Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kakel - Kakelugn - Kakemono - Kakexi - Kaki - Kaki, kakiplommon, kakifikon - Kakirit - Kakodylföreningar - Kakofoni - Kaktéer - Kaktusdahlior - Kaktusfikon - Kaktusväxter, kaktéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAKELUGN
Kristianopelkakel från 1760-talet. Linnefors
herrgård.
Då ugnarna utformades rikare, uppstodo även
andra former. Hörnen avskuros, och
därigenom bildades hör n-k. Nedtill finnes en sockel,
uppbyggnaden avbrytes av friser, och upptill
finnes en gesims samt ofta även ett rikare
utbildat krön. I sv. k.-ugnar från 1700-talet fanns
ofta även en nisch, som fordrade sina särsk.
utformade k. — K. voro till en början små men
blevo under 1500-talet allt större och pryddes
med rika figurscener i relief. Senare målades
dekor ant. omfattande hela fasaden el. med ett
motiv, som upprepades å varje k. Under
1800-talet voro k. i allm. släta och helt vita. Mot
årh:s mitt började reliefdekor åter uppträda,
vilken under 1880—90-talen fick en ny
blomst-ring genom ett återupplivande av renässansens
dekorationsmotiv i konstindustrin. Genom nya
uppvärmningsmetoder har k. som
eldstadsma-terial alltmera förlorat sin betydelse. —
Golv-och vägg-k., vilka under 1600—1700-talen
hu-vudsakl. tillverkades i Holland, voro mindre
och kvadratiska samt dekorerade ant. med ett
landskap, figurer el. dyl. inom en cirkel med
små hörnornament el. med stora
kompositioner, där ett flertal k. bildade en större enhet.
— Som beklädnad för väggar och golv i
nutida bostäders sanitära anläggningar ha dessa
k. fått stor användning. Den dekorativa
utstyrseln har emellertid slopats, och man
använder endast en färg. E.F.F.
Kakelugn, se Eldstad och Kakel.
Ka’kemono, japansk målning på siden el.
papper, inramad av brokad, upptill och
nedtill fäst vid trästavar. K., som vanl. förvaras
hoprullad och endast tillfälligt upphänges, är
de japanska hemmens motsvarighet till våra
tavlor. G.S.
Kakexi’, cachexi’a, den höggradiga
avmag-ringen och avtyningen i slutstadiet av kroniska
sjukdomar.
Kaki (hinduiska, damm, efter färgen; eng.
khaki), färg i obestämt brungult el.
gröngul-brunt, använd, särsk. av engelsmännen, å
tyger för bruk i terräng och spec. för
soldatuniformer. Även själva tyget kan kallas k. 1.
Kaki, kakiplommon, kakifikon, de
nyttiga frukterna av Diospy’rus kaki (se D i
o-s p y r o s).
Kakiri’t, en efter sjön Kakir n. om St.
Sjöfallet benämnd bergart med mycket
utpräglad krosstruktur (kataklasstruktur), en
mylo-nit. K.A.G.
KakodyTföreningar äro giftiga organiska
arsenikföreningar med ytterst obehaglig lukt.
Deras sammansättning, som utreddes av
Bun-sen, visar, att de äro dimetylarsinderivat. Fri
k ak ody 1 (CHg)2As-As(CH3)2 finnes i Cadefs
vätska, som erhålles vid destillation av
kaliumacetat med arseniksyrlighet. Vid oxidation av
olika k. erhålles kakodylsyra, vars salter
ha medicinsk användning. Lj.
Kakofoni’ (till grek. kako’s, dålig, och fone’,
ljud, röst), missljud (motsats: eufoni); inom
stilistikens område särsk. i fråga om missljud,
som vållas genom t.ex. upprepning av
likaljudande ord, hopande av klanglösa
konsonanter o.d. — Inom musiken uppstår k. genom
samklang av alltför motstridiga klangelement;
k. brukas ibland avsiktligt i
karakteriserings-syfte. F.ö. kan uppfattningen om k. vara olika
i olika tider, och nya harmoniska bildningar
ha i början ofta avvisats som k. (Wagner,
t.o.m. Mozart!). Kakofonist, tonsättare,
som mera regelbundet inför k. E.H.;F.S-l.
Kaktéer, se Kaktusväxter.
Kaktusdahlior, se Dahlia.
Kaktusfikon, se F i k o n k a k tu s.
Kaktusväxter, kaktéer, Cacta’ceæ,
dikoty-ledon växtfam. med enl. äldre uppfattning 23,
enl. modernare forskning 124 släkten och o.
1,200 arter, nästan alla förekommande i
tropiska, subtropiska och tempererade trakter i
Amerika, ytterst få (Rhi’ psalis-axter) i Afrika.
Införda i Gamla världen, ha de i stor
utsträckning förvildats, t.ex. i Medelhavsländerna. De
flesta förekomma i ökenartade el. halvtorra
områden, även i bergstrakter upp till 4,700
m.ö.h. Många k. uppträda som epifyter i
tropiska urskogar, särsk. i Brasilien. K. äro
utpräglade xerofyter. Endast hos Pere’skia
finnas väl utvecklade blad, hos övriga är den
mer el. mindre köttiga stammen det enda assi-
— 955 —
— 956 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
