Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Junggrammatiker - Junggreen, Jens Peter - Jungingen, 1. Konrad von - Jungingen, 2. Ulrich von - Jungius (Jung), Joachim - Jungman - Jungner, Svenska ackumulator a.-b. - Jungner, Waldemar - Jungner, Emil - Jungnerackumulator - Jungstedt, 1. Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNGSTEDT
bundna utveckling. De utövade ett mycket
starkt inflytande bl.a. på den sv. lingvistiska
forskningen. E.H.
Junggreen, Jens Peter, sönderjydsk
politiker (1827—86), tobaksfabrikant, från 1865
även journalist, stiftade 1880 Förening til det
danske Sprogs Bevarelse i Nordslesvig, vars
betydelse blev och är utomordentlig. 1884—86
representerade han
Haderslev-Sönderborg-kret-sen i tyska riksdagen. Fl.D.
Jungingen [jo’rj-]. 1) Konrad von J. (d.
1407), blev 1393 Tyska ordens högmästare, som
sådan en av ordens främste. Under honom
intogs 1398 Gotland, varifrån vitaliebröderna
fördrevos, ön atergavs till Margareta först
under interregnum efter J:s död. E.Lö.
2) U 1 r i c h von J., den föregåendes bror
(d. 1410), valdes till högmästare efter denne
1407. En växande spänning mellan orden och
den nya monarkien Polen-Litauen hade
försports redan under föregångaren. Under J.
utbröt öppet krig. Ordenshären ryckte in i
Polen men led ett svårt nederlag vid Tannenberg
1410, varvid J. själv stupade. E.Lö.
Jungius [jo’gios] (eg. J u n g), Joachim,
tysk naturforskare, filosof och matematiker
(1587—1657), prof, i Giessen 1609, i Rostock
1625, rektor vid Johanneum i Hamburg 1628.
Inom botaniken har J. gjort sig berömd som
den förste, som tydligt skilde begreppen släkte
och art, och ss. grundläggare av den växtmor-
Jungfrutoffel, Calypso borealis.
fologiska terminologi, som senare utvecklades
genom Linné. Hans viktigaste botaniska verk
är ”Isagoge phytoscopica” (utg. 1678 av J.
Va-getius). O.Gz.
Jungman, sjömanslärling. Jfr Matros.
Jungner, Svenska ackumulator a.-b.,
Stockholm, grundat 1910, driver i fabriker i
Fliseryd, Kalmar län, Oskarshamn och
Stockholm tillverkning av alkaliska ackumulatorer
(firmamärke Nife), blyackumulatorer,
elektriska signalapparater och lyktor m.m.
Omslutning 1931 11,180,000 kr., därav aktiekapital
5,038,800 kr. Arbetarantal c:a 300. T.E-r.
Jungner, Ernst Waldemar, ingenjör,
uppfinnare (1869—1924), fil. kand, i Uppsala
1891. Efter
ytterligare några års studier
vid bl.a. Tekn. högsk.
ägnade sig J. åt
uppfinnareverksamhet.
Bland resultaten
härav märkes i främsta
rummet en alkalisk
ackumulator,
Nife-ackumulatorn (1899;
se Elektrisk
ackumulato r,
sp. 286), vilken fått
stor praktisk
använd
ning och blivit föremål för
fabriksmäs-sig tillverkning genom Sv. ackumulator a.-b.
J. med fabriker i Oskarshamn och Fliseryd.
J. har även uppfunnit en metod att vid
tillverkning av cement ersätta leran med
kali-rika bergarter (kalicementmetoden), varvid ss.
biprodukt erhållas kalihaltiga ämnen, vilka
kunna användas ss. gödningsmedel. R.L-n.
Jungner, Lars Johan Emil,
dövstumpeda-gog (f. 28/s 1873), folkskollärarexamen 1896,
dövstumlärarexamen 1898, fil. kand. 1911.
tjänstgjorde från 1898 vid olika dövstumlärov.,
är sedan 1923 föreståndare vid Manilla
döv-stumskola, rektor vid därv.
dövstumläraresemi-narium samt inspektör för rikets
dövstumun-dervisning. Bland J:s skrifter märkas
”Förberedande utredning rörande omorganisation
av dövstumundervisningsväsendet” (1915;
jämte F. Nordin) och ”Underdånigt utlåtande med
förslag till omorganisation av
dövstumundervisningsväsendet” (1921; jämte J. Bergqvist och
A. Pers). C.
Jungnerackumulator, se Elektrisk
ackumulator, sp. 286.
Jungstedt. 1) Karl August Hugo J.,
militär (f. 26/s 1854), underlöjtnant i
Fortifikationen 1875, löjtnant vid Generalstaben 1887,
major 1895, överste och sekundchef för Livreg.
till fot (Livreg:s grenadjärer) 1902, general-
— 729 —
— 730 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
