Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnbromid, Järnbromur - Järnbruk - Järnbruksförbundet - Järnbröllop - Järnbäraland - Järnbörd - Järncyanid, Järncyanur - Järndisulfid - Järndroppar - Järnefelt, ätt - Järnefelt, 1. Arvid - Järnefelt, 2. Eero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNEFELT
Järnbromi’d, Järnbromu’r, se J ä r n s a
1-t e r.
Järnbruk är en industriell anläggning för
framställning och grövre förädling av järn och
stål. Benämningen användes särsk. för dylika
verk med anor från gamla tiders
järnhantering. /.S.
Järnbruksförbundet, se
Arbetsgivareförening.
Järnbröllop, fest, som firas av äkta makar
på 70 :e årsdagen av deras bröllop.
Järnbäraland är en benämning på ett
landskap el. trakt i Sverige, som möter hos Saxo,
Snorre, i Sverres saga och Boglungasagor men
är okänd i sv. källor. De nog så dunkla
uppgifterna i ovannämnda källor medgiva ingen
säker bestämning av J:s läge; antagligast
förefaller, att därmed avsetts en del av nuv.
Da-larne, närmast den mellersta el. v. Namnet J:s
härledning har varit omstridd; senast har det
tolkats ss. ”järnbärarnas” land och — ovisst
med vad rätt — satts i samband med en
urgammal järnexport från Dalarne till Norge.
Egendomligt är, att benämningen J. icke
vunnit burskap på sv. område utan efter allt att
döma synes ha uppkommit i Norge under d.ä.
medeltiden samt varit känd av Saxo för att
snart åter försvinna. — Litt.: S. Tunberg, ”St.
Kopparbergets historia”, 1 (1922); H.
Sund-holm, ”J.” (i ”Blad för bergshandteringens
vänner”, 18, 1927). H.Bg.
Järnbörd, bärande el. beträdande av ett
glödande järnstycke, t.ex. en plogbill, en art i
Norden fordom vanlig gudsdom (se d.o. och
Eldprov). Efter j. förseglades den använda
handen el. fotterna med vantar el. tygstycken,
vilka efter några dagar borttogos, då lemmen
granskades. J. förbjöds i Skåne 1216, i
Östergötland av Birger Jarl, i Norrland enl.
Hälsingelagen på nytt 1320. E.K.
Järncyanfd, JärncyamTr, se J ärn salt er.
Järndisulfi’d, se Järnsulfider.
Järndroppar, se Järnpreparat.
Järnefelt, adlig ätt, stammande från en
tyskfödd kapten Didrik Keldunck, vars två söner
adlades resp. Jernefelt (1651) och J e r
n-sköld (1648; ätten utslocknad 1827). Nu
levande medl. av ätten, som är talrikt företrädd
i Finland, skriva sig J. C.
1) A r v i d J., förf. (1861—1932), fil. kand.
1885, jur. kand. 1890. J. tillhörde den liberala,
ungfennomanska krets, som på 1880- och
90-ta-len sökte kontakt med de moderna
strömningarna ute i Europa. Han debuterade 1893 med
romanen ”Isänmaa” (sv. övers. ”Fosterlandet”,
s.å.). Två år tidigare hade han gripits av
Tol-stojs läror, övergivit den juridiska banan och
blivit småbrukare. Sin omvändelse har han
skildrat i romanen ”Heräämiseni” (1894, sv.
övers. ”Mitt uppvaknande”, s.å.). J:s senare
omfattande
produktion står till större
delen i beroende av
Tolstojs och Henry
Georges läror, för
vilka han även
bedrivit direkt
propaganda i tal och
skrift. Bland hans
romaner märkas
”Helena” (1902; sv.
övers. 1905),
”Maae-mon lapsia” (1905, sv.
övers. ”Jordens
barn”, s.å.), ”Greeta ja hänen Herransa” (1925;
sv. övers. ”Greta och hennes Herre”, 1931). Till
skådespelet ”Kuolema” (”Döden”, 1903) skrev
J:s svåger J. Sibelius musiken, i vilken ”Valse
triste” ingår. Skådespelet ”Titus” (1910)
uppfördes 1911 i Stockholm. Av den romantiserade
biografien i 3 bd ”Vanhempieni romaani”
(1928—30) har d.l utkommit i sv. övers., ”Mina
föräldrars roman” (1929). — Litt.: B.
Collin-der, ”Finsk prosadiktning” (”Verdandis
småskrifter”, 1932). H.S-m.
2) Eero Nikolai J., den föregåendes bror,
målare (f. 1863), studerade i Helsingfors, vid
konstakad. i Petersburg, i Paris för Robert
Fleury och Bouguereau samt i Italien. Han
Eero Järnefelt: Porträtt av Matilda Wrede.
1896. Ateneum, Helsingfors.
— 793 —
— 794 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
