Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg - Historik - Järnvägarnas arbetsgivareförening, Svenska - Järnvägarnas kontorspersonalförbund, Svenska - Järnvägsartilleri - Järnvägsassuransföreningen - Järnvägsbiljett - Järnvägsbyggnadsfonden - Järnvägsfamn - Järnvägsfullmäktige - Järnvägsföreningen, Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGSFÖRENINGEN
Lund 12 km., Stockholm—Saltsjön 18 km.,
Mellersta Östergötland 163 km., Stockholm—
Roslagen 18 km. Elektrifieringsarbeten pågå å
linjerna Norrköping—Malmö—Trälleborg,
Örebro—Hallsberg—Mjölby och Arlöv—Lomma el.
tillsammans 561 km., varjämte förslag
föreligga för elektrifiering av linjerna Stockholm
—Ånge och Lomma—Göteborg, tillsammans o.
770 km. — Innan elektrifiering av
statsbanorna beslöts, anordnades försöksdrift 1905—07
å linjerna Stockholm—Tomteboda—Värtan.
Malmbanan Kiruna—Riksgränsen
elektrifierades 1912—14 och Kiruna—Luleå 1918—22,
båda med ström från kraftstationen vid
Por-jus. Transformatorstationer uppfördes
utmed banan med 30—40 km. avstånd
inbördes. För elektrifiering av linjerna
Stockholm—Göteborg och de senast igångsatta
arbetena å Järna—Malmö—Trälleborg m.fl. har
det befunnits lämpligare att använda ström
från befintliga trefasledningar och omforma
denna till enfas i utmed järnvägslinjerna
placerade omformarestationer. Till
Göteborgslin-jen erhålles ström från Trollhätteverken,
varemot för Malmölinjerna elektrisk ström är
avsedd att levereras jämväl från Sydsv.
kraft-a.-b:s kraftverk. För driften erforderlig
rullande materiel har anskaffats inom Sverige. E.R.S.
Järnvägarnas arbetsgivareförening,
Svenska, förening mellan de flesta av Sveriges
enskilda järnvägar med ändamål att gentemot
personalen tillvarataga förvaltningarnas
intressen. J.a. bildades 1906 av 3 s.å. tillkomna
lokalföreningar och har sedan 1908 en
centralstyrelse, bestående av 9 led. och 18
suppleanter förutom ordf, och verkställande direktör.
J.a. har träffat kollektivavtal med personalens
huvudorganisationer, Svenska
järnvägsmannaförbundet, Sveriges lokomotivmannaförbund
och Svenska järnvägarnes
kontorspersonalsför-bund. E.R.S.
Järnvägarnas kontorspersonalsförbund,
Svenska, bildat 1918, har till ändamål att i
enlighet med gällande kollektivavtal ordna
förhållandet mellan befattningshavare och
arbetsgivare. Medl.-antal. o. 2,600. E.R.S.
Järnvägsartilleri, tungt ställningsart., vars
pjäser för transport och skjutning äro
monterade på järnvägsvagnar (järnvägslavettage).
Under skjutning nedfällas stundom stöttor mot
skenorna el. järnvägsbanken, el. ock
nedsän-kes lavettaget på en i direkt anslutning till
järnvägen anordnad bäddning av trä- el.
järnbalkar, i vissa fall (mycket tunga pjäser) av
betong. Anordning av järnvägslavettage
framgår schematiskt av vidstående fig. Den grövre,
ungefärliga sidriktningen sker vid j. ofta
genom hela vagnens förflyttning längs en
spår
slinga, den finare inom lavettaget. Rekyl inom
lavettaget, vid vissa pjäser dessutom längs
skenorna. Till j. räknas även lättare
art.-pjäser, fast monterade på järnvägsvagnar,
ev. pansrade (se Pansartåg). Jfr
Artilleripjäs. — Efter världskrigets
Schematisk bild av tyngre järnvägspjäs.
mera provisoriska j. ha i flera länder, främst
i U.S.A., framställts fullt moderna
järnvägs-pjäser med kalibrar upp till 50 cm. J.
användes flerstädes som kust-art. R.Sbg.
Järnvägsassuransföreningen, sammanslutning
av enskilda järnvägar i Sverige för ömsesidig
försäkring mot brandskada å byggnader,
rullande materiel, lager av kol, virke m.m. E.R.S.
Järnvägsbiljett (se även Biljett), intyg å
rättighet att medfölja tåg m.m. J. är ant. s.k.
”fast” el. blankobiljett. Fasta j. äro i regel
försedda med åtryckta järnvägssträckor och
pris. De synas till en början ha varit tryckta
å papper men senare å kartong;
blankobiljet-terna dock av papper intill 1867. Nuv. fasta
biljettyper benämnas Edmondsonska efter
engelske järnvägsmannen Thomas Edmondson —
1836 stationsföreståndare vid Newcastle and
Carlyle railway —, som utexperimenterade den
na typ och en tryckningsmaskin härför.
Typen, som har internationellt format, 57X30,»
mm., är i regel av 0,8 mm. papp.
Blankobil-jetternas format variera liksom månads-,
kupong- m.fl. Det röda längdsträcket å vissa
biljetter med utlandet angiver biljetternas
giltighet även å snälltåg. Statens
järnvägars biljetter erhöllos först från England men
tillverkas fr.o.m. 1866 inom Sverige, vid dess
Biljett- och blankettkontor. Av biljettslag
finnes en mångfald, ss. enkla, tur- och retur-,
parti-, månads-, kupong-, militärnedsättnings-,
snälltågs-, sovvagns-, plats-, uppehålls-,
prisskillnads-, perrong- m.fl. E.R.S.
Järnvägsbyggnadsfonden, se Järnväg
s-lånefonder.
Järnvägsfamn, metrol., se F a m n.
Järnvägsfullmäktige. Vid behandling av
vissa ärenden inom Kungl. järnvägsstyrelsen
förstärkes denna (från 1906) med 2 av K.m:t
utsedda j. (jämte 1 suppleant), varigenom man
avser att vinna en närmare kontakt med
affärslivet. E.R.S.
Järnvägsföreningen, Svenska. För att
tillvarataga de enskilda järnvägarnas
gemensam
— 853 —
— 854 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
