Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaisiter - Kaitumfallet - Kaitumjaure, Kaitumälven - Kaj - Kaja - Kajaani - Kajak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAISITER
Kaisi’ter, ett mäktigt politiskt parti, som
under ständiga strider mot kalbiterna (se d.o.)
upprepade gånger tillvällade sig makten
under de umaijadiska kaliferna. Partiet var
urspr. en sammanslutning av nordarabiska
stammar, Kais-’Ailän, som ingått i Kindariket
i Nadjd men efter övergång till islam dragit
norrut och i Syrien råkat i kollision med den
stora sydarabiska stammen Kalb. G.O-r.
Kaitumfallet, se Lule älv.
Kaitumjaure, Kaitumälven, se Kalix älv.
Kaj (från holl. kaaj, av fra. quai),
byggnads-konstruktion i hamnar, avsedd för fartygs
tillläggning, lastning och lossning samt för att
invid för fartygen tillräckligt vattendjup stöda
de jordmassor, som uppbära hamnplanen med
upplag, lastkranar, järnvägsspår och byggnader.
Vattendjupen vid k. växla från 1,5 m. i de minsta
fiskehamnarna till 3 å 4 m. i de för kustfarten
avsedda hamnarna och till 10 å 12 m. i de för
oceantrafiken avsedda. K. byggas med
högvattenfri höjd (jfr Hamn med fig. 1) av trä,
järn el. sten. Träkajer utföras av timrade
kistor, vilka sänkas och fyllas med sten (s.k.
stenkistor), el. av pålar, som nedslås till fast
botten och förankras nära vattenytan medelst
stag av trä el. järn till längre in nedslagna
ankarpålar. Till hindrande av jordfyllningens
utrasande el. utspolning förses k. med en tät
plankspånt. Järnkajer utföras av
järn-spåntbalkar, vilka medelst pålkran neddrivas
till fast botten och sammanhållas medelst en
vulst å varje spåntbalk, vilken vulst omfattas
av en klo å nästa spåntbalk. Järnspånten
avstyvas med en vågrät järnbalk nära vattenytan
och förankras liksom trä-k. S t e n k a j e r
utföras av murverk el. betong ant. direkt å fast
botten, som torrlägges inom fångdamm, el. ock
vilande på träkistor el. pålar, vilka från fast
botten nå upp till närheten av vattenytan och
Fig. 1. v.y. vattenytan.
Fig. 2. Järnspånt.
av vattnet skyddas mot röta. Se fig. 1: k. av
stenklädd betong på träpålar och träspånt, samt
fig. 2: järnspånt under utförande. Fr.E.
Kaja, Colæ’us mone’dula, tillhör fam.
kråk-fåglar (se d.o.) bland tättingarna och skiljer
sig från övriga hithörande former genom
kortare näbb och nackens uppslitsade fjädrar.
Färgen är svart, på nacken, huvudets sidor och
halsen grå, på undersidan mörkgrå. Längd 37
cm. K. förekommer i Sverige, där den under
senare år snabbt tilltagit i antal, upp till Jämt-
Kajor. Efter Cornish.
land. K. är en livaktig fågel, som kolonivis
häckar i murar och ihåliga träd. Födan
ut-göres av insekter, frön och bär. Flyttfågel;
många övervintra dock i närheten av
samhällena. — I ö. Asien ersättes k. av sibiriska k.,
C. daii’ricus. H.B-n.
Kajaani [-ja’-], se K a j a n a.
Kaja’k, eskimåernas lätta, av en
skinnöverdragen trästomme bestående, vid jakt till havs
använda farkost. En äldre typ, flod-k., är
klumpigare. Se Eskimåer, sp. 883. G.B-r.
— 947 —
— 948 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
