Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jörn - Jösse - Jösse Eriksson - Jösseforsverken - Jösse härad - Jösse härads domsaga - Jössehäradspolska - Jösse kontrakt - Jössund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖSSE
Jösse Eriksson. Från
en korstol i Västerås
domkyrka, nu i
Statens historiska
museum.
(1927; 1,3% av landarealen), 1,147,03 kvkm.
skogsmark. — Pastorat i Västerbottens n.
kontrakt, Luleå stift. J.C.
2) Municipalsamhälle i J:s s:n; 2,54 kvkm.;
882 inv. (1932); föreningsstation mellan N.
stambanan och statsbanelinjen J.—Arvidsjaur.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 1,014,900 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 711,150 kr. (1931). J.C.
Jösse. 1) Redan fsv. kortform till Jöns.
2) Även gammalt namn på haren (känt redan
från 1600-talet), möjl. därför att haren
betraktats som dum (jfr dämmer jöns). Sannolikt
urspr. från jägarspråket, där ordet hare
blivit tabu. Jfr da. Morten om haren, sv. Mickel
om räven m.fl. E.H.
Jösse Eriksson (d. 1436), var son till
riddaren Erik Jenssen till Stadsgaard på Jylland
och bror till Peder
Lykke, stamfadern
för den yngre
Lykke-släkten. J. blev 1413
fogde på Västerås
slott med
Västmanland och Dalarne
som huvudsaki.
distrikt. Ett rikt gifte
gav honom en
framstående ställning, och
genom att skickligt
utnyttja sitt
bergs-lagsdistrikt för egen
ekonomisk vinst blev
han, som det framgår
av hans ännu
bevarade jordebok, en
stor godsägare. Det
stora upproret, som
började 1434 i
Bergslagen, medförde J:s
avsättning och svåra
klagomål mot hans
förvaltning.
Karlskrönikan har gjort
J. till exponent för
alla de kungl. fogdarnas försyndelser. Att han
hade ett dåligt namn bland de sv.
upprorsmännen är visst. 1436 blev J. mördad i
Vadstena under en av de bondeoroligheter, som
ägde rum i samband med Erik Pukes
revoltförsök mot riksrådet. E.Lö.
Jösseforsverken inom Arvika landskommun
tillhöra Billeruds a.-b. (se d.o.). Sulfitfabriken
med en kapacitet av 9,000 ton anlades 1930.
Träsliperiet nedlades s.å. samt ombyggdes till
kraftstation. Pappersbruket med 4,500 tons
kapacitet anlades 1920. J.L-n.
Jösse härad, i Värmlands län, n. om Arvika
och intill norska gränsen, omfattar socknarna
Köla, Eda med Ämots och Charlottenbergs
mu-nicipalsamhällen, Bogen, Gunnarskog, Ny,
Älgå, Arvika landskommun, Mangskog,
Brunskog och Boda; 1,976,53 kvkm., därav 1,734,83
land; 27,123 inv. (1932; 16 inv. pr kvkm.); 210,10
kvkm. åker (1927; 12,1 % av landarealen),
1,228,86 kvkm. skogsmark. J. är en av
Värmlands naturskönaste delar, kuperat och
leende, rikt på vattendrag med lövskogsklädda el.
odlade stränder, öppna dalgångar gå i n.v.—
s.ö. riktning, och mellan dem ligga
skogshöjder, ofta mer än 300 m.ö.h. (Högfjällshöjden
383 m., Pipbohöjden 378 m., Tenhöjden 364
m.). Inom de lägre delarna finnes ganska
bördig lera, i övrigt förhärskar morän. Största
delen av J. avvattnas till Glavsfjorden (45 m.
ö.h.). 1920 levde 57,4% av befolkningen av
jordbruk med binäringar (4,8% av skogsbruk),
25,8 % av industri och hantverk (5,9 % av
pappersindustri). J. tillhör Västersysslets fögderi,
Jösse domsaga och kontrakt, Karlstads stift. M.P.
Jösse härads domsaga i Värmlands län
utgör 1 tingslag och omfattar Jösse hd och
Arvika (tingsställe Arvika); 35,039 inv. (1932). J.C.
Jössehäradspolska, en i Värmland trol.
redan under 1700-talet utformad fri polskedans,
folkdans, främst karakteriserad av ett antal ej
fastställda turer med vissa häftiga rörelser,
”kast”, frivolter o.d., vilka omväxla med själva
omdansningen. I denna sin urspr. gestalt
förekommer J. ännu i vissa delar av Värmland
men har i ”Värmlänningarna” och genom
folkdansföreningar erhållit den fasta ordning, som
numera är den gängse kända. G.M.
Jösse kontrakt i Karlstads stift omfattar 6
pastorat: Arvika landsförsamling, Älgå och Ny;
Arvika stadsförsamling; Gunnarskog och
Bogen; Köla, Järnskog och Skillingmark; Eda;
Brunskog, Boda och Mangskog; 38,987 inv.
(1932). J.C.
Jössund, hd i Sör-Tröndelag fylke, Norge,
vid kusten n. om Trondheimsfjordens
mynning; 79,35 kvkm.; 1,908 inv. (1930). J.C.
— 907 —
— 908 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
