Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kairouan - Kaisarije, Kaisarieh, Kayseri - Kaisarion - Kaiser, Fréderik - Kaiser, Erich - Kaiser, Georg - Kaisergebirge - Kaiserslautern - Kaiserstuhl - Kaiserswerth - Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft - Kaiser-Wilhelm-Kanal - Kaiser Wilhelms land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAISER WILHELMS LAND
Kairouan.
Kaisarije, Kaisarieh, Kayseri,
huvudstad i vilajetet K. (13,910 kvkm., 250,490 inv.)
i Turkiet; 39,544 inv. (1927). K. ligger 1,070
m.ö.h. vid n. foten av Erdsjijasdag, 260 km.
s.ö. om Angöra, dit järnväg nu leder. Ätm.
före grekernas och armeniernas fördrivande
1922 var K. kommersiellt centrum för en stor
del av ö. Anatolien; 1910 hade det 72,000 inv.
Vid K. finnas spår av antikens Cæsare’a
Cap-pado’ciæ. M.P.
Kaisari’on, se C æ s a r i o n.
Kaiser, F r é d e r i k, holländsk astronom(1808
—72), observatör vid observatoriet i Leiden
1826, direktor där 1837. Under K:s ledning
byggdes i Leiden ett nytt observatorium 1880. K.
var en av sin tids förnämsta observatörer; han
ägnade sig huvudsaki. åt mätningar av
dubbelstjärnor och undersökningar av planeterna. M-t.
Kaiser [kaFzar], E r i c h, tysk geolog (f.
1871), privatdocent i Bonn 1897, prof, i
geologi och mineralogi i Giessen 1904, i allmän
och tillämpad geologi i München 1920. K. har
i den allmänna geologien behandlat frågor från
såväl den externa som den interna dynamiken;
särsk. har han ägnat öknarna sitt arbete
under en vistelse i tyska Sydvästafrika 1914—19
(”Die Diamantenwüste Südwestafrikas”, 2 bd,
1926). K.A.G.
Kaiser [käVzør], Georg, tysk förf. (f. 1878).
Köpmansson från
Magdeburg, utbildade
sig K. först för
faderns yrke. Som förf,
debuterade han 1903
och har i en rad
dramer visat sig
påverkad av bl.a.
Strindberg, Wedekind och
Freud. K. anses nu
som en av den tyska
expressionismens
främste. Bland hans
dramer märkas ”Die jüdische Witwe” (1911),
”König Hahnrei” (1913), ”Die Bürger von
Calais” (1914), ”Von Morgens bis Mitternachts”
(1916), ”Der Brand im Opernhaus” (1919), ”Die
Koralle” (1920), ”Gas” (1920, spelat i Stockholm
1925), ”Kolportage” (1924) samt ”Zweimal
Oliver” (1927). — Litt.: M. Freyhan, ”G. K:s
Werke” (1926). A.Bd.
Kaisergebirge [kal’zargabi’rga], en grupp av
de nordtyrolska Kalkalperna, Österrike, mellan
Inn vid Kufstein och Grosser Ache, bestående
av två parallellkammar, den s., starkt
förklyf-tade Wilder Kaiser med Ellmauer Haltspitze
(2,344 m.ö.h.) samt den n., Zahmer Kaiser med
Pyramidspetsen (1,999 m.); de förbindas
genom det 1,605 m. höga Stripsenjoch. M.P.
Kaiserslautern [käVzarsIau-], stad i bajerska
Pfalz, vid Lauter; 59,336 inv. (1930). Som
knutpunkt för 3 viktiga härvägar och som säte
för Fredrik Barbarossas kejsarborg var K.
berömt redan under medeltiden. K. har flera
betydande industrier (tillverkning av
symaskiner, velocipeder, textil-, tobaks- och trävaror)
och bildningsanstalter. — Vid K. segrade 29/u
—30/ii 1793 och 2% 1794 preussarna över
fransmännen. F.Ss.
Kaiserstuhl [käVzorftöl], en isolerad, knappt
110 kvkm. stor bergshöjd, som oförmedlat
höjer sig till 557 m.ö.h. (Todter Kopf) över
Rhen-slätten n.v. om Freiburg. K. uppbygges av
starkt metamorfoserade jurabergarter samt
ungvulkaniska lavor och tuffer. Berggrunden
täckes merendels av ett 12—20 m. mäktigt
lager av lössjord, som jämte det milda klimatet
(K. är Tysklands varmaste trakt med en
års-medeltemp. av + 10°) bildar grundvalen för
en högt utvecklad vinodling. F.Ss.
Kaiserswerth [käTzarsvért], stad i Rhenprov.,
vid Rhen, 7 km. n. om Düsseldorf, med vilket
K. inkorporerades 1929; 2,969 inv. (1925). — I
K. anlade Th. Fliedner den första evang.
dia-konissanstalten (se Diakoni, sp. 246), kring
vilken flera andra filantropiska anstalter vuxit
upp. J.C.;S.N.
Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft [-[käl’zar-gazäT-faft],-] {+[käl’zar-gazäT-
faft],+} ett av kejsar Vilhelm II 1911 stiftat
sällskap, som i Tyskland grundlagt över 20 inst.,
huvudsaki. för teoretisk och tillämpad
naturvetenskaplig forskning, de flesta i Dahlem vid
Berlin, men även i flera andra städer. Till
K.-W.-G. äro ett par biologiska stationer (se
d.o.), Plön och (i Österrike) Lunz samt för
studiet av flyttfågelsträcken Vogelwarte
Rossit-ten anknutna. O.C-n.
Kaiser-Wilhelm-Kanal [kaTzar-], se N o r
d-Östersjökanalen.
Kaiser Wilhelms land [käTzor], se Nya
Guinea.
— 945 —
— 946 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
