteratur, se Serbokroatiska
litteraturen och Slovenska
litteraturen.
Teater. J. har 3 betydande fullständiga
teatrar, näml, en serbisk i Belgrad, en kroatisk i
Zagreb och en slovenisk i Ljubljana, samtliga
statliga. G.K-g.
Musik. Av de sydslaviska folken ha serberna
trognast bevarat sin gamla folkmusiks rika
skatter. Melodibildningen i deras folkvisor
skiljer sig avsevärt från den hos oss brukliga:
den har ingen fast form utan ansluter sig mera
fritt deklamerande till texten, som även
ryt
— 701 —
— 702 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
