Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järfälla - Järla - Järlåsa - Järn (kemi) - Järn (socken) - Järna - Järnalun, Järnammoniakalun, Järnammoniumalun - Järnbakterier - Järnbarkträd - Järnbetong - Järnbikarbonat - Järnboås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRLA .
vudbyggnaden nu folkhögskola). Flera
handelsträdgårdar. Kallhälls gjuteri och mekaniska
verkstad, Lövsta destruktionsanstalt och
ren-hållningsstation. — Pastorat: Spånga och J.,
Roslags v. kontrakt, Ärkestiftet. M.P.
Järla, se S a 11 s j ö-J ä r 1 a.
Järlåsa, s:n i Hagunda hd, Uppsala län, v.
om Uppsala, invid länsgränsen; 93,87 kvkm.,
därav 89,47 land; 1,076 inv. (1932; 12 inv. pr
kvkm.); 14,48 kvkm. åker (1927; 16,2% av
landarealen), 62,93 kvkm. skogsmark. Egendomar:
östfora, Bredsjö, Björknäs alkoholistanstalt,
Dalkarlsbo torvströfabrik; ångsåg. — Pastorat:
J., Skogs-Tibble och Åland, Lagunda och
Hagunda kontrakt, Ärkestiftet. M.P.
Järn. 1) Kem. J., Fe, grundämne, atomvikt
55,84, atomn:r 26, spec. v. 7,88, smältpunkt
1,528°, kokpunkt c:a 3,250°, spec. värme 0,in.
J. är den av de tunga metallerna, som har den
största utbredningen. J. påträffas gediget i
meteorstenar samt i små mängder insprängt i
basalt. Det förekommer däremot allmänt som
oxider, sulfider, karbonater (se Järnmalm).
Kemiskt rent j. kan framställas genom
reduktion av ren järnoxid med väte vid c:a 500°, då
det erhålles som ett svart pyroforiskt pulver,
genom elektrolys av saltlösningar av 2-värt j.
el. genom katalytisk sönderdelning av
järnkar-bonyl Fe(CO)5. Rent j. är i kompakt tillstånd en
vit, glänsande, täml. mjuk metall. Det kan
uppträda i 4 olika av bestämda temp. beroende
till-ståndsformer, vilka kallas a-, fi-, y- och J-j. a-j.,
som är beständigt under 768°, är
magnetiser-bart. J. är en god ledare för värme och
elektricitet. I sina föreningar är j. vanl. 2-värt,
ferro-föreningar, el. 3-värt, ferriföreningar. I torr
luft är j. föga föränderligt; i fuktig luft bildas
ett tunt skikt av ferrioxidhydrat, rost. Vid
glödgning i luft bildas järnoxiduloxid, Fe3O4.
J. sönderdelar icke vatten vid vanl. temp., men
vid rödglödgning bildas järnoxid under
vätgas-utveckling. Av utspädda syror med undantag
av salpetersyra löses j. under vätgasutveckling
till motsvarande ferrosalt. Av mycket utspädd
salpetersyra löses j. till ferronitrat och
samtidigt reduceras salpetersyra till ammoniak,
som bildar ammoniumnitrat. Av mera
koncentrerad salpetersyra löses j. till ferrinitrat
under utveckling av kväveoxider. Doppar man
j. i koncentrerad salpetersyra och genast
avtvättar syran, blir j. passivt, d.v.s. olösligt i
syror. Vad denna passivitet är beroende på,
är ännu outrett. Vid upphettning förbinder
sig j. mycket energiskt med klor, även med
svavel och fosfor, men icke med kväve. J.
förenar sig däremot lätt med kol och kisel, vilket
har stor betydelse för tekniskt j:s
egenskaper. Lj.
2) Tekn., se Järn och stål.
Järn, s:n i Nordals hd, Älvsborgs län, vid
Vänern, närmast s. om Mellerud; 24,62 kvkm.,
därav 24,58 land; 515 inv. (1932; 21 inv. pr
kvkm.); 13,46 kvkm. åker (1927; 54,7% av
landarealen), 7,14 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
Holm, Skållerud och J., S. Dals kontrakt,
Karlstads stift. M.P.
Järna. 1) S:n i Nås tingslag, Kopparbergs län,
kring Västerdalälven s.v. om Siljan; 755,14
kvkm., därav 717,88 land; 7,515 inv. (1932),
därav 1,455 i Vansbro municipalsamhälle; 27,n
kvkm. åker (1927; 3,8% av landarealen), 522,is
kvkm. skogsmark. Många industriella
anläggningar (trämassefabr., sågverk). — Pastorat i
Västerdals kontrakt, Västerås stift. M.P.
2) Socknar i Stockholms län, se Y t t
erjärn a och över järn a.
3) Municipalsamhälle i över järna s:n, vid
V. stambanan och statsbanan J.—Nyköping,
11 km. s. om Södertälje; 0,85 kvkm.; 779 inv.
(1932). Taxeringsvärde å
fastighetsskatteplik-tig fastighet 1,781,900 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 593,390 kr. (1931).
M.P.
Järnalun, Järnammo’niakalun,
Järnammo’-niumalun, se J ä r n s a 11 e r.
Järnbakterier. Som j. i mycket vidsträckt
mening kan man beteckna alla bakterier, som
på ett el. annat sätt göra sig gällande vid
järnets kretslopp i naturen. Vanl. begränsar man
dock begreppet j. till att endast omfatta
sådana bakterier, som utfälla järn. En del av dessa
järnfällande bakterier använda den därvid
frigjorda energin för sin ämnesomsättning (j. i
mycket inskränkt bemärkelse). Jfr J ä r n o
r-g a n i sm er. — J. spela en mycket viktig roll
i naturens hushållning, bl.a. vid uppkomsten av
vissa ockror och malmer. De äro även av
prak-tiskt-teknisk betydelse, särsk. vid vattenverk, där
många katastrofer uppstått just på gr. av
mass-växt av j. i ledningsnätet (bl.a. Creno’thrix,
som förorsakade allvarliga störningar i Berlins
vattenledning särsk. 1877—78). — Litt.: A.
Sei-ser, ”Die Untersuchung des Stoffwechsels der
Wasserbakterien” (i Abderhaldens ”Handbuch
der biologischen Arbeitsmethoden”, 1933). E.N.
Järnbarkträd, se Eucalyptus.
Järnbetong, armerad betong, se Betong,
sp. 916.
Järnbikarbona’t, se Jä rn salt er.
Järnboås, s:n i Nora och Hjulsjö hd, Örebro
län, v.n.v. om Lindesberg; 133,34 kvkm., därav
118,35 land; 1,323 inv. (1932; 11 inv. pr kvkm.);
12,13 kvkm. åker (1927; 10,3% av landarealen),
89,87 kvkm. skogsmark. — Pastorat i Nora
kontrakt, Västerås stift. M.P.
— 791 —
— 792 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
