Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄG
av j.-byggnaderna till trafikstyrelsen, som
därefter benämndes Kungl.
järnvägsstyrelsen.
Sedan de första statsbanedelarna
(Göteborg—Jonsered och Malmö—Lund) 1856
öppnats för trafik, fortgick utbyggandet av
statsbanenätet i mån av tillgång på
anslagsmedel. Västra stambanan (Stockholm—
Göteborg) och Södra stambanan
(Malmö—Falköping) fullbordades 1864, Nordvästra
stambanan (Laxå—Norska gränsen) 1871,
samman-bindningsbanorna genom Stockholm och
Hallsberg—Örebro s.å., östra stambanan
(Katrineholm—Nässjö) 1874, Skövde—Karlsborg 1876,
Tvärbanan genom Jämtland (Torpshammar—
Norska gränsen) 1886, Norra stambanan
(Stockholm—Storvik) 1875, Stambanan genom
Norrland (Storvik—Sollefteå) 1886,
Stambanan genom övre Norrland (Långsele—Boden)
1894, samt statsbanorna Värtabanan 1886,
Kilafors—Söderhamn—Stugsund 1886, Ljusdal—
Hudiksvall 1888, Mellansel—Örnsköldsvik 1892,
Boden—Morjärv 1902, Luleå—Riksgränsen i
sin helhet 1903, Bohusbanan (Göteborg—Skee)
1909, Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen 1912,
Järna—Norrköping 1913, Älvsby—Piteå 1915,
Morjärv—Karungi—Haparanda—Finska
gränsen i sin helhet 1919, Umeå—Holmsund 1922,
Forsmo—Hoting 1925, Jörn—Arvidsjaur 1928,
Hällnäs—Stensele 1930 samt Inlandsbanan (se
d.o.). — I anslutning till ovan nämnda banor
el. av andra skäl ha en del enskilda j. inköpts
av Staten och förvaltas av Kungl. j.-styrelsen.
Sådana äro: Hallsberg—Mjölby, inköpt 1879,
Sundsvall—Torpshammar, 1885, Söderhamn—
Bergvik, s.å., Hudiksvall—Näsviken, 1887,
Luleå—Gällivare—Malmberget, 1891,
Västkustbanorna (omfattande linjerna Göteborg—Varberg,
Varberg—Halmstad, Halmstad—Hälsingborg,
Åstorp—Höganäs, Ängelholm—Landskrona och
Billesholms gruva—Malmö), 1896, Örebro—
Frövi, 1899, Örebro—Svartå, 1900, Strömstad
—Skee, 1907, Malmö—Kontinenten (Malmö—
Trälleborg), 1909, Svartälvs j., 1910, Höganäs—
Mölle, 1920, Kävlinge—Sjöbo, 1924, Kävlinge—
Barsebäckshamn, 1927, Dala—Hälsingland
(Bollnäs—Orsa med sidolinje Göringen—Dalfors),
1927, Limedsforsen—Särna, 1928, Hässleholm—
Markaryd och Markaryd—Veinge, 1930, Norra
Södermanlands j. (Södertälje—Eskilstuna m.m.),
1931, Mellersta Södermanlands j. (Stålbåga—
Skebokvarn), 1932, samt de bandelar, som ingå
i Inlandsbanan (se d.o.).
I samtrafik med utlandet ha 2 å n g f ä r j
e-leder ordnats: Malmö—Köpenhamn med 1
färja 1900 och Malmö—Trälleborg—Sassnitz
med 2 färjor 1909, varvid resp, länder —
Danmark och Tyskland — insatt motsvarande
an
tal färjor. Färjeförbindelsen Hälsingborg—
Helsingör upprätthålles av Danmark.
Under det att statsbanenätet sålunda
utvidgats, har på enskilt initiativ och delvis med
lån el. bidrag från Staten ett stort antal dels
normal- och dels smalspåriga j. kommit till
stånd. Förutom redan nämnda, som införlivats
med Statens, ha sålunda för allmän trafik
öppnats i tab. 5 angivna banor.
Sammanlagda längden av för allmän trafik
öppnade järnvägar utgjorde vid 1930 års slut:
Statsbanor ........................... 6,641 km.
Enskilda banor,
normalspåriga ........... 6,253 km.
smalspåriga l,oss m. 59 km.
1,06T ,, 531 ,,
0,s9i „ 2,915 ,,
0,6oo „ 124 „ 3,629 „ 9,882 „
Summa 16,523 km.
Se tab. 6. Dessutom finnas i Sverige 286
km. j. upplåtna för trafik men utan allmän
betydelse.
Ångfärjeledernas längd utgör
tillsammans 69 km. mittsjöss.
Tab. 6. Sammandrag av Sveriges för allmän
trafik upplåtna järnvägars längd vid slutet av
nedannåmnda år.
År Statens banor Enskilda banor Summa
Normal- i Smal-
spåriga
Km. Km. Km. Km.
1856 32 34 66
1860 303 224 567
1865 869 436 1,305
1870 1,118 573 36 2,579
1875 1,513 1,826 340 3,679 1
1880 1,956 2,699 734 5,389 ’
1885 2,531 2,642 930 6,403
1890 3,150 3,281 1,332 7,763
1895 2,906 3,809 1,491 9,197 |
1900 4,188 4,328 2,366 10,882
1905 4,594 5,102 2,609 12,286
1910 4,829 5,565 3,117 13,512
1915 5,329 5,913 3,298 14,551
1920 5,506 5,947 3,407 14,860 I
1925 6,010 6,066 3,618 15,694 i
1930 6,641 6,253 3,629 16,523
För mötande av den växande trafiken ha
några av de starkast trafikerade
bansträckorna utbyggts till dubbelspåriga och
uppgå vid 1930 års slut sammanlagt till 458 km.,
fördelade med 431 km. på statsbanorna och
27 km. på enskilda banor.
Elektrifierade banlängder
vid slutet av 1932 uppgingo till 1,485 km., på
statsbanorna med 1,203 km. och på enskilda
banor med 282 km.; därav normalspåriga 30
km. och smalspåriga 252 km. Dessa bandelar
äro: Luleå—Riksgränsen 449 km., Stockholm
—Göteborg 459 km., Järna—Norrköping 182
km., Falköping—Nässjö 113 km., Bjärred—
— 851 —
— 852 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
