Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping - Jönköping—Gripenbergs järnväg - Jönköpingsbladet - Jönköpings-Kalmar regemente - Jönköpings län - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖNKÖPING—GRIPENBERGS JÄRNVÄG
nämnda sjukvårdsanst. har J. ett stort
länslasarett, beläget vid Barnarpsgatan och urspr.
öppnat 1777. — Taxeringsvärde å
fastighetsskat-tepliktig jordbruksfastighet 3,676,000 kr., å
annan fastighet 97,871,800 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl.
2,197,440 kr., andra skattskyldiga 33,120,110 kr.
(1931). — I kyrkligt hänseende bildar J. 2
pastorat, det ena bestående av Sofia församling(19,140
inv.), det andra av Kristina (8,884) och
Ljunga-rums (3,266) församlingar i Tveta kontrakt,
Växjö stift. Ljungarum, som omgav staden i
s. och ö., inkorporerades 1910. Frikyrkorna
spela en stor roll i J. — Litt.: ”J:s historia”
(4 bd, 1917—21); Hj Bjurulf, ”S.
Vätterbyg-den” (1927). J.C.
I J. slöts 10/i2 1809 fred mellan Sverige och
Danmark efter 1808—09 års krig (se
Dansksvenska krig 10). Freden, till vilken
Danmark tog initiativet, fruktande resning i Norge,
blev utan vinst el. förlust för någondera
parten. P.N-m.
Jönköping—Gripenbergs järnväg från
Jönköpings ö. till Vireda 43 km. med sidobana
Rosendala—Huskvarna l,i km., spårvidd O,eoo m.,
ägare J.-G. j.-a.-b. Sträckan
Jönköping—Vireda öppnades för trafik 1900; sträckan
Vireda—Gripenberg har ej blivit utförd. Fr.E.
Jönköpingsbladet, liberal tidn., som utkom
i Jönköping 1843—72. Red. voro Johan
Sandvall (1843—48), A. W. Strehlenert (1848—70)
och Jean A. Timgren (1870—72). Bland J:s
medarbetare märkas C. J. L. Almquist 1845—
48, Wendela Hebbe 1847 och Viktor Rydberg
1847—48, 1850—51. J. fortsattes av
”Jönköpings dagblad”, som upphörde 1875. H.E.
Jönköpings-Kalmar regemente uppstod Vi
1928 efter sammanslagning jämlikt 1925 års
försvarsbeslut av förutvarande Jönköpings reg.
och Kalmar reg. Reg. är förlagt i Eksjö, bär
n:r 12, är normalorganiserat på 2 bataljoner
och erhåller sina värnpliktiga från Jönköpings
och n. delen av Kalmar län. E.O.B.
Jönköpings-Kalmar regementes kaserner i
Eksjö.
Jönköpings län omfattar n.v. delen av
Småland (se kartan vid d.o.); 11,522,02 kvkm., därav
10,616,88 land; 232,121 inv. (1932). Residensstad:
Jönköping. — Judiciellt indelas länet i 5,
under Göta hovrätt lydande domsagor med 7
tingslag: N. och S. Vedbo (2 tingslag); Tveta,
Vista och Mo; Östbo och Västbo (2 tingslag);
V. härads samt ö. härads domsaga. Jönköping,
Eksjö och Gränna ha egen jurisdiktion; de
övriga städerna lyda under landsrätt: Tranås
under N. och S. Vedbo, Huskvarna och Nässjö
under Tveta, Vista och Mo, Värnamo under
Östbo och Västbo samt Vetlanda under ö.
härads domsaga. — Administrativt delas
länet i 5 fögderier: Tveta, Vista och Mo; N.
och S. Vedbo; Njudungs; östbo samt Västbo
fögderi, bildande 20 landsfiskalsdistrikt. J.l.
har 8 städer (se ovan), 2 köpingar (Bodafors
och Mariannelund), 126 landskommuner samt
6 municipalsamhällen (Aneby, Forserum,
Gis-laved, Skillingaryd, Sävsjö och Vaggeryd). I
kyrkligt avseende är länet delat på 3 stift:
Mo hd (utom Bondstorp, Äsenhöga och
Källa-ryd) tillhör Skara stift (Redvägs kontrakt), N.
och S. Vedbo härader samt Eksjö Linköpings
stift (N. och S. Vedbo samt Tunaläns och
Se-vede kontrakt), den övriga delen Växjö stift,
fördelad på 6 kontrakt (Tveta; östbo; Västbo;
V. härads; ö. härads samt Vista kontrakt). —
J.l. bildar 1 landstingsområde och 1 valkrets
med 6 representanter i F.k. och 9 i A.k. samt
tillhör ö. brigaden och N. Smålands
inskrivnings- och landstormsområden. — Vid den
allmänna länsindelningen 1634 lades J.l. under
landshövdingen i Småland, men redan 1639 fick
det egen landshövding. Emellertid var länet
sedan flera gånger förenat med Kronobergs län,
från vilket det först 1687 blev definitivt skilt.
Ekonomisk geografi. 1920 levde 42,o% (57,«%
om städerna frånräknas) av befolkningen av
jordbruk med binäringar (0,9 % av skogsbruk),
33,i % av industri och hantverk, 9,o °/o av
handel och samfärdsel, 3,8 % av allmän tjänst m.m.,
2,7% av husligt arbete; 9,4% voro f.d.
yrkesutövare o.d. 1927 fördelade sig landarealen
på de olika ägoslagen sålunda:
köksväxt-odlingar och fruktträdgårdar 16,it kvkm. (0,2%
av landarealen), åker 1,337,62 kvkm. (12,6%),
slåtteräng 331,49 kvkm. (3,i%), ordnad
betesäng 5,18 kvkm. (O,o%), annan betesäng 494,2»
kvkm. (4,7%), skogsmark 5,969,49 kvkm.
(56,2%), därav hagmark 918,70 kvkm., samt
övrig mark 2,462,os kvkm. (23,2%). Antalet
brukningsdelar uppgick s.å. till 19,141, varav
18,i% hade en areal av 0,26—2 har, 66,o% 2—10,
15,2% 10—50, 0,6% 50—100 och 0,i % över
100 har. Åkerjordens användning och
avkastning 1930 framgår av nedanstående tab.
— 895 —
— 896 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
