Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jungfrun el. Blå jungfrun (ö) - Jungfrun av Orléans - Jungfrun i det gröna - Jungfrupassare - Jungfrur, Elvatusen - Jungfruskinn - Jungfrusländor - Jungfrustift - Jungfrutal - Jungfrutoffel, norna - Jungfrutrana - Jungfruvin el. vild vinranka - Jungfruöarna - Junggrammatiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNGFRUN AV ORLÉANS
kvkm.; längd 1,2 km. J. är en kupolformig
klippa, bestående av en röd, grovkornig och
sprick-fylld granit. Högsta punkten är 87,5 m.ö.h.
Såväl i fråga om ytskulptur som vegetation är
ön ett av ostkustens märkligaste naturminnen.
Terrängformerna präglas av iserosion och
abra-sion. J. är i sht känd för sin rikedom på
klyftor (”Jungfrukammaren”, ”Kyrkan”),
grott-bildningar och jättegrytor, av vilka
”Kammarbergen” på s. sidan nu äro nästan helt förstörda
genom stensprängning. En vacker
strandklap-pervall, ”Stensliperiet”, finnes i s. Den
intill-liggande ”Trojeborgslabyrinten” utgöres av en
mängd stenar lagda av människohand i en
komplicerad figur. Vegetationen får sin säregna
karaktär av de mångfaldiga vindskogstyperna. På
gr. av dyningen är ön oftast vansklig att
angöra. På s. stranden står en liten fyr; sjöfarten
går i huvudsak ö. om J. 1926 blev J.
nationalpark tack vare en donation av T. Kreuger. —
L’tt.: G. Lundqvist, ”J. island in Kalmarsund”
(med bibliogr.; i ”Geografiska annaler”, 1920).
E.H.;M.P.
Jungfrun av Orléans [årleä’], se Jeanne
d’A r c.
Jungfrun i det gröna, Nige’lla Damasce’na,
en i Medelhavsområdet inhemsk, till
ranunkel-växterna hörande, allmänt odlad prydnadsväxt
med glatta, dubbelt parbladigt flikade, nästan
trådsmala blad, ljusblå blommor, omgivna av
ett 5-bladigt, flikat ytterfodei, och uppblåst,
med 5 hornlika spetsar försedd kapselfrukt.
I trädgårdar odlas även en form med
brun-färgade kronblad. O.Gz.
Jungfrupassare, se Passare.
Jungfrur, Elvatusen, se Ursula,
helgon.
Jungfruskinn, Pasta althæ’æ, mjuk, vit, i
rutor formad massa, beredd av ett silat utdrag
på altearot, arabiskt gummi, socker, äggvita
och pomeransblomvatten. Användes som
slemlösande medel vid katarr i andningsorganen.
J.H.
Jungfrusländor, Calo’pteryx, släkte av
insekt-ordn. trollsländor (se d.o.). J. äro
metallglän-sande arter med lång, smal, cylindrisk
bakkropp o. täml. breda, vid roten smala vingar
med starkt bågböjd bakkant. Vingarna, som
utslagna ha en vidd av 45—48 mm., hållas i
vila bakåtslagna och tryckta intill varandra.
Larverna, som leva i rinnande vatten, ha
ävenledes smärt, cylindrisk bakkropp, i spetsen
bärande 3 trakégälar. I Sverige finnas 2 arter:
C. virgo, vars hanne har blå och hona bruna
vingar, och C. splendens, vars vingar hos
hannen äro glasklara med ett brett blått tvärband,
hos honan ljust gröngula, enfärgade. E.W-n.
Calopteryx splendens med larv, fångande byte.
Jungfrustift kallas inrättningar, som ge däri
inskrivna döttrar till adelsmän (ibland även till
ofrälse av de högre klasserna) fri bostad el.
pension (jfr Stiftsjungfru). I Sverige
finnes Vadstena adliga j. (se d.o.); i Danmark
(där benämningen Jomfrukloster förekommer)
finnas j. bl.a. i Roskilde (upprättat 1699), i
Odense (1717) och å slottet Vallö (1737); i
Norge märkes ”Kong Oscars Minde” i Oslo
(1854, eget hus 1861). Om j. i Quedlinburg
se d.o. S.N.
Jungfrutal (efter eng. maiden speech), en
persons första offentliga tal, i sht om riksdags
man o.d.
Jungfrutoffel, norna, Caly’pso borea’lis, en
liten i Lappland och Västerbotten
förekommande, storblommig, vaniljdoftande orkidé med
rundad, av en flasklik slida omgiven stamknöl,
ett enda, långskaftat, äggrunt örtblad, smala,
blekt purpurröda kalkblad och en stor,
båt-el. toffelliknande läpp av vit, vid basen
brun-fläckig, i spetsen rosenröd färg. J. är kanske
den vackraste bland Sveriges blommor. O.Gz.
Jungfrutrana, Anthropoi’des virgo,
tillhörande fam. .tranor (se d.o.), en smäcker, 85 cm.
lång, grå fågel med vita tofsformade
fjäderprydnader på huvudet. J., som förekommer i
s.ö. Europa och mellersta Asien, har ett par
gånger skjutits i Sverige. Y.Ln.
Jungfruvin el. vild v i n r a n k a, se V i 1
d-v i n.
Jungfruöarna, se Virgin islands.
Junggrammatiker [jo’g-] (ty.),
indoeuropeis-ka språkforskare (i sht Leskien, Brugmann,
Braune, H. Paul, Osthoff), som under 1870—
80-talen särsk. hävdade språkföreteelsernas
lag
— 727 —
— 728 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
