Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kairo - Historia - Kaironeia - Kairouan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAIRONEIA
Mamlukgravarna i Kairo.
kadsystemet i hallform med flera skepp samt
stort atrium (förgård, försedd med brunn el.
vattenkiosk); under den senare medeltiden
infördes det centrala kupolsystemet. Mest
betydande bland de äldre är Amrmoskén och
Ibn Tulun samt Kalaun (med dyrbara
inventarier, träarbeten m.m.). I s. delen av staden
uppfördes från 1200-talet storartade moskéer
samt kalifernas och mamlukernas kupolkrönta
gravbyggnader. Sultan Hassans moské är den
mest berömda. Vida synlig, byggd inom det
gamla Citadellet, är den av marmor uppförda,
av flera minareter flankerade Muhammed Alis
moské (färdig vid 1800-talets mitt). — K., som
har flera moderna monument, är en av
världens förnämsta museistäder. Främst står
centralmuseet för gammalegyptisk konst, som bl.a.
inrymmer de senare årtiondenas gravfynd,
däribland Tutanchamons skatter, samt även
antikt klassiska och gammalkristna föremål.
Ett koptiskt museum finnes vid den
ovannämnda kyrkan Abu-Sarga. Det nya
muhammedanska museet, som synnerligen omhuldas
av den nationalistiska rörelsen i Egypten,
innehåller mycket rika saml. av keramik,
metallkonst, textilier m.m. E.W.
Historia. Under gammalegyptisk tid låg
något s. om nuv. K. som en förort till det forna
Heliopolis en stad, av grekerna kallad
Babylon. Denna erövrades 641 av araberna under
kalifen Omar, som där anlade en ny huvudstad
för Egypten, Masr al-Fustat. Det nuv. K.
grundlädes 969 av fatimiderna. K. nådde under
kalifernas välde sin höjdpunkt av makt och
rikedom på 1300-talet. 1517 erövrades det av
turkarna, som behöllo makten, tills staden efter
slaget vid pyramiderna 1798 besattes av
fransmännen. 1805 togs K. i besittning av
Muhammed Ali som av Turkiet erkänd pascha av
Egypten. Under mitten av 1800-talet började
under kediven Ismå’ils regering en livlig
utveckling av staden genom nybyggnader och
gaturegleringar, varefter moderniseringen
fortgick i långsammare tempo för att under de
senaste årtiondena återupptagas i mycket snabb
takt. I.H-m.
Kaironeia [-nél’a], forntida stad, se
Chai-r o n e i a.
Kairoua’n, arab. al-Kairawän, stad i n. Tunis
på en stäpp 50 km. från östkusten; 21,532 inv.
(1931), araber och beduiner.
Järnvägsförbindelse med hamnstaden Sousse; berömd
tillverkning av mattor. K. är en av islams heliga
städer och betydande vallfartsort med 85 moskéer,
den förnämsta Sidi Okbas moské med en väldig
tempelgård och materialet delvis hämtat från
romerska och bysantinska byggnadsverk i
Sousse och Kartago. K., som alltjämt har helt
orientalisk prägel, var vid den arabiska
erövringen huvudstad för hela Atlasområdet. M.P.
— 943 — — 944 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
