Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköpings län - Ekonomisk geografi - Jönköpings läns tidning (Länstidningen) - Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks a.-b. - Jönköpings-posten - Jönköpings regemente - Jönköpings revir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖNKÖPINGS REVIR
V ä x t s 1 a g Areal Skörd
i kvkm. i ”/o av
åkerarealen total i ton pr har i dt.
Höstvete 32,it 2,4 67,410 21,o
Vårvete 20,60 1,5 30,880 15,o
Höstråg 108,84 8,1 191,940 17,6
Vårråg 6,56 0,5 8,190 12,5
Korn 16,23 1,2 24,160 14,9
Havre 416,67 31,0 685,110 16,4
Blandsäd 34,00 2,5 55,360 16,3
Potati s 63,93 4,8 775,620 121,3
Foderrotfrukter .... 48,06 3,6 1 1,425,960 296,7
Grönfoder 64,81 4,8 — —
Vall till slåtter .... 456,0® 34,0 : 1,688,070 37,0
Husdjursstocken uppgick 1927 till 24,047
hästar, 151,423 nötkreatur, därav 94,273 kor,
55,311 får, 66,985 svin. 1930 funnos 95
mejerier (därav 14 andelsmejerier), som tillverkade
2,029 ton smör till ett värde av 4,65 mill. kr.
samt 662 ton ost till ett värde av 833,000 kr.
— Enl. riksskogstaxeringen 1923—29 uppgick
den skogsproduktiva marken till 6,561 kvkm.
(61,8% av landarealen). Virkesförrådet
uppskattades till 36,9 mill. kbm., därav 15,8 mill.
tall, 13,7 mill. gran, 5,2 mill. björk; pr har
skogsproduktiv mark 53,5 kbm. Årl. tillväxten
beräknas inalles till 1,616,100 kbm., därav
611,200 tall, 638,000 gran, 261,100 björk.
Tillväxtprocenten för all barrskog å
skogsproduktiv mark är 4,23. — Länet har en ganska stor
industri, särsk. inom metall-, trä-, pappers- och
kemisk-tekniska industrierna. 1930 funnos 819
industriella anläggningar (316 i städerna, 503 på
landsbygden) med sammanlagt 18,387 arbetare
(9,716, resp. 8,671). På 1,000 inv. kommo 80
industriarbetare (medeltal för hela Sverige 74).
Arbetsställena och arbetarna fördelade sig på
de olika industrigrupperna sålunda:
malmbrytning och metallindustri 170 arbetsställen och
5,092 arbetare, jord- och stenindustri 43, resp.
749, träindustri 264, resp. 4,470, pappers- och
grafisk industri 47, resp. 2,101,
livsmedelsindustri 151, resp. 629, textil- och
beklädnadsindustri 26, resp. 1,214, läder-, hår- och
gum-mivaruindustri 48, resp. 2,006, kemisk-teknisk
industri 12, resp. 1,937, kraft-, belysnings- och
vattenverk 58, resp. 189. — Sjöfarten sker
hu-vudsakl. på Jönköping (se d.o.). Järnvägarna
hade 1931 en längd av 785 km., därav voro
176 Statens, 474 normalspåriga och 135
smalspåriga enskilda järnvägar. S.å. voro 3,874
per-sonautomobiler, 143 omnibusar, 1,100
last-automobiler, 1,928 motorcyklar registrerade.
Se även Småland. J.C.
Jönköpings läns tidning
(Länstidningen), morgontidn., utg. i Jönköping sedan 1909,
daglig sedan V12 1918. J. är frisinnad och
nyk-terhetsvänlig. Red. är sedan 1929 Carl
Bergström (f. 1879). H.E.
Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks
a.-b. grundades 1903 genom sammanslagning
av ett flertal tändsticksfabriks a.-b. och blev
därigenom en av de båda tändstickskoncerner,
som 1917 förenades i holdingbolaget Sv.
tänd-sticks a.-b. Driver tillverkning av tändstickor,
tomaskar och tändstickssplint vid två fabriker
i Jönköping samt vid en fabrik i vardera
Smålands Anneberg, Uddevalla, Tidaholm och
Västervik. Äger dessutom en fabrik i Vänersborg,
vid vilken driften nedlades 1932. Omslutning
31/i2 1932 48,633,017 kr., varav aktiekapital
22,389,000 kr. Arbetarantal 2,753. J.L-n.
Jönköpings-posten, kvällstidn. i Jönköping,
grundad som veckotidn. % 1865 av
boktryckaren Herman Hall, utkommer sedan V10 1904
varje söckendag. Red. ha varit: H. Hall (1865
—75), A. A. Peterson (1875—86), Per Johan
Peterson (1886—1910) och Carl Josef Hamrin (f.
18/io 1871) sedan 1910. J. är moderat frisinnad,
nykterhetsvänlig och religiöst betonad. H.E.
Jönköpings regemente ledde sitt ursprung
från det småländska fotfolk, vars äldsta
handlingar äro från 1553. 1623 blev J.r. självständigt.
Jönköpings regemente, uppställt för
avtack-ning 1927.
1684 upprättades knektekontrakt för reg.,
varigenom dess styrka fastställdes till 1,100 man
indelta med rotering inom Jönköpings län. Reg.
har deltagit i flertalet sv. krig under
1600—1800-talen, och dess fanor upptogo segernamnen
Lützen 1632, Wittstock 1636, Malatitze 1708,
Hälsingborg 1710. 1777—1913 vapenövades J.r.
på Skillingaryd (se d.o.); sistn. år inflyttade
reg. i nybyggda kaserner i Jönköping. Enl.
1925 års försvarsbeslut sammanslogs reg. Vi
1928 med Kalmar reg. till Jönköpings-Kalmar
reg. (se d.o.). E.O.B.
Jönköpings revir, adr. Jönköping, tillhör
Smålands distrikt och omfattar Vista samt delar
av Tveta, Mo, östbo och Västra härader av
Jönköpings län. Areal (1930): statsskogar
14,130 har, varav 10,819 har produktiv mark;
Uppslagsbok. XIV. ___ 897 _
29
— 898 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
