Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämförande språkforskning - Jämjö - Jämjöslätt - Jämnadsed - Jämnarva - Jämshög - Jämshögsby - Jämthund - Jämtland - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMTLAND
Jämförande språkforskning, se
Språkvetenskap.
Jämjö, s:n i östra hd, Blekinge län, ö. om
Karlskrona; 88,19 kvkm., därav 87,56 land; 2,604
inv. (1932), därav c:a 415 i Jämjöslätts
stationssamhälle; 21,60 kvkm. åker (1927; 24,7%
Jämjö kyrka.
av landarealen), 47,53 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Ramdala och J., östra kontrakt,
Lunds stift. M.P.
Jämjöslätt, se Jämjö.
Jämnadsed, i de fornnordiska lagarna
omtalade eder, dels sådan, vari en sakfälld vid
böters erläggande försäkrade, att han ss.
målsägande i lika sak skulle nöja sig med lika stort
bötesbelopp, dels edlig försäkran, att ett
arvskifte el. jämkning däri skett rättvist. E.K.
Jämnarva, i (äldre) sv. lagspråk arvingar,
som få lika stora lotter av arvet. Medan en
son i regel förr ärvde dubbelt mot dotter, togo
dotterson och sondotter m.fl. enl. flera lagar
lika lott och voro alltså j. Principen, som
sedan äldsta tid gällt i städerna, genomfördes
för landsbygden 1845 vid samarv (se d.o.) även
för barn och syskon. E.K.
Jämshög, s:n i Listers hd, Blekinge län, vid
gränsen till Skåne; 200,51 kvkm., därav 184,33
Jämshögs kyrka.
land; 5,174 inv. (1932), därav c:a 1,050 i
industrisamhället Olofström (se d.o.) och 210 i
J. kyrkby och stationssamhälle vid
järnvägslinjerna Sölvesborg—Olofström—Älmhult
(station Jämshögsby) och Olofström—Sandbäck
(station J.); 32,03 kvkm. åker (1927; 17,4% av
landarealen), 133,72 kvkm. skogsmark. Flera
stärkelsefabriker. — Pastorat i Listers och
Bräkne kontrakt, Lunds stift. — Litt.: J. J.
öller, ”Beskrifning öfver Jemshögs sochn i
Blekinge” (1800). M.P.
Jämshögsby, se Jämshög.
Jämthund, nordisk spets, se Hundar med
pl.
Jämtland, landskap i mellersta Norrland,
mellan 62°17’ och 65°7’ n.br. och mellan 1°3’
och 6°5’ v.lgd från Stockholm. J. gränsar i
n.ö. till Lappland, i ö. till Ångermanland och
Medelpad, i s. till Härjedalen och i v. till Norge.
Arealen är 37,671,10 kvkm., därav 34,054,73
kvkm. el. 90,4 % land. J. utgör huvuddelen av
J:s län. J.F.
Innehåll:
Sp.
Geologi ........ 774
Höjd- och
terrängförhållanden ........ 775
Klimat ......... 777
Vattendrag .... 777
Växt- och djurvärld 777
Befolkning och
folkminnen ......... 778
Geologi. J:s v. och mellersta delar tillhöra
den kaledoniska veckzonen, och geologien
bestämmes väsentligen härav. Följ,
berggrundzoner, utsti äckla i bergskedjans riktning n.n.ö.
—s.s.v., kunna utskiljas från ö. räknat. 1) Ett
urbergsområde till linjen Ström—Brunflo—
Åsarna, i v. bestående dels och mest av röd
el. grå Revsundsgranit, i s. ersatt av
Rätansgra-nit, dels av gnejser och migmatiter med
inslag av superkrustala arkeiska skiffrar
(Lock-ne, Fors). Det genombrytes kring Ragunda,
Mårdsjö och Ström av smärre massiv av yngre
(subjotniska) gabbro-, syenit- och
granitbergarter (rapakivi) jämte ännu yngre gångar av
diabas, s.k. Äsbydiabas. Zonen, som icke
påverkats av bergskedjeveckningen, dyker in
under följ. 2) Det centraljämtska silurområdet
med Storsjöslätten, mot v. nående linjen
Gruck-sjön—Kallsjön—Sjougden och uppbyggt i ö. av
mer normala siluriska ler- och alunskiffrar,
sand- och kalkstenar, mot v. mot bergskedjans
geosynklinalområde alltmer fossilfattiga och
grovkorniga samt ersatta av kvartsiter och
spa-ragmiler. Här uppstickande fjällpartier och
bergshöjder bestå anl. av kvartsit (t.ex.
Oviks-fjällen) el. av på siluren vilande, isolerade
skol-lor av fjällskiffrar (t.ex. Offerdals- och
Fuda-platåerna). Denna starkt veckade men föga
— 773 —
— 774 —
Dialekt ........... 778
Fornminnen .........780
Historia .......... 781
Vapen.............. 782
Bebyggelse och eko-
nomisk geografi .. 782
Konst ............. 783
Litteratur ........ 784
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
