Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtlands län - Ekonomisk geografi - Jämtlands läns museum - Jämtlands norra domsaga - Jämtlands norra kontrakt - Jämtlands södra kontrakt - Jämtlands tidning - Jämtlands västra domsaga - Jämtlands västra kontrakt - Jämtlands östra domsaga - Jämtlands östra kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMTLANDS LÄNS MUSEUM
(O,o % av landarealen), åker 660,48 kvkm.
(1,4 °/o), slåtteräng 138,99 kvkm. (0,3%), ordnad
betesäng 13,78 kvkm. (O,o%), annan betesäng
258,74 (0,6%), skogsmark 25,802,98 kvkm.
(54,i°/o), därav hagmark 130,43 kvkm., samt
övrig mark 20,797,58 kvkm. (36,5%). Antalet
brukningsdelar uppgick s.å. till 13,872, varav
31,i % hade en areal av 0,26—2 har, 60,i % 2—
10, 8,8 % 10—50 och O,o % över 50 har.
Åkerjordens användning och avkastning 1930
framgår av nedanstående tab.
Växtslag Areal Skörd
kvkm. °/o av
åkerarealen total i ton pr har i dt.
Höstvete 0,07 0,0 10 14,0
Vårvete 0,04 O,o 6 15,0
Höstråg 2,64 0,4 459 17,4
Vårråg 0,23 0,0 25 11,0
Korn 74,15 11.2 12,409 16,7
Havre 8,84 1.4 1,486 16,8
Blandsäd 5,29 0,8 907 17,1
Ärter 2,19 0.3 314 14,3
Potatis 19,23 2,9 33,235 172,8
F oderfrukter 1,44 0,2 5,349 371,4
Grönfoder 43,51 6,6
Vall till slåtter . . . . 493,65 74,6 153,358 31,1
1927 uppgick antal husdjur till 14,055 hästar,
66,715 nötkreatur (därav 46,752 kor), 31,610
får, 23,577 getter, 10,278 svin och 60,182 höns.
1930 funnos 47 mejerier (därav 33
andelsmeje-rier), som tillverkade 95 ton smör till ett värde
av 241,000 kr. och 715 ton ost (mesost ej
inräknad) till ett värde av 793,000 kr. 1920 levde
45,o % av befolkningen av åkerbruk och
boskapsskötsel och 13,8% av skogsbruk
(från-räknas Östersund, stiga siffrorna till resp. 49,8
och 15,2%), 16,6% av industri och hantverk
och 8,7% av handel och samfärdsel. 1930 var
antalet arbetsställen 193 (därav i Östersund 41)
med 3,043 arbetare (i Östersund 606). På 1,000
inv. kommo 23 arbetare (medeltal för hela
Sverige 74). Arbetsställena och arbetarna
fördelade sig på de olika industrigrupperna
sålunda: malmbrytning och metallindustri 16
arbetsställen och 411 arbetare, jord- och
stenindustri resp. 8 och 224, träindustri 45 och
1,038, pappers- och grafisk industri 13 och 877,
livsmedelsindustri 60 och 215, textil- och
beklädnadsindustri 2 och 76, läder-, hår- och
gummivaruindustri 5 och 32, kemisk-teknisk
industri 3 och 38 och kraft-, belysnings- och
vattenverk resp. 41 och 132. Länets hamnar
och lastageplatser trafikerades 1930 i inrikes
fart av 2,408 ankomna och avgångna fartyg
om mer än 10 nettoton på tillsammans 112,616
nettoton. Järnvägarnas längd var 1931 787 km.,
allt statens. S.å. hade länet 2,023 registrerade
personautomobiler, 83 omnibusar, 549
lastauto-mobiler och 795 motorcyklar. Se även
Härjedalen och Jämtland. G.N.
Jämtlands läns museum, Östersund, invigdes
1930 ss. det hittills största, med lotterimedel
och lokala inst:s bidrag uppförda
provinsmuseet i riket. Museianläggningen (arkitekt F. B.
Wallberg) utgöres av huvudbyggnad samt 2
därmed sammanbyggda flyglar, kyrkflygel och
konsthall, med tillsamman ett 40-tal
utställningsrum. I huvudbyggnaden inrymmes för-
Jämtlands läns museum.
eningen Heimbygdas saml. (c:a 14,000
nummer), bestående av arkeologiska föremål,
allmogekulturföremål, etnografiska och
konstföremål, arkivalier m.m. samt bland deposita
lärov:s mynt-, medalj- och sigillsaml. I
kyrk-flygeln finnas depositioner av äldre kyrklig
konst. I konsthallen är den bildande konsten
företrädd med ett 500-tal konstverk. E.Fn.
Jämtlands norra domsaga omfattar 2
tingslag: Hammerdals tingslag (tingsställe
Strömsund) samt Lits och Rödöns tingslag
(tingsställe Östersund); 36,602 inv. (1932). J.C.
Jämtlands norra kontrakt, se Ströms
kontra k l.
Jämtlands södra kontrakt, se
Härjedalens kontrakt.
Jämtlands tidning, folkfrisinnad, sedan 1911
daglig tidn. i Östersund, grundad av C. A.
Wet-terbergh 1845, hette 1889—95 ”Jämtlands
allehanda”, har redigerats av J. L. Saxon 1891—
1904, av W. Annér sedan 1912. C.V.J.
Jämtlands västra domsaga omfattar 2
tingslag: Undersåkers och Offerdals tingslag
(tingsställe Mörsil) samt Sunne, Ovikens och Hallens
tingslag (tingsställe Östersund); 28,360 inv.
(1932). J.C.
Jämtlands västra kontrakt, se
Undersåkers kontrakt.
Jämtlands östra domsaga omfattar 2 tingslag:
Ragunda tingslag (tingsställe Ragunda) samt
Revsunds, Brunflo och Näs tingslag (tingsställe
Östersund); 32,448 inv. (1932). J.C.
Jämtlands östra kontrakt, se Östersunds
kontrakt.
— 787 —
— 788 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
