Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖNKÖPING
freden i Roskilde 1658 allt mer och mer
förlorat i betydelse, undergingo på 1790-talet
några reparationer men fingo sedan förfalla. 1838
började fästningsverken raseras. Materialet
användes för utbyggande av J:s hamn, ty genom
Göta kanal fick J. sjöförbindelse med Göteborg
1822 och 1832 med Östersjön. Vid mitten av
1850-talet ställdes hela slottsområdet till
stadens förfogande. Befästningsvallarna
användes bl.a. vid anläggningen av N. Strandgatan.
Ingenting finns nu kvar av J:s slott och
befästningar. Det gamla slottsområdet intogs
småningom av parker och en del offentliga
byggnader, bl.a. Rådhusparken (med en 1898
uppsatt Viktor Rydbergs-byst av Börjeson),
gamla lärov., sedan 1913 rådhus,
länsresidenset (uppfört 1884—86), riksbankshuset,
fängelset, det ståtliga nya lärov. (uppfört 1912—13
efter ritningar av A. Atterström). — Under
1700-talets sista årtionden och förra hälften av
1800-talet hejdades J. i sin utveckling av svåra
eldsvådor och farsoter. 1785, 1790 och 1854
härjades den gamla (ö.) stadsdelen av
eldsvådor, 1835 den nybyggda stadsdelen v. om
slottsområdet. 1834 bortrycktes över Ve av
stadens befolkning genom en koleraepidemi.
1845 anlade J. E. Lundström Sveriges första
tändsticksfabrik i Förstaden, d.v.s. v. stadsdelen
och 1862 (jämte L. J. Hierta) Munksjö
pappersbruk. Därmed börjar J:s utveckling till
modern industristad. Folkmängden, som 1805 var
2,964 och 1850 6,008, ökades hastigt och
uppgick 1880 till 16,147, 1910 till 26,969. 1863
fick J. genom S. stambanan
järnvägsförbindelse med Falköping, 1864 med Nässjö. J. har
genom J.—Vaggeryd-linjen samtrafik med
Halmstad—Nässjö järnväg och är ändpunkt för den
till Vireda fullbordade J.—Gripenbergs
järnväg. En järnväg till Ulricehamn är under
byggnad. De nya storindustrierna förlädes till
Förstaden, som hastigt växte och nu är den
folkrikaste och modernaste delen av J. Den fick
egen kyrka, Sofiakyrkan, 1888. Huvudgatorna
här äro Barnarpsgatan (infartvägen söderifrån)
och V. Storgatan, en v. forts, på ö. Storgatan,
ö. stadsdelens huvudgata och J:s förnämsta
affärsgata. Med sina trähus och ofta trånga
gator och gränder har den ö. stadsdelen en
mycket stark prägel av småstad, österut vid
vägen till Huskvarna ligga villaområdena
Rosenlund med Anna Kjellbergs stiftelse för
obotligt sjuka och Sanna (jfr Huskvarna), ö.
om Rocksjön länets epidemisjukhus, Smålands
arméart.-reg:s kaserner och Ryhovs
sinnessjukhus (f.d. J:s reg:s kaserner). V. om Förstaden
ha stora villaområden vuxit upp: Bymarken,
Dunkehalla, Bäckalyckan, Torpa, Juneholm,
Mariebo. Här ligger också ovanför Vätterns v.
förkastningsbrant på Dunkehallar Stadsparken
(öppnad 1896), en vacker naturpark med
Alphyddans restaurang och idrottsplatsen. På
initiativ av ingenjör A. Friberg har N. Smålands
fornminnesförening anlagt ett friluftsmuseum
i parken, till vilken flyttats en del äldre
Små-landsbyggnader, ss. Bäckaby kyrka (från
1300-talet), Solberga klockstapel, en ryggåsstuga från
Markaryd (delvis från 1600-talet), tråddrageri
från Gnosjö, marknads- och visthusbodar,
soldattorp, kompanitrossbod, redskap och bohags
ting. Vidare finns där ett fågelmuseum med en
samling av c:a. 1,400 sv. fåglar, donerad av d:r
H. Nyqvist, samt stuffer av Smålands viktigaste
bergarter och malmer. En minnessten av granit
har rests över ”Smålands söner”, å vilken
namnen på Smålands mest framstående män
inhug-gits, en byst av parkens upphovsman,
postmästare J. A. Olsson, och ett vackert monument
över John Bauer. Från Stadsparken har man en
vacker utsikt över staden och s. Vätterbygden.
Gamla tändsticksfabriken anlades som nämnt
1845. Den följdes 1881 av J:s v. och senare
av Junebro tändsticksfabrik. Dessa fabriker
uppgingo 1903 i Jönköpings och Vulcans
tänd-sticksfabriks-a.-b. och detta i sin tur 1917 i
Sv. tändsticks-a.-b., som 1/i 1933 flyttade sitt
huvudkontor från Stockholm till J. — 1930
fun-nos i J. 106 industriella anläggningar med
sammanlagt 4,457 arbetare, varav 1,422 sysselsattes
vid tändsticksfabrikerna. Andra stora
industriföretag äro: Munksjö pappersbruk med 569
arbetare (1930), J:s mekaniska verkstad, J:s
linnefabrik, Lindelis vågfabrik, Löfquists
skomanufaktur (”Löfsko” och ”Nordsko”), J:s
snickerifabrik. Handeln, som 1920 räknade
1,758 yrkesutövare, är övervägande
minuthandel. — Hamnen består av en yttre, av
vågbrytare skyddad hamn vid Vättern
(utvidgad 1914) och en inre hamn vid
Munksjön (anlagd 1833—37), förenade genom
hamnkanalen. Kajlängd 1,535 m. vid 3,s m. djup,
vartill komma enskilda kajer vid Munksjö
pappersbruk. Antalet ankomna och avgångna
fartyg uppgick 1930 till 2,725 om 182,593
nettoton. — J. har högre allm. lärov., 2
elementar-lärov. för flickor, kristlig folkhögsk.,
lärlings-och yrkesskolor, 7 folkskolor samt privata
handelsskolor. Vid indragningen av Visingsborgs
gymnasium och trivialskola 1811 lades de
många Braheska donationsgodsen under lärov.,
som är mycket modernt och tekniskt fulländat.
I J. utgivas ”Jönköpings-posten”, ”Jönköpings
läns tidn.”, ”Smålands allehanda”, ”Smålands
folkblad” (alla 6 gånger i veckan) samt
”Små-landsbygdens tidn.” (3 gånger) och ”Sv.
posten” (2 gånger i veckan). Utom de tidigare
— 893 —
— 894 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
