Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kajanus, Robert - Kajennpeppar, cayennepeppar - Kajfritt, fritt å kaj - Kajmaner, kaimaner - Kajmanfisk, kaimanfisk - Kajottabark - Kajsa - Kajuputolja - Kajuta - K.A.K. - Kakaduor - Kakao, kakaobönor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAJENNPEPPAR
inledde K. en nationell riktning. Bland hans
senare verk märkas bl.a. ”Sinfonietta”,
”Sin-foniskt förspel” och intermezzo. O.A-n.
Kaje’nnpeppar, cayennepeppar, se
C a p s i c u m.
Kajfritt, f r i 11 å k a j, transportklausul, som
anger, att godset skall’ anses avlämnat till
köparen, då det lossats från fartyget på
destinationsorten. Säljaren betalar alltså frakt och
lossningskostnader samt ansvarar för varan,
tills den anbragts på kajen. I övrigt gälla
samma regler som för bestämmelsen fritt (se
d.o.). Vhgn.
Kajma’ner, k a i m a n e r, Caiman, ett till
ordn. krokodildjur (se d.o.) bland kräldjuren
Kajman, Caiman sp.
hörande släkte, utmärkt av jämförelsevis kort,
starkt plattat och i spetsen avrundat nosparti
samt av ett av taktegellikt ordnade benplåtar
bildat bukpansar. Släktet omfattar 5 över
Mellan- och Sydamerika utbredda arter, som ofta
i otrolig mängd förekomma i floder och
sump-områden och i sitt levnadssätt erinra om
krokodilerna. Födan utgöres av fisk, vattenfågel
och smärre däggdjur. Den i tropiska
Sydamerika levande, svarta k. el. m o r-k., C.
niger, som når en längd av 4,25 m., anfaller
dock även kreaturshjordarna och anställer
härigenom stora skador. Den från Mexiko till La
Platafloden utbredda g 1 a s ö g o n-k., C.
scle-rops, blir 2,8 m. lång och är till färgen gulbrun
med svarta fläckar; med denna förväxlas ofta
den något större, 3,5 m. långa, j a k a r e n el.
schakaren, C. latiro’stris. C. palpebro’sus
från Guayana och Brasilien är med en längd
av 1,5 m. den minsta arten. H.B-n.
Kajma’nfisk, kaimanfisk, se
Bengädda.
Kajo’ttabark, se Cajotabark.
Kajsa, namn, se Katarina.
Kajuputolja, se Cajeputolja.
Kajuta [ka’- el. -ju’-] (från mlty. kajüte, av
omstritt ursprung), numera benämning dels å
fartygschefens å örlogsfartyg el. befälhavares
å handelsfartyg arbetsrum och dels å det bästa
rummet ombord å mindre fartyg och jakter.
T.Hrn.
K.A.K., förk. för Kungi. automobilklubben
(se Automobilklubben).
Kakadu’or, CacatuVnæ, underfam. av fam.
eg. papegojor (se d.o.), omfattar former av ung.
en kråkas storlek med kraftig näbb
(undernäbben bredare än övernäbben) och
fjäderdräkten oftast vit med starkt färgad
fjäder-hätta på huvudet el. också svart. De häcka i
stora kolonier och leva av frukter och frön.
Underfam. omfattar 6 släkten med 30 arter,
vilka alla tillhöra den australiensiska regionen.
K. räknas till de intelligentaste papegojorna
och bli mycket snart tillgivna sina vårdare.
De kunna också lära sig efterhärma ord.
Deras läte är ett genomträngande skrik. Bland
de vanligaste arterna bör nämnas g u 11 o f s-k.,
Cacatu’a galeri’ta, vit med svavelgul huva.
M o 1 u c k-k., C. molucce’nsis, vit med
mönje-röd huva, förekommer på ön Ceram. Den är
på gr. av sitt milda lynne och förnöjsamhet en
omtyckt burfågel. I n k a-k., C. leadbeate’ri,
svagt rosaröd, huvan scharlakansröd med gult
band och vit spets, bebor Sydaustralien. I
motsats till dessa ljust färgade former står
a r a r a-k., Microglo’ssus ate’rrimus, från
Nord-australien och Nya Guinea. Den är skiffersvart,
de nakna kinderna köttfärgade. Näbben är oer-
Inka-kaka dua, Cacatua leadbeateri. Efter
Cornish.
hört kraftig. Svart med svagt grön glans är
också den i ö. och s. Australien hemmahörande
kor p-k., Calyptorhy’nchus banksi, men på
stjärten har den ett rött band. Y.Ln.
Kakao, kakaobönor (spa. cacåo,
väl ytterst från Chile), fröna av
Theo-bro’ma-arter (fam. Sterculia’ceæ), av vilka
den viktigaste är Theobroma caca’o. K:s
hemland torde vara det regnrika skogsområdet
kring Orinoco- och Amasonfloderna. K. var
trol. tidigt odlad i det tropiska Amerika, men
— 951 —
— 952 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
