Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kakao, kakaobönor - Kakaobönor, Kakaofett - Kakaopulver - Kakaosmör, Kakaoträd - Kakapo - Kakeai - Kakei - Kakel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAKEL
blev spridd över världen först efter
spanjorernas erövringståg i Sydamerika och Mexiko.
Kakaoträdet fordrar hög årlig
medel-temp. (minst 22°C., aldrig understigande 10°C.),
riklig och jämnt fördelad nederbörd (2,000—
5,000 mm.). Då det ej heller får vara utsatt
Kakaoträd, Theobroma cacao, med frukter.
(o. 9 %) samt en alkaloid, theobromin
(1,5%), närbesläktat med koffein i kaffe och
te. — Världsproduktionen av k.
(åren 1926—29 i medeltal 421 mill. kg.)
fördelade sig med 44 °/o på Guldkusten
(exporthamn Accra), 12% på Brasilien (exporthamnar
Rio de Janeiro och Bahia), 8% på Nigeria
(exporthamn Lagos) samt o. 4 % på vardera
Dominikanska republiken, Trinidad och
Tobago, Ecuador (exporthamn Guayaquil) och
Venezuela (exporthamnar Puerto Cabello och
La Guaira). Särsk. anmärkningsvärd är den
kraftiga utvecklingen av k.-odlingen i Afrika
under de senaste åren. Handelsbenämningar på
k. hänföra sig oftast till namnet på
produktionslandet el. utförselhamnen. Produktionen
och konsumtionen av k. i världen äro stadda
i ständig ökning. Särsk. omtyckt är k. i
England, Holland och Danmark. Sverige
importerade 1926—29 i genomsnitt 4,5 mill. kg. (för
4,5 mill. kr.). O.Jsn.
Kakaobönor, Kakaofett, se Kakao.
Kakaopulver, se Kakao och Choklad.
Kakaosmör, Kakaoträd, se Kakao.
Ka’kapo, ett släkte ugglepapegojor (se d.o.).
Kakeai, se Draktävlingar.
Kakei, kinesisk målare, se H i a K u e i.
Kakel, plattor av på yttersidan glaserat
lergods, av vilka under nyare tiden eldstäder
uppförts (se Eldstad) men vilka även använts
till golv- och väggbeklädnad. Eldstads-k. äro
flata el. rundade med en på baksidan fastbränd
fot för uppmurandet. Dessa kallas b 1 a d-k.
för hårda vindar, odlas det oftast i regnrika,
väl avvattnade lågländer (upptill 600—700 m.
ö.h.) och i för vinden skyddade dalgångar på
ömse sidor om ekvatorn i Amerika, Afrika och
Asien till o. 15—20° lat. K.-trädet är
”stam-blommande”, d.v.s. blomställningarna och de
utbildade frukterna sitta på själva stammen
el. de äldre grenarna. Frukten är ett 10—15
cm. långt och 4—7 cm. brett 5-kantigt och
vårtigt, gulrött bär, som närmast påminner om
en gurka, fast med kraftigare skal. I den
köttiga, rosafärgade och ätbara fruktmassan ligga
30—50 frön, radade på varandra. Det är
dessa frön, k.-b ö n o r n a, som lämna
produkten k. — Då k.-bönorna av naturen ha
en bitter smak, måste de jäsas el. rötas (härom
samt om tillverkning av kakaomassa och
kakaopulver se Choklad), då de
erhålla en mildare, oljeartad smak, samtidigt
som kakaorött och en flyktig olja
bildas, vilken senare giver k. dess spec. smak.
Kemiskt sett består fermenterad el. jäst k. bl.a.
av fett, det s.k. kakaosmöret (ung.
50%), äggviteämnen (ung. 14%), stärkelse
Rörstrandskakel av Thelott 1727. Nordiska
museet.
— 953 —
— 954 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
