Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kaafjord - Kaalasjärvi - Kaalund, Hans Vilhelm - Kaas, ätt - Kaas, 1. Niels - Kaas, ätt - Kaas, 1. Frederik Julius - Kaas, Ludwig - Kaasinen, Albin - al-Kab (Elkab)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AL-KAB
K är den ll:e bokstaven i många från
latinet härstammande europeiska alfabet. Det
uppträder redan i den grekiska skriften i stort
sett i sin nuv. form men ersättes i det latinska
efter hand av C el. < (se art. C och G). I
svenska förekommer k-ljudet huvudsaki.
framför konsonanter och s.k. bakre vokaler [klar,
karl) och uttalas då som en tonlös velar (el.
bakre palatal) explosiva; framför s.k. främre
vokaler i t.ex. Key, kisse. Liksom i t.ex.
danskan och tyskan är emellertid i svenskan
år-ljudet oftast aspirerat [kh), dock ej i
finlandssvenska, vars uttal här sammanfaller med t.ex.
franskans. Framför främre vokaler betecknar
k i svenskan i de flesta fall t/e-ljudet
(frika-tiva), dock ofta med ett förslag av t (affrikata,
d.v.s. här t + tje-ljud), t.ex. kivas, kär. I t.ex.
kjortel, kjusa utmärkes samma ljud av kj. —
Det fsv. år-ljudet i arvord utgår i regel från
urindoeur. g, t.ex. kall, besläktat med lat.
ge’-lidus, el. öka: lat. auge’re. I nysv. ha
emellertid stundom av det fsv. år-ljudet andra ljud
(t.ex. g, j) uppstått; se art. G. E.H.
K el. år, förekommer i många förk., t.ex. för
lat. Kale’ndæ, för kunglig el. kommendör. I
lat. är K talbeteckning för 250, i kemien tecken
för en atom kalium; å sv. automobiler
betecknar K Blekinge län. Om K.l, K.2 etc. ss.
förkortade benämningar på sv. kav.-reg. se
Arméns regementen och kårer.
W.N.
Kaafjord [kå-], koppargruvor i Norge, se
K å f j o r d.
Kaalasjärvi [kä’-], se Kalix älv.
Kaalund [kå’-], Hans Vilhelm, dansk
skald (1818—85), i sht bekant för sina ”Fabler
for Börn” (1845),
som med J. Th.
Lundbyes teckningar
blivit en av de mest
spridda danska
barnböckerna. Vidare har
han förf, talrika
lyriska dikter, ofta av
levnadsfilosofiskt
innehåll, de
viktigaste samlade i ”Et
Foraar” (1858), ”En
Eftervaar” (1877) och
”Efterladte Digte”
(1885). I striden mellan romantik och
realism tog han 1879 parti för de gamla, ehuru
han personligen stod sina motståndare
Drach-mann och Schandorph nära och på många sätt
påverkat både dem och en ännu yngre
generation, t.ex. Stuckenberg. P.R-tv.
Kaas [käs], dansk adelsätt, känd sedan
1300-talets början, förande en sparre i vapnet
(”De Sparre-Kaas’er”, jfr följ, art.);
utslocknad sannolikt 1799. C.
1) Niels K., dansk statsman (1534—94).
Efter studier vid utländska univ., bl.a. i
Wit-tenberg, arbetade han i det danska kansliet
och blev efter Johan Friis’ död 1570 kansler;
som sådan kvarstod han till kort före sin död.
K. hade deltagit i fredsunderhandlingarna med
Sverige 1568—70 och anlitades även senare ofta
till diplomatisk verksamhet. Han var en bildad
man, särsk. intresserad av historia, och stod i
nära förbindelse med män som Tycho Brahe,
Anders Vedel och David Chytræus. I.A.
Kaas [käs], dansk adelsätt, känd sedan
1400-talets början, förande en mur i vapnet (”De
Mur-Kaas’er”, jfr föregående art.). C.
1) Frederik Julius K., dansk
ämbetsman (1758—1827), president i danska kansliet
1804—27, justitieminister 1813,
gehejmestatsmi-nister 1814. K., som 1809—10 som Fredrik VI:s
förtroendeman övervakade Kristian Augusts
uppträdande (se Karl August) i Norge,
stod högt i kungens gunst; han var en
duglig ämbetsman, icke utan moderna tänkesätt
men som karaktär föga tilltalande, t.ex. i sin
förföljelse av A. S. örsted. Fl.D.
Kaas [käs], L u d w i g, tysk politiker och
vetenskapsman (f. 1881), prof, i kyrkorätt vid
prästseminariet i Trier 1918, i Bonn 1919, s.å.
medl. av nationalförsamlingen, valdes 1920 till
riksdagen, 1921 medl. av preussiska statsrådet,
1928 centrumpartiets ordf. K. har spelat en
betydelsefull roll under de senaste årens politiska
förhandlingar och kan jämte H. Brüning
betraktas som ledare för Tysklands politiskt
organiserade medborgare av katolsk tro. Arrh.
Kaasinen [kä’-], Albin, finsk
bildhuggare (f. 1892), har anslutit sig till den
nationella riktningen, som representeras av H.
Au-tere, och har utfört träskulpturer med motiv
ur folklivet, ofta i drastisk uppfattning. E.W.
al-Kab (Elkab), stad på h. Nilstranden, s.
— 909 —
— 910 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
